Nyhetsbrev små avlopp 1 juli 2021

Hitta på sidan

Nyhetsbrev för små avlopp juli 2021

Det sista nyhetsbrevet innan semestern innehåller bland annat fyra nya domar från Mark- och miljööverdomstolen samt ett yttrande från HaV om provtagning av anläggning med moduler.

Nytt om små avlopp på HaV:s webbplats

Yttrande om provtagning av anläggning med moduler

Frågan i målet gällde om det av de testrapporter som finns går att utläsa om den avloppsanläggning som ansökan gäller klarar 70 % fosforreduktion och därmed normal skyddsnivå för miljöskydd med avseende på fosfor. HaV anser att det är positivt att leverantören har testat de typer av avloppsanläggningar som de tillhandahåller. I detta fall framgår det dock inte att utläsa av testrapporterna att anläggningarna som testats är konstruerade på samma sätt som den anläggning som ansökan gäller, och därmed är jämförbara med den specifika avloppsanläggningen. HaV:s bedömning är därför att testrapporterna inte styrker att avloppsanläggningen som ansökan gäller klarar 70 % reduktion av fosfor.

Havs- och vattenmyndigheten anser att praxis från mark- och miljööverdomstolen (se bl.a. MÖD 2013:2137, och domar den 21 november 2013 och den 12 januari 2017 i målen M 5622-13 och M 5452-16) ger stöd för att det finns anledning att ställa krav på att sökanden måste kunna redovisa hur de resultat som de hänvisat till avseende val av avloppslösning tagits fram, bl.a. med avseende på utformning, dimensionering och belastningsgrad, men även avvikande provresultat och förklaring av dessa. Utan dessa uppgifter framstår det som svårt att bedöma om de föreslagna lösningarna kan tillämpas med motsvarande resultat i det aktuella fallet. Sökanden bör kunna erhålla denna typ av uppgifter från leverantören av avloppslösningen, varför kravet inte bör anses vara för långtgående, även med hänsyn till att det är privatpersoner som är sökande för den aktuella typen av verksamhet. Hela yttrandet kan läsas här. Sammanfattning av MÖDs dom ligger här.

Nya domar från Mark- och miljööverdomstolen

Leverantörs provtagningsserier visade inte att anläggningen klarar att uppnå normal skyddsnivå för fosforreduktion

Sammanfattning av Mark- och miljööverdomstolens dom den 8 juni 2021 i mål nr M 4906-20. Domstolen bedömde att leverantörs provtagningsserier inte visar att anläggningen klarar att uppnå normal skyddsnivå för fosforreduktion, samt att 70 procents reduktion behöver uppnås som medelvärde, men inte i varje stickprov. Hela sammanfattningen finns här.


Beslut om förbud upphävdes då det ansågs mer ingripande än nödvändigt

Sammanfattning av dom den 15 april 2021 från Mark- och miljööverdomstolen, mål nr M 4447-20. Kommunens beslut upphävdes. Hela sammanfattningen finns här.

Avloppsanläggningar med miljöbalkstillstånd omfattas av rättskraften i 24 kap. 1 § miljöbalken

Sammanfattning av dom den 20 maj 2021 från Mark- och miljööverdomstolen, mål nr M 6402-20. En kommun ville förbjuda utsläpp av avloppsvatten på en fastighet, eftersom det fanns brister i den tillståndsgivna anläggningen från 2004. Mark- och miljööverdomstolen ansåg dock att det inte gick att förbjuda utsläppet, eftersom tillståndet är meddelat med stöd av miljöbalken. Hela sammanfattningen finns här.

Anläggningens utförande motsvarade inte miljöbalkens krav på rening av avloppsvatten

I en dom den 15 december 2020 från Mark- och miljööverdomstolen, mål nr M 4075-20 fastställdes kommunens förbud mot att släppa avloppsvatten till en avloppsanläggning av äldre datum. Hela sammanfattningen finns här.

