Vad är grön infrastruktur?
Grön infrastruktur definieras som ekologiskt funktionella nätverk av livsmiljöer och strukturer, naturområden samt anlagda element som utformas, brukas och förvaltas på ett sätt så att biologisk mångfald bevaras och för samhället viktiga ekosystemtjänster främjas i hela landskapet.
Kartverktyg med värdetrakter
Nu finns ett nytt kartverktyg där de olika värdetrakterna i Sveriges län finns samlade.
Det riktar sig till dig som arbetar med skog, mark och vatten och är särskilt användbart för dig som jobbar över länsgränserna. Kartverktyget ger en djupare förklaring till vad en värdetrakt är och vad det innebär att ett område ingår i en värdetrakt. Här finns flera exempel på hur du kan använda dig av värdetrakterna och hur andra aktörer har använt sig av dem. Här finns också en länk till var du kan ladda ner skikten till ditt eget kartverktyg.
Vad är grön infrastruktur?
Grön infrastruktur definieras som ekologiskt funktionella nätverk av livsmiljöer och strukturer, naturområden samt anlagda element som utformas, brukas och förvaltas på ett sätt så att biologisk mångfald bevaras och för samhället viktiga ekosystemtjänster främjas i hela landskapet.
Arbetet med grön infrastruktur innebär att involvera alla aktörer i landskapet i ett arbetssätt där vi tillsammans planerar för långsiktigt hållbara landskap. Sådana landskap ger positiva ekologiska, ekonomiska och sociala effekter och är en förutsättning för hållbar samhällsutveckling. Grön infrastruktur handlar om att lyfta blicken och se helheten i landskapet, att skapa förståelse, sammanhang och förvaltningsnytta. Idag splittras bilden på ett stort antal förvaltningsområden, direktiv mm. Alla med skilda målnivåer och administrativa avgränsningar. En enhetlig kartläggning av den gröna infrastrukturen som underlag verkar för att rätt förvaltning och åtgärd hamnar på rätt plats.
Filmen förklarar vad grön infrastruktur innebär:
Vad gör Havs- och vattenmyndigheten för grön infrastruktur?
HaV är förvaltningsmyndighet på miljöområdet för frågor om bevarande, restaurering och hållbart nyttjande av sjöar, vattendrag och hav. Det innebär att stora delar av myndighetens arbete påverkar den biologiska mångfalden och grön infrastruktur.
Vår roll i arbetet med grön infrastruktur är att vara pådrivande, stödjande och samlande för att stärka och tydliggöra den akvatiska dimensionen i grön infrastruktur på landskapsnivå med utgångspunkt i sjöar och vattendrag, i avrinningsområden samt havsbassänger.
Vi bidrar i arbetet med grön infrastruktur bland annat med att ge råd och stöd till länen i deras uppdrag att ta fram och tillämpa regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. Vi har varit delaktiga i flera regeringsuppdrag om grön infrastruktur. HaV är aktiv i den myndighetsgemensamma arbetsgrupp för nationell samordning i arbetet för fungerande grön infrastruktur som leds av Naturvårdsverket.
Miljömålsrådet har beslutat om ett programområde Insatser för grön infrastruktur 2020-2021 som samordnas av Naturvårdsverket. Medverkande myndigheter är Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Havs- och vattenmyndigheten, Riksantikvarieämbetet, Sveriges geologiska undersökning, Trafikverket, Boverket och länsstyrelserna. Syftet är att genom samverkan mellan myndigheter och med andra aktörer, i snabbare takt bevara och utveckla en fungerande grön infrastruktur.
HaV har i samverkan med AquaBiota Water Research, SLU Artdatabanken samt länsstyrelserna i Västerbotten och Västra Götalands län utvecklat Mosaic. Mosaic är ett verktyg för att identifiera värdefulla marina områden med särskild betydelse för biologisk mångfald och ekosystemtjänster i livskraftiga och ekologiskt representativa nätverk. Verktyget kan användas som en del i arbetet med att kartlägga den marina gröna infrastrukturen, så att rätt åtgärd hamnar på rätt plats.
