Atlantstör och europeisk stör

Hitta på sidan

Under lång tid utgick man ifrån att alla störar längs Europas atlantkusten och i Östersjön var av arten europisk stör (Acipenser sturio). Idag vet vi att atlantstör (Acipenser oxyrinchus) var den historiskt dominerande arten i svenska vatten även om europeisk stör har hittats på västkusten. Från Göta älv finns lek av atlantstör bekräftat fram till senare delen av 1800-talet. Idag försöker man att återintroducera båda arterna – atlantstör sätts ut i Östersjön och europeisk stör i västra Europa.

Störarna är uråldriga fiskar som istället för vanliga fjäll har stora benplattor. Störar har existerat i över 200 miljoner år och betraktas som levande fossil. Det finns 27 olika arter av stör i världen och de flesta hotas av utrotning.

Atlantstör

Foto: Duane Raver/U.S. Fish and Wildlife Service/CC

Om arterna

Både atlantstör och europeisk stör är anadroma arter och de är mycket lika varandra i utseende. De vandrar upp i floder för att leka, och återvänder därefter till havet. De kan bli mycket stora. Atlantisk stör har rapporterats kunna bli 4,3 meter lång och väga 368 kilo, även om de flesta är betydligt mindre. De blir könsmogna sent (minst 10 år), kan leva länge (upp till 100 år) och vandra långt (upp till 1 450 kilometer). De livnär sig på maskar, kräftdjur, blötdjur, fiskar och växtdelar.

Atlantstör

Atlantstör (Acipenser oxyrhinchus) är en nordamerikansk art som för ca 6000 år sedan invandrade till Europa och etablerade sig i floder kring Nordsjön och i Östersjön.

Fram till slutet av 1800-talet fanns lekbestånd av atlantstör i flera av de större floderna i Östersjöområdet och lek är bekräftat från Göta älv fram till senare delen av 1800-talet. Uutanför lektiden rörde sig störarna över stora delar av Östersjön.

Sedan dess har föroreningar och utbyggnad av vattenkraft förstört störens livsmiljöer. Detta i kombination med överfiske på de få kvarvarande lekmogna störarna, bidrog till att arten helt försvann från Östersjön under 1900-talet.

Den sista ursprungliga atlantstören i Östersjön var nästan tre meter lång, och fångades utanför Estlands kust 1996. Arten klassificeras som Nationellt utdöd (RE) i svenska rödlistan (SLU Artdatabanken 2020).

Europeisk stör

Europeisk stör (Acipenser sturio) är en sydeuropeisk art. Den sista naturliga föryngringen skedde i Garonne-floden i södra Frankrike i mitten av 1990-talet, varefter arten förklarades funktionellt utdöd.

Europeisk stör i svenska vatten finns belagd vid två tillfällen. Dels en fisk som fångades väster om Kummelbank i Kattegatt 1991 och dels ett exemplar som hittades i Lysekils hamn 2017.

Skyddade arter

Den atlantiska stören är fridlyst i Sverige enligt artskyddsförordningen. Båda arterna omfattas av de internationella konventionerna Helcom och Ospar, och även av Cites som reglerar handel med hotade arter. Det innebär att det krävs både import- och exporttillstånd för rom och andra varor av stör.

Europeisk stör är listad på både på bilaga 2 och bilaga 4 till art- och habitatdirektivet, medan atlantisk stör är listad på bilaga 5.

Återintroduktion av stör

Sedan mitten av 1990-talet pågår försök att återetablera atlantstör i Östersjöområdet, baserat på importerad avelsfisk från Kanada. Sedan projektet startade har ca 6 miljoner störar släppts ut i Östersjön, majoriteten som små yngel. Dessa fiskar rör sig över stora delar av södra Östersjön och enstaka fiskar har fångats ända uppe i Bottniska viken.

I Östersjön har det fångats förrymda eller frisläppta exemplar av flera andra störarter under de senaste 30 åren. Till exempel rysk stör (Acipenser gueldenstaedtii).

Det görs även försök med återintroduktion av europeisk stör i bland annat Elbe och Rhen.

Viktigt att hjälpas åt

För att lyckas med att få tillbaka stör i Östersjön och i svenska kustvatten, behövs ett samarbete och ett aktivt stöd från alla som fiskar.

Alla rapporter om fångade störar är av mycket stort värde. Vid krokfiske är det också betydelsefullt att stören så skonsamt som möjligt släpps tillbaka levande. Risken att stören inte överlever, är större vid fiske med trål och bottensatta garn.

Rapportera om du fångar en stör

Om du fångat en stör så rapportera ditt fynd på artportalen, eller ta kontakt med länsstyrelsen. ArtDatabanken sörjer för att fynd av märkta störar rapporteras vidare.

Publicerad: 2016-11-29
Sidansvarig: Webbredaktion