Nyhetsbrev för små avlopp, december 2025

I detta nyhetsbrev kan du ta del av en ny dom från Mark- och miljööverdomstolen om vitesföreläggande, aktuella nyheter om SIS tekniska rapporter om infiltration och markbädd, tips på filmer om små avlopp samt en länk till en ny avhandling om antibiotikaresistens i avloppsanläggningar.

HaV har rättighet att kostnadsfritt distribuera de tekniska rapporterna om infiltration och markbädd från SIS

I de allmänna råden för små avloppsanläggningar (HVMFS 2016:17) finns en hänvisning till de tekniska rapporterna EN 12566–2, infiltration, respektive EN 12566–5, markbädd. Havs- och vattenmyndigheten har nu ett avtal om dessa tekniska rapporter från Svenska institutet för standarder, SIS som innebär att myndigheten har rättighet att kostnadsfritt distribuera dem till kommuners miljökontor, kommunala bolag och länsstyrelser. Innehållet i de tekniska rapporterna är som tidigare copyrightskyddat, de får alltså inte återförsäljas och innehållet får heller inte användas utanför den egna organisationen. Förändringen kommer att ske under december och innebär att de tekniska rapporterna inte längre kommer att finnas kostnadsfritt tillgängliga via sis.se. Vi har per mail skickat ut rapporterna till kommuner och länsstyrelser under början av december.

GIS-stöd för prövning och tillsyn av små avlopp

Vi vill påminna om att GIS-stödet inte visar skiljelinjer mellan normal och hög skyddsnivå utan är ett hjälpmedel för bedömning. För att kunna göra en bedömning i varje enskilt fall behöver man till exempel gå in och titta på underskikten och se vad det är som påverkar utslaget i GIS-stödet. Bedömningen av skyddsnivå behöver motiveras och dokumenteras och de faktorer som påverkat behöver finnas med i denna bedömning.

Vi vill också uppmärksamma att GIS-stödet visar bedömd risk för påverkan på recipient till följd av belastning från ett tillkommande avlopp (dimensionerat för 5 pe) med normal skyddsnivå. GIS-stödet är alltså inte anpassat för att visa risken för utsläpp från en större anläggning avsedd för rening av avloppsvatten från många hushåll, eller kumulativa effekter av många nya små avloppsanläggningar.

Ytterligare en sak som man behöver ha i åtanke när man använder GIS-stödet är att samtliga vatten som är belägna inom nationalparker, naturreservat och biotopskydd samt inom vattenrelaterade Natura 2000-områden ges en buffert om 100 meter från strandlinjen. Områden belägna inom dessa 100 meter antas ha en högre risk för påverkan och verktyget markerar detta med rött. Detta betyder inte med automatik att hög skyddsnivå gäller, utan en bedömning behöver göras i det enskilda fallet. Bedömningen bör utgå från om anläggningen på något sätt kan påverka det skyddade området negativt.

Läs mer

Vattenskydd, naturvård, fornlämningar med mera.

GIS-stödets användningsområde och begränsningar

Specifika frågor om GIS-stödet går det bra att skicka till: smaavlopp@lansstyrelsen.se

Har du hittat till dessa sidor på HaV:s webbplats?

HaV svarar på många frågor om tillsyn och prövning av små avlopp. Svaren finns ofta i våra vägledningar på webben. Vi har samlat ihop några sådana frågor som har varit aktuella under hösten och tipsar nedan om var svaren finns i vägledningen:

Vad menas med infiltrationsnivå?

Med anledning av att vi har fått frågor om hur man ska bedöma avståndet mellan infiltrationsnivå och grundvatten när en avloppsanläggning byggs med moduler, så har vi förtydligat avsnittet Vad menas med infiltrationsnivå?. Det framgår nu tydligare av bild med bildtext att kortare avstånd till GVdim än en 1 meter förutsätter att det säkerställts att modulerna i kombination med underliggande förstärkningslager och den omättade zonen i det naturliga markmaterial motsvarar reningen i en konventionell anläggning. Eftersom anläggningar med moduler kan se mycket olika ut innebär det att en redovisning av reningsförmågan kan behöva ske i varje enskilt fall.

Hur tillsynar man skyddsavstånd till grundvatten?

Vägledning om hur man kan tillsyna avståndet till grundvatten finns i avsnittet Bedömning av grundvattennivå. Det finns två alternativa spår, ett för anläggningar med högre grad av grundvattenutredning under projektering och ett för anläggningar med lägre grad av grundvattenutredning. Sist i avsnittet finns några rättsfall där befintliga infiltrationsanläggningar förbjöds då tillräckligt vertikalt skyddsavstånd från infiltrationsytan till grundvattnet inte uppnåddes.