Havs- och vattenmyndigheten arbetar inom havsplaneringen med att ta fram underlag och att ta hänsyn till grön infrastruktur i planeringen.
Därför behövs grön infrastruktur
Grön infrastruktur bidrar till bevarandet av biologisk mångfald, upprätthåller ekosystemens status och stärker därmed viktiga ekosystemtjänster så att kapaciteten för återhämtning efter störningar stärks. Att arbeta med utgångspunkt i grön infrastruktur tillför ett mervärde både genom att insatser kan samordnas och effektiviseras, och genom att tidigare förbisedda sammanhang i landskapet uppmärksammas.
I praktiken innebär arbetet med grön infrastruktur att skydd, bevarande, restaurering och återskapande av livsmiljöer, ekosystemfunktioner och naturliga processer beaktas i såväl fysisk planering och pågående mark- och vattenanvändning som i brukande och förvaltning av naturresurser. Bevarande av och insatser för grön infrastruktur behöver betraktas som en självklar tillgång för den lokala och regionala utvecklingen.
En fungerande grön infrastruktur ökar också motståndskraften mot negativa förändringar, exempelvis klimatförändringar.
I till exempel kustområden har exploatering länge bidragit till en utarmning av grön infrastruktur, med negativa effekter på de ekosystemtjänster som områdena ger. Underlag om grön infrastruktur kan bidra till att minska påverkanstrycket i känsliga områden och sätta in restaureringsåtgärder där det behövs.
Hur skapas en grön infrastruktur?
Arbetet med grön infrastruktur är långsiktigt och bygger på kontinuerlig dialog och samverkan med alla som verkar i och påverkar landskapet. Utan samverkan kan vi inte nå målen med hållbara landskap, rik biologisk mångfald och fungerande ekosystem som vi människor, djur och växter är beroende av. Genom dialog och samverkan kan landskapets olika aktörer utifrån sina respektive verksamheter, förutsättningar och ambitioner få inspiration och underlag för att bidra i arbetet med att stärka grön infrastruktur.
För de akvatiska miljöerna är det även viktigt att vi har yttäckande kunskap kring livsmiljöer och habitat med mera för att kunna skapa de grundkartor som behövs för att identifiera och förstå hur den gröna infrastrukturen är uppbyggd och hänger samman.
Se film om projekt för grön infrastruktur:
Regionala handlingsplaner
För att långsiktigt kunna bevara och utveckla grön infrastruktur tar länsstyrelserna fram varsin regional handlingsplan. Handlingsplanen är ett kunskaps- och planeringsunderlag som kan användas av olika aktörer i samhället.
Handlingsplanen fokuserar både på utmaningar och förslag på konkreta åtgärder inom olika insatsområden för den gröna infrastrukturen. Den regionala handlingsplanen ska vara det centrala verktyget i arbetet med att bevara och utveckla grön infrastruktur i länet. Den ska också ge ökad kunskap om värden i landskapet.
Arbetet med handlingsplanerna är ett löpande arbete och dess innehåll ser olika ut i landet eftersom arbetet med grön infrastruktur ska anpassas till regionala förhållanden.
Se film om regionala handlingsplaner för grön infrastruktur:
Mer information om grön infrastruktur
Arbetsgrupp för grön infrastruktur
- Jan Schmidtbauer Crona, övergripande samordning
- Erik Årnfelt, sötvattensmiljöer
- Ingemar Andersson, marin/kust restaurering, fysisk påverkan
- Lennart Sorby, vattenförvaltning
- Ulrika Gunnartz, fiskförvaltning
- Erland Lettevall, miljöövervakning
Referenspersoner
- Sofia Brockmark, åtgärdsprogram för hotade arter, främmande arter, CITES och artskydd
- Lena Tingström, marint områdesskydd
- Erik Törnblom, limniskt områdesskydd
- Bernt Rane, it-relaterade frågor
- Marie Hallberg, ekosystemtjänster