Nu har små avlopp en egen e-postadress

För frågor som rör små avloppsanläggningar introducerar vi nu en ny egen e-postadress: smaavlopp@havochvatten.se. Lite lättare att hålla reda på mejladressen för både den som frågar och för den som svarar på HaV.

Vem gör vad inom området små avloppsanläggningar?

Texten på vår webbplats om vem som gör vad inom området små avloppsanläggningar har förtydligats, bland annat med avseende på Naturvårdsverkets roll. Det framgår nu att Naturvårdsverket vägleder om små avloppsanläggningar som är dimensionerade för upp t.o.m. 200 pe som belastas av avloppsvatten från verksamheter där avloppsvattnet varken utgör hushållsspillvatten eller avloppsvatten som till innehållet är att jämställa med hushållsspillvatten. Naturvårdsverket vägleder också om torra toalettlösningar samt avfall och kretsloppsfrågor kopplat till små avloppsanläggningar. Läs mer här.

Ny rapport, Markbaserad rening - design, funktion och bedömningskriterier vid tillsyn

Luleå Tekniska Universitet har i ett projekt undersökt design-, funktions- och tillsynsprinciper för markbaserade anläggningar med hjälp av litteraturstudier och intervjuer. Syftet var att bidra till utformning av relevanta bedömningskriterier för markbaserade reningsanläggningar som kan användas vid prövning och tillsyn.

I projektet undersöktes design-, funktions- och tillsynsprinciper för markbaserade anläggningar med hjälp av litteraturstudier och intervjuer. Syftet var att bidra till utformning av relevanta bedömningskriterier för markbaserade reningsanläggningar som kan användas vid prövning och tillsyn. Målen var att:

  • granska litteraturen inom markbaserad rening för att lista viktiga faktorer som påverkar funktionen,
  • jämföra svenska dimensioneringskriterier för slamavskiljare och infiltrationer med kriterier som används i andra länder (Norge och USA),
  • beskriva hur tillsyn av markbaserade anläggningar genomförs hos kommuner som är aktiva inom tillsyn,
  • belysa hur olika kommuner resonerar angående bedömningen av olika typer av brister (i detta mål ingår att bedöma hur allvarliga olika typer av brister är – det vill säga om bristerna kräver en uppföljning i form av föreläggande eller förbud eller om det räcker med information eller enklare uppföljning – och hur pass stor samstämmighet som finns mellan olika kommuner vid bedömning av bristers allvarlighet),
  • uppmärksamma svårigheter med att bedöma funktionen i markbaserade anläggningar och peka ut framtida områden som behöver vidare arbete, samt att
  • sammanfatta hur tillsyn bedrivs i andra länder och resonera kring vilka lärdomar som kan dras därur.

Rapporten i sin helhet finns här.

HaV:s svar på debattartikel om små avloppsanläggningar i Svenska Dagbladet

Den 30 mars skrev Lars-Göran Carlsson, ordförande VA-i-tiden och Håkan Larsson, samhällspolitisk chef Villaägarna tillsammans en debattartikel i Svenska Dagbladet där de menade att fastighetsägare med enskilda VA-anläggningar utsätts för en rättslös myndighets­utövning som i slutänden kan tvinga dem från hus och hem.

HaV skrev ett svar men SvD valde att inte publicerade det eftersom man inte ansåg att den bemötte kritiken i debattartikeln tillräckligt väl. Nedan finns vårt svar.

Replik på ”Husägare rättslösa när avlopp döms ut” SvD 30 mars:

Det har sedan lång tid tillbaka varit förbjudet att släppa ut orenat avloppsvatten i ett vattenområde. Förbudet regleras genom miljöbalken och trädde i kraft redan 1969. Syftet är främst att skydda människors hälsa, men även våra livsmiljöer. Sveriges miljömål levande sjöar och vattendrag, grundvatten av god kvalitet, hav i balans samt levande kust och skärgård är några mål i det svenska miljömålssystemet som definierar vilken miljö den svenska politiken ska styra mot. Havs- och vattenmyndigheten, HaV, arbetar på uppdrag av regering och riksdag mot dessa mål med lagar och förordningar som exempelvis miljöbalken som verktyg.