Villkora provtagning eller inte?

Provtagning av små avloppsanläggningar är både svårt och kostsamt men utan att ta prover är det svårt att bedöma vissa typer av anläggningar, så hur bör man göra?

HaV: s vägledning kring dessa frågor finns i avsnittet Vem ska provta och vad får det kosta?. Vägledningen går i korthet ut på att man, innan tillståndet villkoras med krav på återkommande provtagning, bör överväga såväl kostnader för provtagning för fastighetsägaren som tillförlitligheten i analysresultaten beroende på vem som tar ut proverna. Ett alternativ till att villkora provtagning skulle kunna vara en fackmannamässig och processorienterad service. Om servicen fungerar som avsett skulle övrig provtagning kunna begränsas till myndighetens tillsyn, till exempel genom att ta ut ett indikerande stickprov.

Korta utbildningsfilmer från VA-guiden

År 2017 tog VA-guiden med ekonomiskt stöd från HaV fram fem filmer om små avlopp. Filmerna syftar till att i samverkan med berörda aktörer sammanställa teoretisk och praktisk information, samt förmedla denna genom korta och informativa filmer riktade framförallt till nya inspektörer inom området små avlopp. Filmerna riktar sig även till fastighetsägare och markentreprenörer.

• Provgrop för enskilt avlopp
• Mikrobiologi i markbaserade anläggningar
• Konsumentrådgivning för enskilt avlopp
• 8 steg till nytt avlopp
• Pumpbrunn för enskilt avlopp

Övriga filmer

• Tillsyn - fosforfällor
• Tillsyn minireningsverk
• Tillsyn av avlopp - slamavskiljare
• Projektbaserad tillsyn - tips på upplägg och rutiner
• Trekammarbrunn och markbädd - bra att veta

Aktuell forskning

Utveckling av antibiotikaresistens i decentraliserade mindre avloppsanläggningar

I en ny avhandling från Sveriges Lantbruksuniversitet har Valentina Ugolini undersökt utveckling av antibiotikaresistens i decentraliserade mindre avloppsanläggningar på landsbygden.

Antibiotikaresistens gör infektioner svårare att behandla och är ett växande globalt hälsoproblem som drivs av överanvändning och felanvändning av så kallade antimikrobiella ämnen, alltså ämnen som används för att avdöda mikroorganismer. Avhandlingen undersökte vilken roll decentraliserade mindre avloppsanläggningar spelar i spridningen av sådant som kan leda till att bakterier utvecklar antibiotikaresistens. Användande av antimikrobiella ämnen, både ämnen som kan finnas i rengöringsprodukter, kosmetika med mera och i läkemedel, kan leda till att antibiotikaresistens utvecklas. Det blir ett selektivt tryck på de bakterier som överlever behandlingen. Gener som kan ge bakterier resistens mot antibiotika kan också överföras mellan bakterier, särskilt i miljöer som avloppsanläggningar där det finns många olika bakterier samtidigt.

I en fältstudie provtog man en anläggning i Kalmar län. Anläggningen belastades av cirka 300 permanentboende och behandlade 50–120 kubikmeter hushållsspillvatten per dag. Spillvattnet genomgick slamavskiljning för att därefter ledas till en luftad damm varifrån det pumpades till en infiltration. Avståndet till grundvattenytan var cirka 6 meter.

Resultaten visade att enbart slamavskiljning minskade inte förekomsten av antimikrobiella ämnen. Efter den luftade dammen och infiltrationen minskade förekomsten av antimikrobiella ämnen och förekomsten av gener som kan gynna uppkomsten av antibiotikaresistens. Men även om den totala mängden resistensgener minskade, så ökade den relativa andelen för en del resistensgener. Detta tolkas som att även om rening i en avloppsanläggning kan minska den totala mängden resistensgener, så kan den också selektivt gynna resistenta bakteriepopulationer som kan överföra resistens till andra bakterier som finns i anläggningen. Ett sätt att förbättra reningen så att risken minskar för antibiotikaresistens är att använda biokol i anläggningen. Biokol med hög specifik yta avlägsnade kemiska föroreningar effektivt, medan de med större yttre yta – snarare än mikroporösa strukturer – minskade förekomsten av resistensgener bättre. En kombination av olika typer av biokol förbättrade den övergripande reduktionen av såväl kemiska ämnen som resistensgener som ökar risken för utveckling av antibiotikaresistens.

