Sök

HaV:s kartmiljö stödjer alla de vanligaste referenssystemen som används i Sverige och Europa.

Om havsfiskemetoder och havsfiskeredskap.

Den gåtfulla ålen tillhör de mer udda fiskarterna i vår fauna. Även om många av ålens gåtor har fått sina svar, kvarstår frågor som var och hur den leker i Sargassohavet och varför mängden invandrande glasål har minskat så dramatiskt. Trots stora ansträngningar har man heller inte lyckats kläcka rom för odling i kommersiell skala.

Gösen har stor ekonomisk betydelse för yrkesfisket och den är dessutom mycket uppskattad av sportfiskare.

I Sverige finns två arter av sötvattenskräftor, den ursprungliga flodkräftan (Astacus astacus) samt den introducerade nordamerikanska signalkräftan (Pacifastacus leniusculus). Av de mer än 500 arter av sötvattenskräftor som finns i världen förekommer bara fem arter naturligt i Europa. Årligen importeras ca 3 000 ton kräftor till Sverige.

Om fiskars sjukdomar och parasiter

Behovet av kartor som visar olika arters utbredning har ökat och efterfrågas alltmer vid havsplanering och inom förvaltning.

Vilka är egentligen effekterna av att sätta ut lax i Vättern? En ny rapport från Fiskeriverket samlar information om hur den unika storrödingen och andra fiskbestånd i Vättern påverkas av Gullspångslaxen som sätts ut.

Rapporten visar att de åtgärder som införts för att vända den negativa trenden för kustfisken på västkusten ännu inte lett till några förbättringar. Att få tillbaka de kollapsade lokala torskbestånden kan ta mycket lång tid. Positivt är emellertid att överlevnaden av ungfisk ökat.

Behovet av bra underlag för fysisk planering i havet och marint områdesskydd ökar idag, men uppgifter om vilka områden som är viktiga för lekande och uppväxande fisk saknas ofta. Att göra storskaliga inventeringar är dyrt, men genom att ta tillvara lokala fiskares kunskap har man kunnat peka ut lekområden för gös, sik, strömming, flundra, siklöja och piggvar längs svenska ostkusten.