Cirka en fjärdedel (ungefär 180 000) av alla avloppsanläggningar med vattentoalett i Sverige saknar rening efter slamavskiljaren. Det innebär att avloppsvatten går ut nästan helt orenat i grund- och ytvatten och kan förorena dricksvattenbrunnar och badplatser. Cirka 1,2 miljoner permanentboende och ungefär lika många fritidsboende personer i Sverige är beroende av dricksvatten från privata brunnar eller vattenföreningar. Otjänligt vatten på grund av bakterier förekommer och orsaken är ibland just avloppsvatten. Avloppsanläggningar som är gamla eller inte fungerar är en källa till spridning av bakterier, virus och miljöfarliga ämnen som t.ex. läkemedelsrester. De bidrar också till övergödningen av våra sjöar, vattendrag och kustvatten. Det här är grundproblemet som HaV arbetar med. Små avloppsanläggningar behöver skötas för att fungera. Det är fastighetsägaren som har ansvar för att avloppet har en godtagbar funktion. Men erfarenheten visar att allvarliga brister sällan åtgärdas utan krav från kommunen.

HaV vägleder kommunerna i deras arbete med prövning och tillsyn av små avlopp. Utgångspunkten är den rättspraxis som formas när kommunernas beslut överklagas till mark- och miljööverdomstolen (MÖD) som är den högsta instansen. I fyra ärenden under slutet av 2020 har MÖD ändrat mark- och miljödomstolens beslut. Kommunens beslut fastställdes och innebar förbud mot utsläpp från äldre befintliga avloppsanläggningar med slamavskiljning och efterföljande reningssteg. Bakgrunden till förbuden var att anläggningarna hade undermålig eller okänd teknik eller så följde inte anläggningen tillståndet. Sammanfattningsvis ansåg MÖD att anläggningarna inte kunde anses uppfylla miljöbalkens krav på rening av avloppsvatten. I miljöbalken framgår det att avloppsvatten ska tas om hand och renas så att det inte orsakar någon olägenhet för människors hälsa eller miljön och för detta ändamål ska en lämplig avloppsanläggning finnas. Det gäller såväl små som stora avloppsanläggningar.

I debattartikeln tas frågan om markretention av fosfor upp, det vill säga att olika naturliga processer gör att fosfor i avloppsvattnet hålls kvar i jorden. I kommunernas handläggning ingår att ta hänsyn till markretentionen baserat på lokala förutsättningar, bland annat markförhållanden och närheten till yt- och grundvatten. För detta ändamål har HaV tagit fram ett GIS-stöd (geografiskt informationssystem) som stöd för kommunernas handläggning. GIS-stödet gör det möjligt att anpassa krav på rening utifrån recipientens status, variationer i landskapet och hur många avloppsanläggningar som kan påverka omgivningen. Vi ser under 2021 fram emot FORMAS forskningssammanställning avseende retention, resultatet av ett treårigt projekt där man just nu granskar över 1 000 vetenskapliga artiklar i ämnet.

Johan Kling, chef avdelningen för vattenförvaltning, Havs- och vattenmyndigheten

Utlysning av forskningsmedel till syntesanalyser om avloppsvatten och övergödning

En utlysning för att finansiera syntesarbeten som sammanfattar och analyserar befintligt kunskapsläge och kunskapsbehov inom områden avloppsvatten och övergödning finns nu ute. Utlysningen görs av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten tillsammans. Syftet med utlysningen är att syntetisera och analysera det befintliga kunskapsläget och peka på kunskapsbehov inom tre områden av avloppsvatten och avloppshantering:

Syntes 1: Användning av avloppsvatten som resurs
Syntes 2: Material i markbaserade avloppsanläggningar
Syntes 3: Övergödning i kust och hav i Bottniska viken

