Kräftpest | Aphanomyces astaci

Kräftpest är en främmande art som förekommer i Sverige.

Hitta på sidan

Fakta

  • Latinskt namn: Aphanomyces astaci
  • Svenskt namn: kräftpest
  • Organism: äggsporsvampar, encelliga organismer
  • Livsmiljö: Sötvatten
  • Ursprung: Nordamerika
  • Bestånd i Sverige: Mälaren
  • Första fynd i Sverige: 1900-1949
  • Risk för att vara invasiv i Sverige (riskklass): 5 - mycket hög risk
  • Ansvarig myndighet: Havs- och vattenmyndigheten
  • Artfakta: Om Kräftpest i Artdatabanken
  • Faktablad: Ladda ner faktablad Pdf, 112.4 kB.

Vad är kräftpest?

Kräftpest är en mikroskopisk algsvamp. Trots att algsvampar är släkt med vanliga brunalger, kan de inte fotosyntetisera utan livnär sig som parasiter. Många av dem parasiterar på växter, som till exempel potatisbladmögel, men en del algsvampar parasiterar på djur. Dit hör kräftpest.

Kräftpest.

Foto: Mattias Ågren

Kräftpest har sötvattenslevande storkräftor, som exempelvis flod- och signalkräfta som värddjur, men den kan också angripa den sötvattenslevande ullhandskrabban (Eriocheri sinensis). Kräftpestsvampen har inga kända mellanvärdar eller vilsporer.

Den förökar sig könlöst med förökningskroppar – zoosporer – som kan röra sig fritt i vatten med hjälp av flageller. Zoosporerna överlever ett par veckor i vatten, men dör om de inte finner någon kräfta.

På en kräfta som saknar motståndskraft ombildas zoosporerna, tar sig genom skalet, bildar hyfer och tar sig vidare in i kräftans organ. En flodkräfta dör cirka två till tre veckor efter att den har smittats av zoosporer från kräftpestsvampen (vid 10 °C). Den dör snabbare om vattnet är varmare och långsammare om vattnet är kallare.

Syns det att kräftor är smittade av kräftpest?

Hos flodkräfta uppmärksammas sjukdomen oftast när många kräftor i beståndet plötsligt börjar dö. Sjuka flodkräftor uppvisar främst beteendeförändringar. Till exempel undviker de inte ljus och förflyttar sig dagtid, de uppvisar balanssvårigheter och minskad rörelsekoordination (”styltgång”).

Kräftpestsvampen kan döda ett helt flodkräftbestånd på några veckor. Sedan dör även pestsvampen eftersom den är beroende av tillgång till en värdorganism.

Signalkräftan som är resistent mot kräftpest, kan istället för att bli sjuk uppvisa svarta fläckar i skalet där kräftpestsvampen försökt angripa utan att lyckas. Fläckarna kan försvinna i samband med skalömsningen men kan med tiden successivt återkomma. I sällsynta fall kan signalkräftor även dö av kräftpest.

SVA ställer för närvarande diagnosen kräftpest genom identifiering av svampen med hjälp av ljusmikroskopi och molekylärgenetiska metoder (PCR).

Varför klarar sig signalkräftor bättre?

Signalkräftan har sitt ursprung i de västra delarna av Nordamerika och har, liksom andra undersökta amerikanska kräftarter, under lång tid samexisterat med kräftpestsvampen. Det har resulterat i att ett mer normalt parasit-värdförhållande utvecklats.

Parasiten dödar inte signalkräftan annat än i undantagsfall, när immunsystemet hos kräftan försvagats. Flodkräftor som invaderas av kräftpest dör däremot undantagslöst.

Hur kom kräftpesten till Sverige?

Den första kräftpesten kom till Sverige 1907 med importerade matkräftor. Den stam av kräftpest som nu sprider sig i Sverige kom med signalkräftan som infördes till Sverige 1960. Det var efter att ett stort antal vatten med flodkräftor drabbats av just kräftpest. Man var då ovetande om att signalkräftan var en kronisk och motståndskraftig bärare av kräftpest.

Hindra spridning i svenska vatten

Troligen orsakas de flesta utbrott av att kräftpestdöda eller smittade kräftor förflyttas av människor. Följ lagen och sätt inte ut eller flytta fisk och kräftor från ett vatten till ett annat utan tillstånd från Länsstyrelsen.

Smittan sprids också genom att sporer följer med vatten, båtar, redskap och fisk vid förflyttning. Ju större mängd vatten som överförs desto större smittrisk.

Utanför kräftan lever sporen maximalt ett par veckor i vatten. Sporerna är mycket känsliga för uttorkning samt för höga och låga temperaturer.

Vad kan du göra?

Genom att känna till och tillämpa följande regler och råd ökar vi möjligheterna till att behålla och nyttja flodkräftan i våra vatten i framtiden. Du minskar samtidigt risken för spridning av fisksjukdomar mellan vatten.

För att minska risken för spridning av kräftpest och andra sjukdomar får du enligt lag inte:

  • Sätta ut eller flytta fisk och kräftor från ett vatten till ett annat utan tillstånd från Länsstyrelsen
  • Flytta kräftfiskeredskap mellan olika vatten utan att desinficera dem
  • Förvara, beta med eller kasta kräftor eller delar av kräftor i annat vatten än det där de fångats
  • Rengöra eller kasta emballage som använts för förvaring av kräftor i ett annat vatten
  • Flytta fiskeredskap, båtar, vadarstövlar och annan utrustning in i ett skyddsområde för flodkräfta utan att desinficera dem
  • Föra in, förvara eller transportera levande sötvattenskräftor från utlandet till Sverige.

Du skall alltid:

  • Tömma ut allt vatten ur båtar, kanoter, redskap och annan utrustning innan förflyttning till nytt vatten
  • Desinficera fiskeredskap, båtar, vadarstövlar och annan utrustning innan förflyttning till ett nytt vatten
  • Använda betesfisk från samma vatten som du fiskar i eller djupfrysa betet i minst ett dygn
  • Förvara levande matkräftor på ett säkert sätt då de är mycket duktiga på att rymma och därigenom kan sprida sjukdomar
  • Tänka på att signalkräftor som fångats skall kokas och ätas och absolut inte sättas ut
  • Anmäla till Länsstyrelsen om du fångar eller observerar kräftor som du misstänker är sjuka.

Läs mer om regler och råd Pdf, 957.2 kB. som minskar risken för spridning av kräftpest i svenska vatten.

Publicerad: 2016-06-27
Sidansvarig: Webbredaktion