Video från Almedalen

Hitta på sidan

Här har vi samlat inspelningar från de seminarier HaV arrangerade eller deltog vid under Almedalen 2022.

Vatten – en strategisk resurs för samhälle och ekosystem

Hållbar vattenresursförvaltning är en samhällsfråga som behöver ta utgångspunkt från samhällets och naturens samlade behov. Nationella mål behöver brytas ned på regional och lokal nivå och resultera i en planering som stödjer ett samordnat och additivt åtgärdsarbete.

Hållbarhet är idag den dominerande tillväxtfrågan. Det övergripande ansvaret för att styra arbetet med hållbar utveckling ligger på nationell nivå, men det praktiska genomförandet ligger i hög grad på regional och lokal nivå. Genom ett övergripande arbete för en hållbar vattenresursförvaltning inkluderas samhällets alla mål, vilket är väsentligt för att kunna utnyttja synergier och skapa långsiktighet i hållbarhetsarbetet. Målen och beroenden behöver tas hänsyn till vid val av åtgärder för att skapa balans mellan de tre hållbarhetsdimensionerna och minimera problem med målkonflikter. Ett viktigt verktyg är en långsiktig planering av mark och vatten i ett landskaps och avrinningsområdesperspektiv. Nationella mål behöver brytas ned på regional och lokal nivå och resultera i en planering som stödjer ett synkroniserat, samordnat och additivt åtgärdsarbete som uppfyller lokala, regional och nationella mål. Hur kan en sådan planering se ut på nationell, regional och kommunal nivå?

Arrangör

Havs- och vattenmyndigheten

Medverkande:

  • Johanna Egerup, Moderator
  • Björn Sjöberg, Verksamhetsstrateg, Havs- och vattenmyndigheten
  • Kenneth M. Persson, Forskningschef, Sydvatten AB
  • Cecilie Tenfjord Toftby, Riksdagsledamot (M), Sveriges Riksdag
  • Rebecka Le Moine, Riksdagsledamot (MP), Sveriges Riksdag
  • Markus Selin, Riksdagsledamot (S), Miljö- och jordbruksutskottet

Hur planerar vi för ytterligare elproduktion till havs?

Tillsammans med de redan beslutade havsplanerna, som möjliggör en årlig elproduktion om cirka 20-30 TWh, innebär uppdateringen av havsplanerna att de ska möjliggöra en ökning av Sveriges elproduktion med cirka 75 %. Hur planerar vi för ytterligare 90 TWh årlig elproduktion till havs?

Den 10 februari 2022 fck Havsoch vattenmyndigheten uppdrag av regeringen att uppdatera havsplanerna med fler eller ändrade områden för energiutvinning så att planerna möjliggör energiutvinning till havs med ytterligare 90 terawattimmar årlig elproduktion från havsbaserad vindkraft. Tillsammans med de redan beslutade havsplanerna, som möjliggör en årlig elproduktion om cirka 20-30 TWh, innebär uppdateringen av havsplanerna att de ska möjliggöra en ökning av Sveriges elproduktion med cirka 75 %. Med anledning av det omfattande uppdraget att uppdatera havsplanerna bjuder HaV in till ett seminarium i Almedalen på temat havsplanering och havsbaserad vindkraft. Vad är det vi planerar för? Vilken teknisk utveckling har skett av den havsbaserade vindkraften? Vilka djup kan den placeras på? Finns det möjlighet att lagra energin och reglera kraften när det inte blåser?

Arrangör

Havs- och vattenmyndigheten

Medverkande

  • Jakob Granit, Generaldirektör, Havs- och vattenmyndigheten
  • Robert Andrén, Generaldirektör, Energimyndigheten
  • Gustav Hemming, Regionråd (C), Region Stockholm
  • Lina Kinning, ansvarig för havsbaserad vindkraft och internationella frågor, Svensk Vindenergi
  • Peter Wigert, Ställföreträdande generaldirektör, Svenska kraftnät, SvK

Hållbart nyttjande av havets resurser – sillfisket i Östersjön

Vi nyttjar havet för olika syften: rekreation, sjötransporter, energi, fske med mera. Hur dessa intressen ska samsas planeras för i havsplaneringen, men hur gör vi för fisket?