Det övergripande syftet med synteserna är att bidra till policyutveckling inom hållbar vattenhantering så att vi uppnår miljömålen på lång sikt och att miljöns tillstånd förbättras. Den primära målgruppen är handläggare och utredare på Naturvårdsverket och på Havs- och vattenmyndigheten som jobbar med avloppsvattenfrågor, men även handläggare på andra myndigheter som har ett ansvar för avloppsfrågor. Lokalt och regionalt ska synteserna även stödja kommuners, regioners och länsstyrelsers arbete (sekundära målgrupper) och övriga målgrupper med intresse i avfallsvattenfrågor.

Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten bjuder in enskilda forskare eller forskargrupper att söka medel för syntesarbeten på maximum 3 miljoner kronor per syntes fördelat på upp till 2 år (2022–2023). Total budget för utlysningen är cirka 12 miljoner kronor. Sista ansökningsdag är 7 september 2021. På Naturvårdsverkets webbplats kan man läsa mer om bakgrunden varför just dessa områden valts ut, de specifika frågeställningarna för varje syntes samt hur ansökningsförfarandet går till.

GIS-stödet för prövning och tillsyn av små avloppsanläggningar

Höstens utbildningar

Den 15 september och 19 oktober anordnar länsstyrelsen webbutbildningar i GIS-stödet för prövning och tillsyn av små avloppsanläggningar för handläggare på kommun som jobbar med tillsyn av små avloppsanläggningar och handläggare på Länsstyrelsen som jobbar med tillsynsvägledning av små avloppsanläggningar.

GIS-stödet består av kartor som beskriver risk för påverkan från belastning från fosfor, kväve och hälsoskydd från en tillkommande liten avloppsanläggning, samt ett verktyg för att bedöma högsta grundvattennivån. För alla tre kartorna fosfor, kväve och hälsoskydd finns ett antal bakomliggande kartskikt som kan användas för att tolka utfallet av den sammanvägda riskbedömningen.

Anmäl dig genom länkarna nedan:

Hjälp till att göra GIS-stödet bättre

Just nu genomför länsstyrelsen en användarundersökning för att få veta mer om hur du som användare upplever GIS-stödet. Resultatet från undersökningen kommer användas för att förbättra verktyget.

Hjälp länsstyrelsen genom att besvara enkäten.

Utbildning i grundläggande miljöbalkstillsyn

Miljösamverkan Sverige har tagit fram en digital utbildning i grundläggande miljöbalkstillsyn för inspektörer och miljöhandläggare. Du får bland annat lära dig vilka verktyg en tillsynsmyndighet har för att miljöbalkens regelverk ska kunna följas. Du får också veta mer om vad de som ska följa lagstiftningen ska tänka på och får råd kring hur du handlägger ärenden och genomför tillsynsbesök. Utbildningen är i åtta avsnitt:

  • Att vara offentlig tjänsteman
  • Tillsynens roll
  • Tillsynsmyndigheternas skyldigheter
  • Tillsynsmyndigheternas möjligheter och befogenheter
  • Tillsynsobjektens skyldigheter och möjligheter
  • Rättssäkerhet
  • Tillsynsmetodik
  • Ärendehandläggning

Länkar till de åtta avsnitten finns på Miljösamverkan Sveriges webbplats.

Nya rapporter från SGU

Organiska mikroföroreningar i enskild dricksvattenförsörjning

Studien har fokuserat på dricksvattenbrunnar som riskerar att utsättas för påverkan från enskilda avlopp. Resultaten visar att spår av organiska mikroföroreningar är vanligt förekommande i enskilda dricksvattenbrunnar. I samtliga brunnar gjordes fynd av någon organisk mikroförorening. I den brunn som hade flest fynd påvisades 13 substanser. Bland de tio vanligast förekommande substanserna återfanns ämnen från samtliga undergrupper undantaget bekämpningsmedel. Halterna var i regel låga (i storleksordningen några ng/l) och endast för ett enstaka fall kan man med hänvisning till riktvärden säga att halten utgjorde en risk ur hälsomässigt perspektiv. I detta fall rörde det sig om förekomst av bekämpningsmedel.

