1. Publicerad: 12 februari 2014 Uppdaterad: 8 juni 2016

    Årligen satsas drygt 30 miljoner kronor på att följa upp effekterna av de kalkningar som genomförs. Länsstyrelserna har ansvaret för den regionala uppföljningen medan Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för den nationella uppföljningen.

  2. Publicerad: 2 februari 2017

    Ansvarsfördelning mellan olika aktörer som arbetar med kalkning.

  3. Publicerad: 9 april 2014 Uppdaterad: 24 april 2020

    Kalkning av sjöar och vattendrag har bedrivits sedan slutet av 1970-talet och finansieras huvudsakligen med statsbidrag. För närvarande satsas cirka 160 miljoner kronor årligen via vårt anslag för åtgärder i havs- och vattenmiljöer. 

  4. Publicerad: 9 april 2014 Uppdaterad: 1 april 2019

    Information om kalkning och biologiska effekter av försurning i sjöar och vattendrag.

  5. Publicerad: 9 april 2014 Uppdaterad: 15 mars 2018

    Försurningen har skadat djurlivet i tusentals sjöar och tiotusentals kilometer vattendrag. Låga pH-värden och ökade halter av aluminium ger skador på känsliga arter av fisk och annan fauna.

  6. Publicerad: 9 april 2014

    Riktlinjer och rekommendationer för kalkningsverksamheten ges i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och handbok för kalkning av sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen har det regionala ansvaret för att kalkningsverksamheten bedrivs målinriktat och effektivt samt att åtgärdernas effekter följs upp på ett ändamålsenligt sätt. 

  7. Publicerad: 19 november 2013 Uppdaterad: 21 januari 2015

  8. Publicerad: 25 februari 2015

    Rapporten redovisar en kartläggning av kalkningsverksamhetens resurser samt arbetsfördelningen, tidsanvändningen och kostnaderna på länsnivå.

  9. Publicerad: 17 februari 2016

    Rapporten beskriver vilka effekter 30 års kalkning av försurade vattendrag har haft på fiskbestånden. De resultat och slutsatser som framförs baseras på fångster vid 17 492 enskilda provfisken från drygt 1 200 olika strömsträckor i landet.

  10. Publicerad: 30 september 2016

    Rapporten beskriver vilka vegetationsförändringar som uppstår i våtmarker efter kalkning. De resultat och slutsatser som presenteras baseras på en långtidsstudie av ett 30-tal kalkade kärr och mader.