Sökresultat

Fiskefria områden kan vara en bra komplettering till andra fiskeregleringar för att hjälpa lokala fiskbestånd som påverkats av högt fisketryck. Det kan ge en förhållandevis snabb återhämtning av försvagade bestånd.

Havsstensfjorden och andra fjordar kring Tjörn och Orust har historiskt haft stora bestånd av bottenfiskar som torsk, rödspätta och piggvar. Men under första årtiondet av 2000-talet visade en rad undersökningar att de lokala bestånden av bottenfisk, särskilt torskfiskar, minskat kraftigt.

Torskbeståndet i Kattegatt har under de senaste 25 åren sjunkit till en så låg nivå att det internationella havsforskningsrådet (ICES), sedan år 2000, bedömt att det är under biologiskt säkra gränser och att fiskeridödligheten är allt för hög.

Fiskefria områden innebär fiskeförbud året runt i avgränsade områden. I den här rapporten sammanfattar vi och utvärderar resultaten av att inrätta fiskefria områden i regioner där fisk- och skaldjursbestånd varit märkbart försvagade.  

För att skapa säkrare farleder in till Göteborgs hamn uppstod ett behov av att spränga bort grunda hårdbottnar. Men hårdbottnarna ansågs också vara mycket värdefulla för bland annat hummer. För att kompensera ingreppen i den marina miljön konstruerades sju stycken konstgjorda rev utanför hamninloppet vid Buskär och Tanneskär

Området runt Gålö i Stockholms skärgård har varit välkänt för sitt goda fiske på gös, gädda och abborre. Framför allt Lännåkersviken och Blista fjärd utgör ett viktigt lekområde för samtliga tre arter.

Yrkesfiskets landningar av sik från Östersjön hade mer än halverats sedan mitten av 1990-talet fram till att regeringsuppdraget om Fiskefria områden tog vid. Tydligast hade denna minskning varit i Bottniska viken där merparten av sikfisket bedrivs.