Det är väl känt att avlopp (även enskilda hushållsavlopp) är en viktig källa för spridning till miljön för många av de föroreningar som studien omfattar. Trots detta kan denna studie inte uppvisa några tydliga samband mellan de fynd som gjordes och den bedömda risken för påverkan från närliggande avlopp. Analysresultaten (som dock omfattar osäkerheter) indikerade snarare en komplex bild av spridning där påverkanskällor från ett större sammanhang i brunnens tillrinningsområde bidrar till diffus påverkan på dricksvattnet.

Arbetet skedde i samarbete med tio kommuner och urvalet av fastigheter för studien gjordes i samverkan mellan SGU och de lokala kommunrepresentanterna. I studien har 72 fastigheter med enskild vattenförsörjning undersökts för att kartlägga förekomst av organiska mikroföroreningar i enskilt dricksvatten. Vattenprover från brunnarna analyserades för en lista med ca 130 organiska föroreningar inom undergrupperna:

  • perfluorerade alkylsyror (PFAS)
  • läkemedelsrester
  • hygien- och kosmetikaprodukter
  • bekämpningsmedel
  • stimulanter
  • industrikemikalier.

För de fastigheter som valdes ut bedömdes det finnas en risk för påverkan på dricksvattnet från omgivande enskilda avloppsanläggningar. Inom projektet inventerades och dokumenterades 96 omgivande avlopp i syfte att ytterligare kartlägga riskbilden för påverkan.

En stor del av analyserna för organiska mikroföroreningar utfördes med dubbelprov (två prover uttogs vid samma tidpunkt). Resultatet från dubbelproven visade på osäkerheter i analyser och/eller provtagningsutförande. Orsaken till osäkerheterna kan vara problem med representativitet mellan prover, kontamination eller analysutförande. Huvudorsaken går inte att fastställa. En viktig slutsats är därför att kvalitetssäkringsrutiner är viktiga för den här typen av screeningprojekt. Stöd för sådana rutiner kan behöva tas fram inom screeningverksamheten i Sverige och fortsatt kartläggning av analysosäkerheter är önskvärt. Det finns också fortsatt ett behov av att undersöka och spåra hur organiska mikroföroreningar kommer ut och sprids i miljön för att så småningom kunna identifieras i grundvatten. Rapporten i sin helhet finns här.

Vattenkvalitet i enskilda brunnar

SGU samlar sedan 2007 in provtagningsresultat från enskilda brunnar direkt från analyslaboratorier. Denna datamängd har under åren växt och omfattade 2020 tillsammans med mindre tillskott av analyser från olika inventeringar ca 78 300 vattenanalyser. Denna datamängd ger en unik bild av grundvattenkvaliteten vid enskild vattenförsörjning och kan användas för att identifiera förhållanden som medför risk för dålig dricksvattenkvalitet, t.ex. riskområden för saltvattenpåverkan.

Materialet används som underlag för ”Bedömningsgrunder för grundvatten” som nu är under revidering på SGU, som underlag för indikatorn ”Enskilda brunnars vattenkvalitet” i miljömålsarbetet och kan också användas inom grundvattenkarteringen. Det finns också ett externt intresse främst för att kunna använda data för forskning. Materialet kan också vara av intresse för kommersiella aktörer, främst vattenreningsföretag. I denna rapport redovisas hur insamlingen går till, materialets omfattning och begränsningar. Mer hos SGU om vad enskild vattenförsörjning innebär .

Gemensamma villkor och hantering av kontrollplaner för små avlopp, ny rapport om kontrollplaner från länsstyrelsen i Västmanlands län

Kommunerna i Västmanland tillsammans med Länsstyrelsen har under 2019-2021 drivit ett arbete med att ta fram gemensamma villkor och gemensam hantering av kontrollplaner för små avlopp. Arbetet har genomförts som en del av Länsstyrelsens tillsynsvägledning.

