Förslag på träffar för *:*

Visa alla träffar

  1. Arbete i vatten och energiproduktion

    Arbete i vatten och energi­produktion Information, vägledningar och planer för energiutvinning, dumpning, muddring, vattenuttag samt annan vattenverksamhet.

  2. Övervakning och uppföljning

    Övervakning och uppföljning Genom att beskriva miljötillståndet samt göra uppföljningar på utförda åtgärder kan vi få en bättre överblick hur långt vi kommit i miljömålsarbetet.

  3. Planering, förvaltning och samverkan

    Planering, förvaltning och samverkan För att bevara, restaurera och nyttja hav, sjöar, vattendrag och fiskeresursen på ett hållbart sätt, krävs en övergripande planering där vi samverkar internt, nationellt och internationellt. Här hittar du

Sök

Din sökning *:* gav 584 träffar

  1. Publicerad: 15 mars 2021

    Nyzeeländsk tusensnäcka

    Fakta Latinskt namn: Potamopyrgus antipodarum Svenskt namn: nyzeeländsk tusensnäcka Organism: snäckor Livsmiljö: Marin Ursprung: Nya Zeeland Första fynd i Sverige: 1850-1899 Risk för att vara invasiv i Sverige (riskklass): Mycket hög risk Ansvarig

    Havs- och vattenmyndighetenArter och livsmiljöerInvasiva främmande arterSök främmande arterNyzeeländsk tusensnäcka

  2. Publicerad: 15 mars 2021

    Obesogammarus crassus

    Fakta Latinskt namn: Obesogammarus crassus Organism: kräftdjur Livsmiljö: Sötvatten, Brackvatten Första fynd i Europa: Litauen, 1962 Risk för att vara invasiv i Sverige (riskklass): Mycket hög risk Ansvarig myndighet: Havs- och vattenmyndigheten

    Havs- och vattenmyndighetenArter och livsmiljöerInvasiva främmande arterSök främmande arterObesogammarus crassus

  3. Publicerad: 15 mars 2021

    Ocinebrellus inornatus (Ceratostoma inornatum)

    Fakta Latinskt namn: Ocinebrellus inornatus (Ceratostoma inornatum) Organism: snäckor Livsmiljö: Marin Första fynd i Europa: Frankrike, 1995 Risk för att vara invasiv i Sverige (riskklass): Låg risk Ansvarig myndighet: Havs- och vattenmyndigheten

    Havs- och vattenmyndighetenArter och livsmiljöerInvasiva främmande arterSök främmande arterOcinebrellus inornatus (Ceratostoma inornatum)

  4. Publicerad: 15 mars 2021

    Odontella sinesis

    Fakta Latinskt namn: Odontella sinesis Organism: kiselalger, plankton Livsmiljö: Marin Ursprung: Västra Stilla havet, Indiska oceanen, Röda havet Första fynd i Sverige: 1903 Risk för att vara invasiv i Sverige (riskklass): Ej tillämpbar/ ej

    Havs- och vattenmyndighetenArter och livsmiljöerInvasiva främmande arterSök främmande arterOdontella sinesis

  5. Publicerad: 15 mars 2021

    Ostronpest

    Fakta Latinskt namn: Crepidula fornicata Svenskt namn: ostronpest Organism: snäckor Livsmiljö: Marin Ursprung: Nordamerikas östkust Bestånd i Sverige: Bohuslän (Skagerrak) Första fynd i Sverige: 1950 Risk för att vara invasiv i Sverige (riskklass):

    Havs- och vattenmyndighetenArter och livsmiljöerInvasiva främmande arterSök främmande arterOstronpest

  6. Publicerad: 3 december 2015

    Ostrontjuv

    Fakta Latinskt namn: Colpomenia peregrina Svenskt namn: ostrontjuv Organism: ockraalger Livsmiljö: Marin Ursprung: Stilla havet Bestånd i Sverige: Västkusten Första fynd i Sverige: 1950-1959 Risk för att vara invasiv i Sverige (riskklass):

    Havs- och vattenmyndighetenArter och livsmiljöerInvasiva främmande arterSök främmande arterOstrontjuv

  7. Fråga och svar

    Hur sprids så kallad torskmask och sälmask från säl till fisk?

    Hur sprids så kallad torskmask och sälmask från säl till fisk? Säl och tumlare är så kallade huvudvärdar för parasiten torskmask (kan även kallas sälmask), vilket innebär att masken lever och fortplantar sig där i vuxet stadie. Parasiter påverkar

    Havs- och vattenmyndighetenArter och livsmiljöerFakta om arter och livsmiljöerMarina däggdjurFrågor och svar om sälHur sprids så kallad torskmask och sälmask från säl till fisk?

  8. Fråga och svar

    Hur påverkar sälen yrkesfisket?

    Hur påverkar sälen yrkesfisket? Sälar konkurrerar med fisket om vissa fiskarter, vilket i vissa fall kan betyda att en ökad sälpredation gör att man inte kan fiska lika mycket på ett bestånd. Bland annat tar sälar fisk från näten, och vi kan därför

    Havs- och vattenmyndighetenArter och livsmiljöerFakta om arter och livsmiljöerMarina däggdjurFrågor och svar om sälHur påverkar sälen yrkesfisket?

  9. Fråga och svar

    Vad kan man göra för att minska påverkan från säl på fiske?

    Vad kan man göra för att minska påverkan från säl på fiske? Exempelvis kan man arbeta med följande: Sälsäkra redskap och sälskrämmor, där sälar skräms bort av störande ljud, kan göra det lättare att fiska i områden där man haft problem med sälskador.

    Havs- och vattenmyndighetenArter och livsmiljöerFakta om arter och livsmiljöerMarina däggdjurFrågor och svar om sälVad kan man göra för att minska påverkan från säl på fiske?

  10. Fråga och svar

    Hur söker man sälskadeersättning?

    Hur söker man sälskadeersättning? Fiskare inom det småskaliga fisket kan söka ersättning för skador orsakade av säl. Läs om hur du gör på här på vår sida om ersättning för viltskador . Relaterad information Gråsäl Vikarsäl Marina däggdjur Nationell

    Havs- och vattenmyndighetenArter och livsmiljöerFakta om arter och livsmiljöerMarina däggdjurFrågor och svar om sälHur söker man sälskadeersättning?

« Föregående Nästa »