Östlig slampiskare | Misgurnus bipartitus

Östlig slampiskare är en främmande art. Arten finns med på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, vilket innebär att den bland annat är förbjuden att importera, odla och sätta ut i naturen.

Fakta

  • Latinskt namn: Misgurnus bipartitus
  • Svenskt namn: Östlig slampiskare
  • Andra namn: Engelskt namn: Northen oriental weatherfish
  • Organism: fiskar
  • Livsmiljö: Sötvatten, Vattenlevande
  • Ursprung: Nordöstra Asien
  • Förekommer i Sverige: Dörrknackare
  • Ansvarig myndighet: Havs- och vattenmyndigheten
  • Artfakta: Om Östlig slampiskare i Artdatabanken

Hur känns den igen?

Kroppsformen är långsträckt och cylindrisk, typisk för grönlingsarter. Exakta storleksdata för Misgurnus bipartitus är begränsade, men närbesläktade arter som Misgurnus anguillicaudatus kan bli upp till 25 centimeter långa.

Färgen är vanligtvis brunaktig eller olivgrön med mörkare fläckar längs kroppen. Rygg- och analfenorna är relativt korta och placerade långt bak, medan stjärtfenan är rundad. Runt munnen finns flera par skäggtömmar som hjälper fisken att söka föda i bottensubstratet.

Svenska fynd

Östlig slampiskare finns ännu inte i Sverige (2025).

Hur lever den?

Östlig slampiskare lever i stillastående eller långsamt rinnande vattenmiljöer som bakvatten, bäckar, träsk och periodiskt översvämmade områden. Den föredrar ofta zoner med tät vegetation nära stränder och vatten med leriga eller sandiga bottnar.

Födan består främst av bottenlevande ryggradslösa djur, såsom fjädermygglarver, trollsländelarver, snäckor som Bithynia tentaculata och vatteninsekter som Ranatra linearis. Arten uppvisar stor födovalssöverlapning med inhemska arter som Gobio gobio (91,8 %) och Barbatula barbatula (37,1 %), vilket tyder på potentiell konkurrens om födresurser.

Liksom andra arter inom släktet Misgurnus har den sannolikt hög tolerans mot syrefattiga förhållanden och varierande miljöparametrar, även om specifika data för M. bipartitus är begränsade.

Reproduktionsbeteendet är inte väl dokumenterat, men arten tros likna närbesläktade arter som Misgurnus anguillicaudatus, vilka är kända för att vara mycket produktiva.

Hur kom den hit?

Östlig slampiskare har introducerats i Europa och har påträffats i Spanien sedan 2007, i Belgien 2012, Nederländerna 2012, Tyskland 2013 och Österrike 2018.

Publicerad: 2025-06-27
Uppdaterad: 2026-03-09
Sidansvarig: Webbredaktion