Sök

I Sverige finns två arter av sötvattenskräftor, den ursprungliga flodkräftan (Astacus astacus) samt den introducerade nordamerikanska signalkräftan (Pacifastacus leniusculus). Av de mer än 500 arter av sötvattenskräftor som finns i världen förekommer bara fem arter naturligt i Europa. Årligen importeras ca 3 000 ton kräftor till Sverige.

Detta är ett åtgärdsprogram för ålgräsängar ( Zostera marina och Z. noltii ) i Sverige. Programmet är vägledande och innehåller förslag till åtgärder som bör genomföras perioden 2017-2021.

Havs- och vattenmyndighetens analys av behovet att revidera den nationella förvaltningsplanen för ål.

Ål är en mycket viktig resurs för det svenska kustfisket. Fisket med ålryssjor introducerades i början på 1900 talet och är det fiske längst västkusten som drabbats hårdast av sälskador. Skadefrekvensen varierar mycket från år till år i flera områden längs kusten. De senaste åren har dock skadefrekvensen ökat i de områden där det bedrivs mest fiske. 1999-2000 blev det obligatoriskt att anmäla skador till loggboken för att kunna erhålla sälskadeersättning vilket i sin tur kan ha påverkat rapporteringen nämnvärt.

Om havsfiskemetoder och havsfiskeredskap.

Rapporten är en redovisning av ett regeringsuppdrag enligt regleringsbrevet 2014.

Denna rapport baseras på redovisningen av två separata regeringsuppdrag "Åtgärdsprogram för marina arter och skalddjur" samt "Nationella mål och förvaltningsplaner för lokala stammar" som överlämnades till regeringen den 1 mars 2007.

Kartläggning av för skarvskador speciellt utsatta fisken och skarvens effekter på ekosystemet

Behovet av kartor som visar olika arters utbredning har ökat och efterfrågas alltmer vid havsplanering och inom förvaltning.

Mellanskarvens inverkan på fiskbestånden har undersökts med hjälp av en modell. Abborre, som kanske är den mest välstuderade arten i svenska kustvatten, har använts som modellart.