Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Fiskar Fredade arter

Ål (Anguilla anguilla)

Den europeiska ålen utgör ett enda bestånd, och dess utbredningsområde sträcker sig över stora delar av Europa. Men rekryteringen av ål till Europa som helhet är mycket svag, och mängden unga ålar som ska bygga upp beståndet har rasat sedan 1980-talet. Ålfiske är nu förbjudet i Sverige, med undantag för vissa yrkesfiskare och specifika vatten.

Ålfiskeförbud

Sedan maj 2007 är det förbjudet att fiska ål för alla, i havet och i större delen av svenska sötvattens-områdena.

Ett fåtal yrkesfiskare har beviljats dispens från förbudet, liksom ett fåtal som fiskar med stöd av enskild rätt.

Mer information om fiskeregler finns på Svenska fiskeregler.

Svenska ålförvaltningsplanen

Ål. Illustration.

Illustration: Wilhelm von Wright.

För att rädda den europeiska ålen har EU ställt krav på medlemsländerna att de ska jobba efter en nationell ålförvaltningsplan. Sverige fick sin plan godkänd av EU-kommissionen i oktober 2009. HaV är ansvarig myndighet för arbetet med ålförvaltningsplanen.

Planens målsättning är att 90 procent av all blankål som för närvarande naturligt skulle kunna produceras i svenska vatten ska överleva och bidra till reproduktionen.

Planen bygger på fyra typer av åtgärder

  • Inför förbud att fiska ål
  • Öka överlevnaden vid passage av vattenkraft
  • Fler stödutsättningar
  • Ökad kontroll

Utvärderas efterhand

Ålförvaltningplanen bygger på komplicerade beräkningar som rymmer en hel del osäkerhet.

Genomförandet av planen ska därför vara en anpassningsbar process där resultatet av åtgärderna kontinuerligt utvärderas.

En utvärdering av genomförda åtgärder ska rapporteras till EU-kommissionen var tredje år.

Hittills har två utvärderingar skickats: 2012 och 2015.

Ålens överlevnad vid vattenkraftverk

En viktig del av återhämtningsplanen är att öka antalet ålar som levande tar sig förbi vattenkraftverken på sin väg tillbaka till havet.

Under våren 2010 undertecknades en avsiktsförklaring av dåvarande Fiskeriverket och sex av de större kraftbolagen.

Avsiktsförklaringen innebar att kraftbolagen frivilligt åtog sig att till år 2014 öka den sammantagna överlevnaden vid passage av vattenkraftverk till minst 40 procent.

Överlevnaden är i många åar och älvar med många kraftverk i dag mycket låg.

Till dags dato har kraftbolagen, för att nå det målet, mest satsat på egna utsättningar av importerat ålyngel på västkusten samt att flytta fångad blankål nedströms, förbi kraftverk.

Till och med 2015 har cirka 63 000 ålar, motsvarande cirka 63 ton flyttas nedströms på det sättet

Tre huvudsakliga åtgärder som kraftbolagen vidtar för att öka överlevnaden i vattenkraftverken

  • fångst och nedtransport per bil
  • styrning av ålen via utskov, till exempel via dammluckor
  • skonsam drift av kraftverket under vandringstoppar

Ökade utsättningar av ålyngel

Utöver åtgärderna ovan sätts ytterligare mängder ut med avsikt att på sikt bidra till lekbeståndet i Sargassohavet.

Under år 2015 sattes det totalt ut närmare 1,9 miljoner ålyngel från England, varav drygt 0,9 miljoner i sötvatten och mer än 0,9 miljoner direkt i kustområden.

Preliminära uppgifter anger att det totalt sattes ut mer än 2,8 miljoner karantäniserade ålyngel 2016.

Sedan 2010 sätts merparten av all ål ut i de västra delarna av landet, och tanken med det är att de ska kunna nå havet utan att utsättas för vare sig fiske eller vattenkraftsrelaterad dödlighet.

Fakta om ål

Utbredning

Ålen finns, eller rättare sagt fanns förr, i hela landet med undantag för fjällregionen och vissa vatten på sydsvenska höglandet. Den finns även längs våra kuster, inklusive runt och på Öland samt Gotland. Förekomsten av vandringshinder har avsevärt minskat ålens utbredning.

Lek

Ålen leker på några hundra meters djup under vårvintern i Sargassohavet, strax söder om Bermuda. Ägg och larver lever i den fria vattenmassan.

Vandringar

Ålen vandrar långt och larverna transporteras av strömmar mot Europas kuster. Sannolikt tar det mellan ett och tre år för larverna att nå våra kuster. När ålen vuxit upp till blankål vandrar den under minst ett halvt år tillbaka till Sargassohavet där den dör efter lek.

Faktablad för Ål

omslag fisk- och skaldjursbestånd 2017

Läs faktablad
Publicerat:
23 januari 2019

I resursöversikten för Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten kan du läsa vidare om hur arten fiskas, förvaltas, om dess beståndsstatus och om den biologiska rådgivningen.

Ålder och storlek

Honor som lekvandrar från Östersjön genom Öresund är runt 12 år. Blankål som fångas i yrkesfisket i Mälaren, Vänern och Bolmen är i genomsnitt 16–18 år gamla.

De få hanar som förekommer är små och lekvandrar redan vid lägre ålder (7–10 år). En ål som levde hela sitt liv i ett akvarium blev 85 år och en så kallad brunnsål från Brantevik kan ha blivit 155 år. Hanar är sällan över 50 cm i längd. Den största honan som fångats var 133 cm och vägde 6,6 kg.

Levnadssätt

När ålen kläcks är larven genomskinlig och tillplattad. Ynglen som når Europas kuster är fortfarande genomskinliga och kallas glasål. Under uppväxtstadiet i söt- och brackvatten får ålen pigment och kallas för gulål. I Sverige dominerar honor nästan helt.

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Fiskar Fredade arter