Resurseffektiva små avloppssystem

På Luleå tekniska universitet forskar man om resurseffektiva små avloppsystem. Några av de pågående projekten är:

• Användning av industriella restprodukter som resurser för avloppsrening
• Avloppshantering i glesbefolkade områden med kallt klimat
• Återanvändning av gråvatten: Var, varför och hur?

Läs mer om projekten här: Forskningsprojekt inom resurseffektiva små avloppssystem | Luleå tekniska universitet

Smått och gott världen runt

Tvist om litet avlopp avgjord i Allmänna Reklamationsnämnden

En fastighetsägare anlitade ett företag för att installera en avloppsanläggning och göra rördragningar från huset samt driftsätta anläggningen. Anläggningen driftsattes dock inte och när den skulle börja användas var den full av vatten och is. Allmänna Reklamationsnämnden ansåg att det varit företagets ansvar att driftsätta reningsverket och när de inte gjort det så har de inte heller fullgjort installationen. Det betyder att tjänsten inte är fackmässigt gjord och firman är skyldiga att åtgärda det. Läs mer hos VVS-forum.

Stor VA-konferens i Bangkok

IWA (the International Water Association) arrangerar den 8–12 december 2025 en internationell konferens på temat “Water, sanitation, and innovation – pathways to progress and a resilient future”. Även små decentraliserade avloppslösningar står på agendan.

VA-rådgivning i Värmdö kommun

Nu kan fastighetsägare i Värmdö kommun boka kostnadsfri och oberoende rådgivning om avloppsanläggningar och dricksvatten.

Gemensamhetsanläggningar i nytt avsnitt av VA-podden

I senaste avsnittet av VA-podden intervjuas Amelia Morey Strömberg om den nybildade Riksförening Gemensamma Anläggningar för Vatten och Avlopp. Hon berättar bland annat om både vilka möjligheter och svårigheter som finns när man går ihop för att driva och underhålla gemensamma anläggningar för vatten och avlopp. Lyssna här: VA-podden #45 – Amelia Morey Strömberg om gemensamhetsanläggningar - VA-guiden

Bygg ut, bygg om, bygg till – men var rädd om avloppsanläggningen

Den 1 december 2025 förenklades bestämmelser i plan- och bygglagen, vilket innebär att fler och större åtgärder nu kan vidtas utan krav på bygglov, särskilt i områden som inte omfattas av en detaljplan.

Vi vill påminna fastighetsägare som står i begrepp att bygga till/om/ut huset och har eget avlopp, att inte glömma att kolla med kommunens miljökontor att anläggningen klarar en eventuellt ökad belastning. Som fastighetsägare kan man också behöva söka tillstånd eller anmäla vissa ändringar. Mer information till fastighetsägare med små avlopp finns här: Information till fastighetsägare om små avlopp - Havsmiljö och vattenmiljö - Små enskilda avlopp - Miljöpåverkan - 2013 - Havs- och vattenmyndigheten

VA-historiska tillbakablickar

• I webbinariet ”VA-revolutionen som försvann, branschens renässans och hur VA kan bli avgörande i valet 2026” får man ta del av en föreläsning av David Nilsson, teknikhistoriker och forskare inom Mistra InfraMaint. Webbinariet ger en inblick i det svenska VA-systemets historia – hur rent dricksvatten och fungerande avlopp gått från att vara enskilda angelägenheter, till en av samhällskontraktets viktigaste funktioner. Men man tittar också närmare på utvecklingen i modern tid, hur de system som var revolutionerande och avgörande för samhällets utveckling nu stagnerat, ofta tas för givna och dras med stora utmaningar. Frågan är hur man driver förändring i så stora tekniska system, för att kunna säkra dem inför framtiden? Webbinariet finns här: Se vårt webbinarium om VA-revolutionen som försvann, branschens renässans och hur VA kan bli avgörande i valet 2026 – Mistra InfraMaint
• ”Ett land av yttersta misär och fattigdom”, så beskrev radiojournalisten och författaren Lubbe Nordström Sverige när han 1938 gjorde sin berömda resa genom Lort-Sverige. I slutet av reportaget beskrivs hur man hanterade latrin med mera på landsbygden. Lyssna här: Lort-Sverige 1938 27 juni 2025 - Radiofynd | Sveriges Radio

Fler nyheter