Sökresultat

  • Försurning (17)
  • Farliga ämnen (1)
  • Fiskar (1)
  • Forskning (1)
  • Främmande arter (1)
  • Grundvatten (3)
  • Visa fler
  • Handbok (1)
  • Kalkning (7)
  • Miljödata (5)
  • Miljöövervakning (6)
  • Programområde Sötvatten (5)
  • Publikation (2)
  • Sötvatten (5)
  • Vattenförvaltning (2)
  • Vägledning (1)
  • Övergödning (3)

  • Miljöhot (9)
  • Vägledningar (1)
  • Data och statistik (5)
  • Publikationer (2)

  • Faktasida (15)
  • Publikation (2)

  • Senaste månaden (1)
  • Senaste året (9)
  • Mer än ett år sedan (8)

  • Sortera på senast uppdaterad
  • Sortera på sidans namn
Faktasida: Försurning av sjöar och vattendrag

Försurning av sjöar och vattendrag

Den huvudsakliga orsaken till försurning är den omfattande förbränningen av svavelhaltig kol och olja under 1900-talet. Men kraftigt minskade utsläpp har lett till att nedfallet av sulfat nu är nere på samma nivåer som för hundra år sedan. Idag är skogsbruket en starkt bidragande orsak till försurning.

Faktasida: Biologiska effekter av försurningen

Biologiska effekter av försurningen

Försurningen har skadat djurlivet i tusentals sjöar och tiotusentals kilometer vattendrag. Låga pH-värden och ökade halter av aluminium ger skador på känsliga arter av fisk och annan fauna.

Faktasida: Kalkning och andra motåtgärder

Kalkning och andra motåtgärder

Kalkning av sjöar och vattendrag har bedrivits sedan slutet av 1970-talet och finansieras huvudsakligen med statsbidrag. För närvarande satsas cirka 160 miljoner kronor årligen via vårt anslag för åtgärder i havs- och vattenmiljöer. 

Faktasida: Havsförsurning

Havsförsurning

Halten av koldioxid i atmosfären ökar. När koldioxid löses i havsvatten så bildas kolsyra vilket leder till att pH sjunker och haven blir surare. Havsförsurningen kan ha långtgående konsekvenser för organismer och ekosystem. Havsförsurning uppmärksammas allt mer som en viktig miljöfråga inom internationella samarbeten.

Publikation: Handbok för kalkning av sjöar och vattendrag

Handbok för kalkning av sjöar och vattendrag

Målet med kalkning är att upprätthålla vattenkvaliteten i försurade sjöar och vattendrag i väntan på att de ska återhämta sig från försurningen. Syftet med denna handbok är att effektivisera, samordna och öka kvaliteten i kalkningsarbetet.

Publikation: Effekter av kalkning på fisk i rinnande vatten

Effekter av kalkning på fisk i rinnande vatten

Rapporten beskriver vilka effekter 30 års kalkning av försurade vattendrag har haft på fiskbestånden. De resultat och slutsatser som framförs baseras på fångster vid 17 492 enskilda provfisken från drygt 1 200 olika strömsträckor i landet.

Faktasida: Kalkning av sjöar och vattendrag

Kalkning av sjöar och vattendrag

Riktlinjer och rekommendationer för kalkningsverksamheten ges i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och handbok för kalkning av sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen har det regionala ansvaret för att kalkningsverksamheten bedrivs målinriktat och effektivt samt att åtgärdernas effekter följs upp på ett ändamålsenligt sätt. 

Faktasida: Nitrat i grundvatten

Nitrat i grundvatten

Sverige har mycket låg halt av nitrat i grundvatten förutom i jordbruksområden. År 1997 var tillståndet betydligt bättre än 1996, men efter 2000 ökade nitrathalten igen och har sedan 2008 legat på ungefär samma nivåer som under mitten av 90-talet. Resultaten kommer från det nationella miljöövervakningsprogrammet för sötvatten.

Faktasida: Växtplankton i sjöar

Växtplankton i sjöar

Mängden växtplankton speglar mängden näringsämnen i vattnet och återspeglar om sjön är övergödd. Av trendsjöarna som övervakas regelbundet har 88 procent god eller hög status. Man ser inga tydliga trender under åren 1997–2018. Resultaten kommer från HaV:s nationella miljöövervakningsprogram för sötvatten.

Faktasida: Alkalinitet i grundvatten

Alkalinitet i grundvatten

Sura ämnen i luftföroreningar och nedfallet av sura ämnen har minskat kraftigt sedan 1970-talet och detta återspeglas i en långsamt ökande alkalinitet i det ytliga grundvattnet. Hälften av mätstationerna inom det nationella övervakningsprogrammet för grundvatten visar signifikant ökande trender, även om ökningen går för sakta för att ge något tydligt genomslag i fördelningen mellan olika tillståndsklasser.