Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Fiskar Fredade arter

Ål (Anguilla anguilla)

Den europeiska ålen utgör ett enda bestånd, och dess utbredningsområde sträcker sig över stora delar av Europa. Men rekryteringen av ål till Europa som helhet är mycket svag, och mängden unga ålar som ska bygga upp beståndet har rasat sedan 1980-talet. Ålfiske är nu förbjudet i Sverige, med undantag för vissa yrkesfiskare och specifika vatten.

Ål. Illustration.

Illustration: Wilhelm von Wright.

Svenska ålförvaltningsplanen

För att rädda den europeiska ålen har EU ställt krav på medlemsländerna att de ska jobba efter en nationell ålförvaltningsplan. Sverige fick sin plan godkänd av EU-kommissionen i oktober 2009. HaV är ansvarig myndighet för arbetet med ålförvaltningsplanen.

Planens målsättning är att 90 procent av all blankål som för närvarande naturligt skulle kunna produceras i svenska vatten ska överleva och bidra till reproduktionen.

Planen bygger på fyra typer av åtgärder

  • Inför förbud att fiska ål
  • Öka överlevnaden vid passage av vattenkraft
  • Fler stödutsättningar
  • Ökad kontroll

Utvärderas efterhand

Ålförvaltningplanen bygger på komplicerade beräkningar som rymmer en hel del osäkerhet.

Genomförandet av planen ska därför vara en anpassningsbar process där resultatet av åtgärderna kontinuerligt utvärderas.

En utvärdering av genomförda åtgärder ska rapporteras till EU-kommissionen var tredje år.

Hittills har två utvärderingar skickats: 2012 och 2015.

Ålens överlevnad vid vattenkraftverk

En viktig del av återhämtningsplanen är att öka antalet ålar som levande tar sig förbi vattenkraftverken på sin väg tillbaka till havet.

Under våren 2010 undertecknades en avsiktsförklaring av dåvarande Fiskeriverket och sex av de större kraftbolagen.

Avsiktsförklaringen innebar att kraftbolagen frivilligt åtog sig att till år 2014 öka den sammantagna överlevnaden vid passage av vattenkraftverk till minst 40 procent.

Överlevnaden är i många åar och älvar med många kraftverk i dag mycket låg.

Till dags dato har kraftbolagen, för att nå det målet, mest satsat på egna utsättningar av importerat ålyngel på västkusten samt att flytta fångad blankål nedströms, förbi kraftverk.

Till och med 2015 har cirka 63 000 ålar, motsvarande cirka 63 ton flyttas nedströms på det sättet

 

Tre huvudsakliga åtgärder som kraftbolagen vidtar för att öka överlevnaden i vattenkraftverken

  • fångst och nedtransport per bil
  • styrning av ålen via utskov, till exempel via dammluckor
  • skonsam drift av kraftverket under vandringstoppar

Ökade utsättningar av ålyngel

 

Utöver åtgärderna ovan sätts ytterligare mängder ut med avsikt att på sikt bidra till lekbeståndet i Sargassohavet.

Under år 2015 sattes det totalt ut närmare 1,9 miljoner ålyngel från England, varav drygt 0,9 miljoner i sötvatten och mer än 0,9 miljoner direkt i kustområden.

Preliminära uppgifter anger att det totalt sattes ut mer än 2,8 miljoner karantäniserade ålyngel 2016.

Sedan 2010 sätts merparten av all ål ut i de västra delarna av landet, och tanken med det är att de ska kunna nå havet utan att utsättas för vare sig fiske eller vattenkraftsrelaterad dödlighet.

 

Ålfiskeförbud

Sedan maj 2007 är det förbjudet att fiska ål för alla, i havet och i större delen av svenska sötvattens-områdena.

Ett fåtal yrkesfiskare har beviljats dispens från förbudet, liksom ett fåtal som fiskar med stöd av enskild rätt.

Mer information om fiskeregler finns på Svenska fiskeregler.

Utbredning

Ålen finns i nästan hela landet med undantag för fjällregionen och vissa vatten på sydsvenska höglandet. Den finns även längs våra kuster inklusive runt och på Öland och Gotland.

I norr och i inlandet är bestånden mycket glesa, på grund av den svaga rekryteringen, speciellt till utkanterna av utbredningsområdet, och mängden vandringshinder. Undantaget de ställen där man har satt ut ål.

Lek

Ålen leker på några hundra meters djup under vårvintern i Sargassohavet. Ägg och larver är planktoniska.

Vandringar

Ålen är en långvandrande art där larverna transporteras av strömmar mot Europas kuster. Sannolikt tar det mellan ett och tre år för ållarverna att nå våra kuster, även om den tidsuppskattningen är något osäker. När ålen vuxit upp till blankål vandrar den under ett halvt år tillbaka till Sargassohavet där den sedan dör efter fullgjord lek.

Vår ål når ut till Atlanten genom att vandra norr om Storbritannien.

Ålder och storlek

De vuxna ålhonor som lämnar Östersjön genom Öresund för sin lekvandring är mellan 5 och 28 år, med en medelålder på 12 år.

Blankålar från sjöar som Mälaren, Vänern och Bolmen är könsmogna mellan 16 och 18 år.

En ål som levde hela sitt liv i ett akvarium blev 85 år och en nyligen avliden så kallad brunnsål från Brantevik kan ha blivit 155 år. I en av Sveriges lantbruksuniversitets ålförsökssjöar är ålarna nu närmare 40 år gamla.

Ålhanar är mycket mindre än honor och sällan över 50 centimeter långa. Den största honål som fångats var 133 centimeter och vägde 6,6 kilo.

Faktablad för Ål

Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2016. Omslag till rapport.

Läs faktablad
Publicerat:
4 januari 2017

I resursöversikten för Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten kan du läsa vidare om hur arten fiskas, förvaltas, om dess beståndsstatus och om den biologiska rådgivningen.

Levnadssätt

Den europeiska ålen har ett spektakulärt fortplantningsmönster. Under sin livscykel vandrar den oerhört långa sträckor och kläcks 700 mil bort i Sargassohavet, öster om Nordamerika.

Ålen genomgår ett antal utvecklingsstadier. Efter kläckning är ållarven genomskinlig och tillplattad. När den når Europas kuster är den fortfarande genomskinlig, men har fått en mer normal ålform och kallas då glasål.

Efter pigmentering kallas den under uppväxtstadiet i söt- och brackvatten för gulål.

Ålen är en opportunistisk allätare som äter insektslarver, blötdjur, kräftdjur och fisk.

Könsfördelningen är mycket ojämn över utbredningsområdet och hos oss dominerar honålar helt.

Efter många års tillväxt når ålen blankålsstadiet och påbörjar lekvandringen mot Sargassohavet.

Fångstområden

Fångstområde för ål. Illustration, karta.

Svenska yrkesfiskares huvudsakliga landningar i ton per ruta av ål under 2015.

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Fiskar Fredade arter

Publicerad: 2014-02-10
Uppdaterad: 2017-04-07

Hjälpte informationen på sidan dig?

Kontakta sidansvarig Webbredaktionen