Vi har ett småskaligt kustfske efter sill/strömming längs våra kuster. Detta bidrar till levande kustsamhällen och lokala råvaror, men är inte ett stort bidrag till Sveriges ekonomi. Vi har också ett storskaligt pelagiskt fske efter sill/strömming och skarpsill i Östersjöns utsjö med god lönsamhet. Här går den största delen av fångsten till foderproduktion och på så sätt bidrar till livsmedelsförsörjningen. Hur balanserar vi dessa två olika områden för bästa hållbarhet att bidra till en hållbar blå ekonomi? Havsoch vattenmyndigheten har nu fått ett regeringsuppdrag om att på prov flytta ut trålgränsen från fyra till tolv sjömil. För bästa effekt måste detta även accepteras av andra nationers fiske som fskar i dessa områden. Mats Svensson inleder med en överblick över den senaste vetenskapliga rådgivningen för Östersjöns fiske och informerar om hur planeringen av försöket med utflyttad trålgräns går. Därefter följer en paneldiskussion. Varmt välkomna!

Arrangör

Havs- och vattenmyndigheten

Medverkande

  • Mats Svensson, Avdelningschef, Havs- och vattenmyndigheten
  • Henrik Svedäng, Marinbiolog/forskare, Havsmiljöinstitutet/GU
  • Anton Paulrud, VD, Branschorganisationen Swedish Pelagic Federation (SPF)
  • Markus Selin, Riksdagsledamot (S), Miljö- och jordbruksutskottet
  • Elin Segerlind, Riksdagsledamot (V), Miljö- och jordbruksutskottet

Fossila bojor, förnybar frigörelse – företagande mot fattigdom i Afrikas blå ekonomi

Omslagsbild för YouTube-video

Se Fossila bojor, förnybar frigörelse – företagande mot fattigdom i Afrikas blå ekonomi på Youtube

Medan EU kämpar för att slita sig loss från Rysslands fossila bojor slår klimatkrisen allt hårdare mot Östafrikas länder, också allt mer uppbundna i stormakternas investeringar.

Hur kan svenska företag och myndigheter bekämpa fattigdom och klimatkris tillsammans med länderna, och främja demokrati, jämställdhet och rättvisa i Östafrika? Kan en ”blå” fysisk planering få fram förnybar ”blå energi” och afärsmöjligheter nog för att frigöra fattiga människor från både fossilberoenden och fattigdom i alla dess former? Svenskt entreprenörskap och innovationer, framåtriktad förvaltning och ofentlig styrning, ideell sektor och engagemang – allt och alla behövs. Från tång och vindkraftsverk till havsplaner. Välkommen!

Arrangör

Havs- och vattenmyndigheten. I samarbete med Havsplattformen mot fattigdom.

Medverkande

  • Carin Jämtin, generaldirektör, Sida
  • Jakob Granit, generaldirektör, Havs- och vattenmyndigheten
  • Lina Kinning, ansvarig för havsbaserad vindkraft och internationella frågor, Svensk Vindenergi
  • Jan Larsson, vd, Business Sweden

Vattenkraftens framtid – vart är vi på väg?

Alla svenska vattenkraftverk ska få moderna miljötillstånd. Den 20 år långa omprövningen har nu börjat. Den politiska ambitionen är tydlig – omprövningarna får leda till maximalt 1,5 TWh i produktionsförslutser. Hur arbetar politiken, myndigheterna och branschen för att klara målet?

Myndigheterna inom vattenförvaltningen, politiker och vattenkraftbolag har olika syn på vad som krävs för att leva upp till EU:s regler för vattenkraften. Politiska beslut innebär att maximalt 1,5 TWh får förloras i miljöåtgärder, vilket är den nivå som vattenkraftsbranschen frivilligt finansierar med 10 miljarder kronor genom Vattenkraftens miljöfond. Ett flertal riksdagspartier vill tillfälligt vill stoppa omprövningarna för att säkerställa att miljökrav och åtgärdsplaner inte leder till att centrala delar av vattenkraften nedmonteras. De underlag som nu tas fram för omprövningarna ser ut att leda till större förluster av vattenkraft än vad som är önskvärt. Är större förluster av vattenkraft oundvikligt eller kan Sverige gå en annan väg?

Arrangör

Fortum, Arenaenergi

Medverkande

  • Jens Bjöörn, Fortum
  • Johan Bladh, Energiföretagen
  • Toni Kekkinen, chef för hållbarhet och kommunikation, Fortum
  • Jakob Granit, generaldirektör, Havs- och vattenmyndigheten
  • Magnus Demervall, biträdande partisekreterare och policychef, Centerpartiet

Hur ska vi tillsammans få stopp på fartygs utsläpp av kemikalielastrester i havet?

