Kinesisk sumpsnäcka
Kinesisk sumpsnäcka är en främmande art. Arten finns med på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, vilket innebär att den bland annat är förbjuden att importera, odla och sätta ut i naturen.
Fakta
- Latinskt namn: Cipangopaludina chinensis
- Andra namn: Engelskt namn: Chinese mystery snail
- Organism: snäckor
- Livsmiljö: Sötvatten, Vattenlevande
- Ursprung: Östra Asien
- Förekommer i Sverige: Dörrknackare
- Ansvarig myndighet: Havs- och vattenmyndigheten
- Artfakta: Om Kinesisk sumpsnäcka i Artdatabanken
Hur känns den igen?
Skalet är klotformigt och koniskt med 6–7 välvda varv och ett litet, runt navelhål. Höjden på skalet är vanligtvis 40–65 millimeter, men vissa individer kan bli upp till 70 millimeter. Ungdjur har en ljus färg, medan vuxna snäckor uppvisar olivgrön, grönbrun, brun eller rödbrun färg. Ytan är slät med tydliga tillväxtlinjer; hos juveniler finns fina fåror med cirka 20 strier per millimeter mellan varje fåra. Öppningen är ovalt formad med en enkel ytterläpp, och insidan varierar från vit till ljusblå. Skallocket (operculum) är koncentriskt och hornartat och fungerar som ett lock som effektivt stänger öppningen när snäckan drar sig tillbaka.
Kinesisk sumpsnäcka. Foto: Quinten Wiegersma CC-BY-4.0
Svenska fynd
Arten finns ännu inte i Sverige (2025).
Hur lever de?
Kinesisk sumpsnäcka föredrar grunt, långsamt rinnande sötvattenmiljöer som dammar, sjöar, kärr, kanaler, diken och långsamma floder. Den förekommer ofta på mjuka, leriga eller sandiga bottnar. Arten är en icke-selektiv födosökare som livnär sig på organiskt och oorganiskt material från botten samt alger, främst genom att skrapa ytor. Kiselalger anses vara en särskilt näringsrik del av dess diet.
Den kinesiska sumpsnäckan föder levande ungar. Honorna kan producera upp till 102 embryon per kull och har en total reproduktionskapacitet på över 169 avkommor under sin livstid. Embryon förekommer hos honor från maj till augusti, och ungar föds mellan juni och oktober i grunt vatten. Därefter vandrar honorna till djupare vatten för att övervintra.
Honorna kan leva upp till fem år, medan hanar vanligtvis lever tre, ibland fyra år. Arten är mycket tolerant mot olika miljöförhållanden och klarar varierande pH-nivåer (6,5–8,4), kalciumhalter (5–97 ppm) och djup (0,2–7 meter). Optimal tillväxt sker vid temperaturer mellan 20 och 28 °C, men den kan överleva inom ett spann från 0 till 45 °C. Vid temperaturer under 10–15 °C eller över 30 °C går den i dvala. För att överleva längre perioder utan vatten kan den stänga sitt operculum och gräva ner sig i lerbotten. I laboratorieförsök har individer överlevt luftexponering i mer än nio veckor.
Hur kom de hit?
Arten har sitt ursprung i Östasien, inklusive områden från Sydostasien till norra Kina, Japan och östra Ryssland. Under slutet av 1800-talet introducerades den till Nordamerika och dök först upp på kinesiska matmarknader i San Francisco. År 1914 hade populationer etablerats i Boston, Massachusetts, troligen på grund av avsiktliga utsläpp från akvarier eller genom handel med mat. Arten har sedan dess spridit sig över stora delar av USA, inklusive området kring de Stora sjöarna, och vidare in i Kanada.
Det första fyndet i Europa gjordes i Nederländerna år 2007, och arten har även rapporterats i Belgien, Spanien och Tyskland. De främsta vägarna för dess spridning är akvariehandeln, utsläpp från asiatiska matmarknader och användning som livsmedel.
Möjliga effekter
Arten konkurrerar med inhemska mollusker, kan förändra akvatiska ekosystem och fungerar som värd för parasiter som påverkar inhemska arter. Dess påverkan omfattar även nedsmutsning av stränder samt igensättning av rör och filter som används inom vattenförsörjning och industri. Den höga toleransen mot olika miljöförhållanden, inklusive ett brett temperaturområde och förmågan att överleva långa perioder utanför vatten, bidrar till att arten framgångsrikt kan etablera sig i många olika habitat.
