Siktdjup

Syfte och mål med undersökningstypen

1. Att följa långtidsförändringar i vattnets genomsiktlighet relaterade till främst näringsämnestillgång
2. Att beskriva skillnader mellan vattenområden, till exempel vid kartering av miljötillstånd 

Siktdjup används vanligen som ett mått på näringstillståndet eftersom det vanligtvis finns en god relation till mängden växtplankton i vattenmassan (ofta mätt som klorofyll a och/eller biomassa). Andra faktorer,till exempel mängden dött organiskt material och mineralpartiklar, vattnets färg, partiklarnas storlekssammansättning, påverkar sambandet. Detta kan vara särskilt tydligt i områden med kraftig resuspension av bottensediment eller utanför mynningen av vattendrag.

Sambandet mellan siktdjup och mängd växtplanktonbiomassa bör därför fastställas för det studerade vattenområdet. Sambandet kan också variera mellan säsonger eftersom växtplanktons storlekssammansättning kan variera kraftigt under året.

Om syftet är att följa långtidsförändringar i siktdjupet i ett vattenområde bör hög tidsupplösning prioriteras framför antalet stationer eftersom variationen inom år ofta är större än variationen i rummet. En hög tidsupplösning gör det möjligt att beräkna såväl års- som säsongsmedelvärden med minimerad varians.

Om syftet är att kartera miljötillståndet i olika bassänger bör antalet stationer prioriteras framför hög tidsupplösning. Man måste dock beakta att tidsutvecklingen i olika bassänger, även närliggande, kan vara ur fas, varför fler än ett mättillfälle bör eftersträvas.