Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Ryggradslösa djur Arter med åtgärdsprogram

Tjockskalig målarmussla (Unio crassus)

Den tjockskaliga målarmusslan är en av våra svenska stormusslor. Den har försvunnit från flera av sina tidigare kända lokaler och är starkt hotad enligt den svenska rödlistan 2015.

Som alla svenska stormusslor lever den tjockskaliga målarmusslan i sötvatten. Den är fyra till sju (max tio) centimeter lång och har ett tjockt, grönbrunsvart skal. Formen är svagt oval med rundade ändar.

Det svenska namnet målarmussla kommer av att tomma skal har använts som färgskålar av konstnärer.

Tjockskalig målarmussla. Foto: Emma Versteegh CC BY-SA 2.5

Om arten

Tjockskalig målarmussla finns i vattendrag med strömmande vatten. Främst i åar och mindre bäckar, men ett fåtal förekommer även i strandkanter vid sjöar där det finns ett konstant flöde av strömmande vatten. Musslorna sitter halvt nedgrävda i bottensedimentet och filtrerar vattnet på ätbara partiklar.

Fortplantningen är komplicerad och inbegriper ett parasitiskt stadium på gälarna hos en fisk.

Efter befruktning utvecklas äggen i honmusslan till små larver som kallas glochidier. Dessa stöts ut i vattnet och hakar sig fast på gälarna hos en värdfisk. Vilka fiskarter som musslan har som värdar är inte helt klarlagt, men möjliga arter är bland annat elritsa och stensimpa samt lake, löja och färna.

Efter fyra till fem veckor som parasit har glochidien utvecklats till en mycket liten (millimeterstor) mussla. Då släpper den taget, faller till botten och gräver ned sig i sedimentet. Där stannar den i två till tre år. När musslan kommer upp ur sedimentet är den ungefär en centimeter stor och sätter sig med bakänden upp för att kunna livnära sig genom att filtrera vattnet.

Tjockskalig målarmussla kan bli mycket gammal. Analyser av hur skalen växer visar att de vanligen blir mellan 50 och 60 år, men de kan även uppnå en ålder av 90 år.

Utbredning och status

Den tjockskaliga målarmusslan har under de senaste 70 åren försvunnit från ett stort antal av sina tidigare kända svenska lokaler, till exempel Fyrisån i Uppsala län. Nu förekommer den mycket sällsynt i östra Sverige, från Skåne till norra Uppland och södra Dalarna.

Den tjockskaliga målarmusslan är sedan 2001 fridlyst i Sverige och klassas som starkt hotad (EN) i den svenska rödlistan. Dessutom är den upptagen i Natura 2000, samt IUCN:s globala rödlista för djur, där den klassas som missgynnad (NT).

Hotbild

Det största hotet mot tjockskalig målarmussla är försämrade livsmiljöer till följd av mänskliga aktiviteter. Det handlar om reglering, rensning och kanalisering av vattendrag som leder till ödeläggelse eller förlust av bottensubstratet, om skogsavverkningar som innebär att vattnet slammar igen men även om försurning och övergödning.

Eftersom musslorna är beroende av sina värdfiskar för fortplantning, kan påverkan på ett fiskbestånd även orsaka att också en musselpopulation långsamt dör ut.

Åtgärdsprogram för tjockskalig målarmussla

Åtgärdsprogram tumlare

Åtgärder

Tjockskalig målarmussla omfattas av ett av drygt 200 åtgärdsprogram för hotade arter. Åtgärdsprogrammen sammanfattar kunskapsläget och nödvändiga insatser för att rädda ett urval hotade arter och naturtyper i Sverige.

Rekryterande bestånd av tjockskalig målarmussla bör fortsatt övervakas och skyddas på samma sätt som för den likaledes fridlysta flodpärlmusslan. Sedan 2010 ingår några av vattendragen med tjockskalig målarmussla i den nationella miljöövervakningen.

Vattendrag som har icke-rekryterande populationer av tjockskalig målarmussla bör restaureras i syfte att gynna både musslor och värdfisk. Restaurering genomförs i tolv svenska vattendrag under 2012 till 2016, genom det EU-finansierade projektet (LIFE+) Målarmusslans återkomst.

Det är också önskvärt med ytterligare forskning för att mer i detalj förstå artens miljökrav och fortplantning.

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Ryggradslösa djur Arter med åtgärdsprogram

Publicerad: 2016-06-27
Uppdaterad: 2017-09-13

Sidansvarig: Webbredaktionen