Omslagsbild för YouTube-video

Hur ska vi tillsammans få stopp på fartygs utsläpp av kemikalielastrester i havet?

Fartyg som transporterar flytande ämnen måste rengöra tankarna innan en ny produkt lastas. Det sker både i hamn och till havs. Reglerna för fossila oljor är betydligt strängare än för vegetabiliska oljor och andra kemikalier, fast skadan kan vara lika stor. Behöver reglerna för tankrengöring ändras?

Transporter med fartyg är mycket omfattande och ökar, och med det ökar också risken att de skadar havsmiljön. Fartygsutsläpp av nya biobränslen, vegetabiliska oljor och andra kemikalier skadar sjöfåglar lika mycket som fossila oljor. Regelbundet upptäcks omfattande utsläpp av lastrester från kemikalietankfartyg. Seminariet ger en lägesöversikt av hur det ser ut i våra svenska vatten. Vi diskuterar hur fartygen kan undvika att släppa ut farliga lastrester i havet, vilka myndigheter och aktörsgrupper som är inblandade och vilka regeländringar som behövs.

Arrangör

Havs- och vattenmyndigheten, Havsmiljöinstitutet, Kustbevakningen, Transportstyrelsen

Medverkande

  • Peter Ryman, Kuststationschef, Kustbevakningen
  • Jonathan Tholin, Förundersökningsledare, Kustbevakningen
  • Fredrik Lindgren, Utredare, Havs- och vattenmyndigheten
  • Caroline Petrini, Miljöhandläggare, Transportstyrelsen
  • Ulf Nilsson, Moderator, Kustbevakningen
  • Eva-Lotta Sundblad, Moderator, Havsmiljöinstitutet
  • Anna Lunde Hermansson, Doktorand

Vilka gifter sprider biltvätt på gatan?

Omslagsbild för YouTube-video

Vilka gifter sprider biltvätt på gatan?

När bilen tvättas på gatan spolas det ut tungmetaller och andra gifter i våra vattendrag. Men få upplever sig vara miljöbovar när de gör bilen fin. Hur mycket gifter spolas det ut i våra vatten från biltvättar på gatan?

Att tvätta bilen på gatan eller på den egna uppfarten är inget oskyldigt nöje. Från bilarna spolas det tungmetaller och andra gifter ut i våra vattendrag och ner i grundvattnet. Bland allmänheten är medvetenheten om denna problematik låg och få upplever sig vara miljöbovar när de gör den egna bilen ren och fin. Hur mycket gifter hamnar ute i naturen till följd av biltvättar? Vilka miljövänliga alternativ finns det och hur bör bilägare sköta sin biltvätt? Detta diskuteras med miljöexperter och branschföreträdare vid ett seminarium i Almedalen som arrangeras av Hållbar biltvätt.

Arrangör

Hållbar Biltvätt

Medverkande

  • Robert Dimmlich, Initiativtagare, Hållbar biltvätt
  • Fredrik Lindgren, Utredare, Havs- och Vattenmyndigheten
  • Markus Selin, Riksdagsledamot, Socialdemokraterna
  • Lina Runander, Moderaterna, vice ordförande Tekniska Nämnden, Region Gotland
  • Daniel Claesson, Moderator

Vem har nycklarna till framtidens integrerade energisystem?

Elbehovet väntas fördubblas fram till 2045. Detta kräver helt ny infrastruktur för energidistribution. Systemet behöver moderna integrationslösningar i framkant där vindkraft möjliggör vätgasproduktion som i sin tur kan transporteras till industrierna som får Sverige att rulla. Hur ska det gå till?

Arrangör

Dagens industri, Nordion Energi

Medverkande

  • Magnus Stattin, moderator, Nyhetsbrevet Energimarknaden
  • Hans Kreisel, vd, Nordion Energi
  • Lina Håkansdotter, Head of Public Affairs, H2 Green Steel
  • Hillevi Priscar, vd, OX2 Sverige
  • Jakob Granit, generaldirektör, Havs- och vattenmyndigheten
Publicerad: 2018-07-04
Uppdaterad: 2019-08-01
Sidansvarig: Webbredaktion