Ål (Anguilla anguilla)
Den europeiska ålen utgör ett enda bestånd, och dess utbredningsområde sträcker sig över stora delar av Europa. Men rekryteringen av ål till Europa som helhet är mycket svag, och mängden unga ålar som ska bygga upp beståndet har rasat sedan 1980-talet. Ålfiske är nu förbjudet i Sverige, med undantag för vissa yrkesfiskare och specifika vatten.
Illustration: Wilhelm von Wright.
Svenska ålförvaltningsplanen
För att rädda den europeiska ålen har EU ställt krav på medlemsländerna att de ska jobba efter en nationell ålförvaltningsplan. Sverige fick sin plan godkänd av EU-kommissionen i oktober 2009. HaV är ansvarig myndighet för arbetet med ålförvaltningsplanen.
Planens målsättning är att 90 procent av all blankål som för närvarande naturligt skulle kunna produceras i svenska vatten ska överleva och bidra till reproduktionen.
Ålfiskeförbud
Sedan maj 2007 är det förbjudet att fiska ål för alla, i havet och i större delen av svenska sötvattens-områdena.
Ett fåtal yrkesfiskare har beviljats dispens från förbudet, liksom ett fåtal som fiskar med stöd av enskild rätt.
Mer information om fiskeregler finns på Svenska fiskeregler.
Utbredning
Ålen finns i nästan hela landet med undantag för fjällregionen och vissa vatten på sydsvenska höglandet. Den finns även längs våra kuster inklusive runt och på Öland och Gotland.
I norr och i inlandet är bestånden mycket glesa, på grund av den svaga rekryteringen, speciellt till utkanterna av utbredningsområdet, och mängden vandringshinder. Undantaget de ställen där man har satt ut ål.
Lek
Ålen leker på några hundra meters djup under vårvintern i Sargassohavet. Ägg och larver är planktoniska.
Vandringar
Ålen är en långvandrande art där larverna transporteras av strömmar mot Europas kuster. Sannolikt tar det mellan ett och tre år för ållarverna att nå våra kuster, även om den tidsuppskattningen är något osäker. När ålen vuxit upp till blankål vandrar den under ett halvt år tillbaka till Sargassohavet där den sedan dör efter fullgjord lek.
Vår ål når ut till Atlanten genom att vandra norr om Storbritannien.
Ålder och storlek
De vuxna ålhonor som lämnar Östersjön genom Öresund för sin lekvandring är mellan 5 och 28 år, med en medelålder på 12 år.
Blankålar från sjöar som Mälaren, Vänern och Bolmen är könsmogna mellan 16 och 18 år.
En ål som levde hela sitt liv i ett akvarium blev 85 år och en nyligen avliden så kallad brunnsål från Brantevik kan ha blivit 155 år. I en av Sveriges lantbruksuniversitets ålförsökssjöar är ålarna nu närmare 40 år gamla.
Ålhanar är mycket mindre än honor och sällan över 50 centimeter långa. Den största honål som fångats var 133 centimeter och vägde 6,6 kilo.
Faktablad för Ål
Läs faktablad
Publicerat:
1 februari 2018
I resursöversikten för Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten kan du läsa vidare om hur arten fiskas, förvaltas, om dess beståndsstatus och om den biologiska rådgivningen.
Levnadssätt
Den europeiska ålen har ett spektakulärt fortplantningsmönster. Under sin livscykel vandrar den oerhört långa sträckor och kläcks 700 mil bort i Sargassohavet, öster om Nordamerika.
Ålen genomgår ett antal utvecklingsstadier. Efter kläckning är ållarven genomskinlig och tillplattad. När den når Europas kuster är den fortfarande genomskinlig, men har fått en mer normal ålform och kallas då glasål.
Efter pigmentering kallas den under uppväxtstadiet i söt- och brackvatten för gulål.
Ålen är en opportunistisk allätare som äter insektslarver, blötdjur, kräftdjur och fisk.
Könsfördelningen är mycket ojämn över utbredningsområdet och hos oss dominerar honålar helt.
Efter många års tillväxt når ålen blankålsstadiet och påbörjar lekvandringen mot Sargassohavet.
Fångstområden
Svenska yrkesfiskares huvudsakliga landningar i ton per ruta av ål under 2015.
Taggar: Fiskar Fredade arter