Arbetet har visat på att ett behov av att diskutera hur villkor ska formuleras på ett rättssäkert sätt. Arbetet visade på vikten av att en bristfällig ansökan inte ska lösas genom villkor i tillståndet utan att ett ökat fokus behövs på att tillräckligt underlag finns inför tillståndsbesluten. Det var även vanligt att villkor föreskrevs som inte hade med själva prövningen att göra utan snarare rörde byggnadens övriga va-installationer.

I arbetet med gemensam hantering av kontrollplaner visade det sig att de största problemen var att avsätta tid till att begära in kontrollplaner samt att veta när kontrollplanerna borde inkommit. Slutsatsen är att det behövs mer resurser för att hinna med att följa upp tillståndsgivna avloppsanläggningar och utveckla interna rutiner kring bevakning över vilka kontrollplaner som borde ha kommit in. Läs hela rapporten här.

Ny kartläggning av jordarter i Jämtland

Med start i områden runt Östersund och Åre pågår nu SGU:s arbete för fullt med att förse Jämtlands län med modern och heltäckande jordartsgeologisk information. I dag skiljer sig det geologiska kunskapsunderlaget i olika delar av Sverige. Det finns områden där den geologiska informationen är föråldrad eller alltför översiktlig. Landets regioner har i sin tur olika behov av geologiska kunskapsunderlag. Faktorer som kan påverka behoven är befolkningstäthet, aktiva näringar eller geologisk beskaffenhet.

I Jämtlands län finns information om jordartsgeologi endast i Länskartan från 1969. Länskartan håller hög geovetenskaplig kvalitet men brister i geometrisk noggrannhet. Kartan brister även i användbarhet då den inte är digital. Digitala data som kan användas med andra digitala underlag behövs bland annat inom samhällsbyggnad och klimatanpassning.

För att möta dessa behov och bygga upp geologisk kunskap kartlägger SGU nu de centrala delarna av Jämtland. Fokus under 2020 och 2021 är att undersöka:

  • jordarternas utbredning i markytan
  • hur olika jordlager förhåller sig till varandra på djupet
  • terrängformernas utseende och utbredning

Kartläggningen kommer att resultera i nya jordartsgeologiska databaser och bygga upp kunskapen om de jordartsgeologiska och kvartärgeologiska förhållandena.

Insamlad information kommer att ligga till grund för produkter som är viktiga inom samhällsbyggnad, klimatanpassning, landsbygdsutveckling och vattenförvaltning. Exempel på produkter är skredförutsättningskartor och underlag för grundvattenkartering. Här kan du läsa mer om hur man går tillväga när man kartlägger jordarter i Jämtland och vilka utmaningar det innebär.

Tidigare nyhetsbrev

  1. Nyhetsbrev små avlopp 2021-09-01

    Jobbar du på miljöförvaltning? Hjälp oss gärna genom att svara på enkäten om teknikfördelning. Vi påminner också om att vi har tagit fram mallar för informationsblad till ansökan och det finns utbildningar både i GIS-stödet oh Vattenwebb att anmäla sig till. I detta nyhetsbrev kan du även läsa om de globala målen för vatten och sanitet och nya SGU-rapporter om grundvatten.

  2. Nyhetsbrev små avlopp 2021-03-25

    Denna gång kan du bland annat läsa om tre nya domar om små avlopp, Vattenmyndigheternas samråd om nytt åtgärdsprogram, CE-märkning, digitalisering av uppgifter om små avlopp och nyheter om standardarbete från SIS.

  3. Nyhetsbrev små avlopp 2020-11-13

    Denna månad kan du läsa om nya rapporter och vägledningar, samt informationsblad som HaV tagit fram för att göra ansökan och anmälan om avlopp lättare för till exempel fastighetsägare.

Publicerad: 2021-07-01
Sidansvarig: Webbredaktion