Geléplankton

Syftet med att mäta geléplankton i havsmiljön är främst att upptäcka förändringar i den marina näringsväven.

Om undersökningstypen

  • Senaste version: 1:1, uppdaterad 2020-04-29
  • Ansvarig myndighet: Havs- och vattenmyndigheten
  • Programområde: Kust och hav
  • Delprogram: Fria vattenmassan
  • Kategori: Vattenmassan

Datavärdskap

Syfte och mål med undersökningstypen

Geléplankton i dagligt tal inkluderar egentliga maneter som tillhör gruppen nässeldjur (Cnidaria) och kammaneter (Ctenophora). Många arter kan förekomma i höga tätheter vilket gör att deras samlade födoupptag får en stor effekt på hela födovävens struktur, från mikrober till fisk.

Kunskapen om nyckelpredatorer, både deras produktivitet, andel i näringsvävens topp och abundans är kritisk för att kunna bedöma viktiga funktionella aspekter som energiflöden och näringsvävarnas struktur. Normalt har man räknat fiskar, sjöfågel och säl till dessa nyckelgrupper, men även geléplankton är toppredatorer i den planktoniska näringsväven. En systematisk övervakning av geléplankton kan därför anses motiverad inom ett pelagiskt övervakningsprogram.

Målet är att med hjälp av data på geléplankton få bättre kunskap om geléplanktons predation på djurplankton, vilket i sin tur kan ge bättre förståelse av planktondynamiken i fjordar och kustnära ekosystem, och även bättre kunskap om balansen mellan de trofiska nivåerna i den marina näringsväven.

Undersökningstypen är användbar för att bedöma vattenområdes status i förhållande till havsmiljödirektivets deskriptor 4 (Marina näringsvävar).

Publicerad: 2020-05-06
Sidansvarig: Webbredaktion

Relaterad information