Sediment - basundersökning

Syfte och mål med undersökningstypen

Data från denna undersökningstyp är användbara främst som hjälpvariabler till mjukbottenfauna- och miljögiftsundersökningar.

1. Trendövervakning - att följa tidsmässiga förändringar avseende sedimentkvalitetsvariabler och innehåll av kemiska substanser i ytsediment. En variant av trendövervakning är att utföra retrospektiva studier av ytliga och djupare liggande sediment med syfte att bedöma den nuvarande miljösituationen. Detta omfattar normalt identifiering av bakgrundskoncentrationer i sedimentprofiler.
2. Kartering - att kartera den rumsliga fördelningen av kemiska substanser i ytsediment med syfte att identifiera områden med avvikande halter och att lokalisera källor. 

Sedimentprovtagning görs vanligen på ackumulationsbottnar där sedimentet ej resuspenderas och omlagras. Sådana bottnar förekommer främst i djupa områden, under vågbasen. Inomskärs där vindpåverkan normalt är liten kan ackumulationsbottnar finnas även relativt grunt.

På transportbottnar kan sedimentets struktur variera från ett tillfälle till ett annat beroende på att bottenmaterialet resuspenderats och transporterats bort. Av denna anledning är sådana bottnar inte direkt lämpliga för miljöövervakning av sedimentet i sig, men kan väl vara ett viktigt komplement till till exempel bottenfaunaprogram.

Redoxförhållandena ger ett mått på syretillgången i sedimentet. Vid hög belastning av organiska substanser kan syrebrist förekomma någon enstaka centimeter ned i sedimentet trots att syre finns tillgängligt i vattnet ovanför. Miljögifternas rörlighet i sedimentet påverkas i hög grad av redoxförhållandet (gäller främst metaller). Redoxpotentialen är därför viktig både i bottenfauna- och miljögiftssammanhang.