Atlantstör
Atlantstör (Acipenser oxyrhinchus) är en nordamerikansk art som för ca 6000 år sedan invandrade till Europa och etablerade sig i floder kring Nordsjön och i Östersjön.
Atlantstör, Foto: Duane Raver/U.S. Fish and Wildlife Service/CC
Utbredning
Fram till slutet av 1800-talet fanns lekbestånd av atlantstör i flera av de större floderna i Östersjöområdet och lek är bekräftat från Göta älv fram till senare delen av 1800-talet. Sedan mitten av 1990-talet pågår försök att återetablera atlantstör i östersjöområdet och 2024 återintroducerades arten i Göta älv.
Utseende
Atlantisk stör (Acipenser oxyrinchus) har ett distinkt utseende och är mycket lik Europeisk stör (Acipenser sturio) men de skiljs åt på detaljer i benplåtarnas struktur och placering samt en tydlig fontanell. Kroppen är långsträckt och nästan femkantig, bredast vid buken och smalnar av mot ryggen. Huvudet är relativt kort med en nos som förändras med åldern – lång och spetsig hos unga individer, kortare och mer rundad hos äldre.
Munnen är liten, undersittande och tvärställd, med en delad undre läpp. Atlantstören saknar tänder, men har fyra släta, rundade skäggtömmar som hjälper till att känna av bottenmiljön. Kroppen täcks av kraftiga benplåtar arrangerade i fem längsgående rader. Färgen varierar från grå eller brungrå på ovansidan till ljusare sidor och gråvit undersida. Fenor och nos har breda vita kanter som förstärker dess karakteristiska utseende.
Lek
Lekperioden för atlantisk stör sker i vattendrag, dit fisken återvänder från havet. Leken sker vanligtvis under våren och tidiga sommaren (maj-juli) när vattentemperaturen stiger till gynnsamma nivåer och i samband med avtagande flöden. Hanarna anländer först till lekområdena, följda av honorna. Leken äger rum på grus- eller stenbottnar där honan släpper sina ägg som sedan befruktas av hanen. Äggen utvecklas snabbt efter befruktning och vid en vattentemperatur kring 20 °C kläcker de efter 2-4 dygn.
Vandringar
Atlantisk stör är en anadrom art, vilket innebär att den vandrar mellan sötvatten och saltvatten. Efter att ha fötts i vattendrag, tillbringar störar sina första år (2-6 år) i vattendraget innan de gradvis migrerar till saltare vatten för att växa till sig. Under sitt liv kan de genomföra långa vandringar mellan havet och sina ursprungliga lekområden.
Fortplantning
Atlantisk stör når könsmognad relativt sent, ofta först vid 10–20 års ålder. Fortplantningen sker under lekperioden i vattendrag. Honorna lägger ett stort antal ägg, upp till flera miljoner, beroende på deras storlek och ålder. Den långa tid det tar för arten att nå könsmognad och den höga reproduktiva kapaciteten gör dem sårbara för överfiske och habitatförstörelse.
Ålder och storlek
Atlantisk stör är känd för att kunna bli mycket gammal och stor. Historiska uppgifter antyder att de kan bli mellan 120 och 140 år gamla, nå en längd på över 500 cm och väga mer än 600 kg, även om de flesta är betydligt mindre. Numera är det ovanligt att hitta exemplar som är längre än 200 cm. Den långsamma tillväxten och sena könsmognaden bidrar till deras känslighet för yttre påverkan.
Levnadssätt
Atlantisk stör lever ett varierat liv som sträcker sig över både söt- och saltvattenmiljöer. Som bottenlevande fiskar, tillbringar de mycket tid med att söka efter föda på botten. Deras föda består främst maskar, kräftdjur, blötdjur, fiskar och växtdelar.
Hot
Fram till slutet av 1800-talet fanns lekbestånd av atlantstör i flera av de större floderna i Östersjöområdet och lek är bekräftat från Göta älv fram till senare delen av 1800-talet. Utanför lektiden rörde sig störarna över stora delar av Östersjön.
Sedan dess har föroreningar och utbyggnad av vattenkraft förstört störens livsmiljöer. Detta i kombination med överfiske på de få kvarvarande lekmogna störarna, bidrog till att arten helt försvann från Östersjön under 1900-talet.
Den sista ursprungliga atlantstören i Östersjön var nästan tre meter lång, och fångades utanför Estlands kust 1996.
Åtgärder
Från och med 18 juni 2024 är arten fredad och allt riktat fiske är förbjudet. Atlantstörar som fångas oavsiktligt ska omedelbart återutsättas.
Rapportera om du fångar en stör
Om du fångat en stör, rapportera ditt fynd på artportalen, eller ta kontakt med länsstyrelsen.
ArtDatabanken ser till att märkta störar rapporteras vidare.
