Amerikansk kammanet | Mnemiopsis leidyi

Amerikansk kammanet är en främmande art som förekommer i Sverige.

Hitta på sidan

Fakta

  • Latinskt namn: Mnemiopsis leidyi
  • Svenskt namn: amerikansk kammanet
  • Organism: nässeldjur
  • Livsmiljö: Marin
  • Ursprung: Nord- och sydamerikanska östkusten
  • Bestånd i Sverige: Kosterfjorden
  • Första fynd i Sverige: 2006 (Kosterfjorden)
  • Risk för att vara invasiv i Sverige (riskklass): 5 - mycket hög risk
  • Ansvarig myndighet: Havs- och vattenmyndigheten
  • Artfakta: Om Amerikansk kammanet i Artdatabanken
  • Faktablad: Ladda ner faktablad Pdf, 236.7 kB.

Hur känns de igen?

Amerikanska kammaneter är som mest 10 till 12 centimeter långa och 2,5 centimeter breda. Till formen påminner de vagt om en valnöt.

De är genomskinliga eller svagt mjölkvita och skimrar i olika färger då åtta ciliekammar (rader med korta hår) reflekterar ljus.

Amerikanska kammaneter. Undervattensbild.

Amerikansk kammanet är genomskinlig eller svagt mjölkvit och påminner lite om en valnöt i formen. Foto: Steven G Johnson (CC BY-SA 3.0).

Amerikanska kammaneter liknar vanliga maneter, men tillhör en helt annan organismgrupp och de bränns inte. Det är ett ovanligt glupskt rovdjur och kan växa till snabbt när det är gott om föda.

Längs den Syd- och Nordamerikanska östkusten, som är dess ursprungliga miljö, hålls den amerikanska kammaneten i schack av naturliga fiender. Det är olika fiskarter men även andra arter av kammaneter.

Rapportera fynd

Om du hittar vad du misstänker är ett fynd av arten kan du rapportera det i Rappen.

Svenska fynd

Amerikansk kammanet påträffades första gången hösten 2006 i Kosterfjorden i norra Bohuslän. Därefter har den funnits både i höga tätheter och varit till synes försvunnen i svenska kustvatten och i södra Östersjön. Vad som styr populationsdynamiken är ännu oklart.

Hur lever de?

Amerikansk kammanet lever som djurplankton i en mängd olika marina miljöer. De klarar stora variationer i både salthalt och temperatur, och tål även låga syrehalter.

De livnär sig genom att filtrera vattnet på andra djurplankton som hoppkräftor och fisklarver. Även fiskägg slinker med som föda. Växtplankton äter de däremot inte.

Hur kom de hit?

Amerikansk kammanet anses ha kommit med barlastvatten till våra havsområden. Man vet ännu inte om de kommit direkt från sitt ursprungliga utbredningsområde i västra Atlanten, eller från det bestånd som invaderade Svarta Havet i början av 1980-talet. 

När det är gott om föda kan de amerikanska kammaneterna äta tio gånger sin egen kroppsvikt. Det är mer än de behöver och klarar att smälta i tarmen. Samtidigt förmår de att leva utan föda i många veckor.

Möjliga effekter

Eftersom de kan växa till mycket snabbt när det är gott om föda, kan amerikansk kammanet dominera djurplanktonsamhällen. Det kan leda till flera ekologiska effekter. Fiskbestånd kan utarmas genom att ägg och fisklarver äts upp av kammaneterna, och genom att det blir brist på djurplankton som även fiskar äter. Det finns även en risk att växtplankton växer till ohämmat.

När den amerikanska kammaneten oavsiktligt introducerades i Svarta Havet 1982, bidrog den avsevärt till att det ekologiskt och ekonomiskt viktiga beståndet av ansjovis kollapsade. I slutet av 1990-talet introducerades oavsiktligt ännu en främmande art i Svarta Havet, en naturlig fiende till den amerikanska kammaneten. Det var kammaneten Beroe ovata.

Efter det minskade antalet amerikanska kammaneter och ekosystemet i Svarta havet kunde börja återhämta sig.

Kammaneten Beroe ovata finns i vårt närområde. Den upptäcktes 2011 i Stora Bält. 

Publicerad: 2015-12-02
Sidansvarig: Webbredaktion