Aktuellt • 18 februari 2026
619 miljoner till åtgärder för en bättre havs- och vattenmiljö
Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har fördelat årets bidrag till länsstyrelserna för åtgärder i havs-och vattenmiljön. Det kan vara restaurering av vattenmiljöer, åtgärder mot övergödning, kalkning mot försurning, skydd av värdefulla områden och hotade arter samt åtgärder för att motverka invasiva främmande arter.

Elfiske i Högvadsån för att följa effekterna av kalkningen. Foto: Sanna Persson
Anslagen som HaV får från regeringen och fördelar till länsstyrelserna varje år är ett viktigt verktyg för att förbättra våra havs- och vattenmiljöer. Åtgärderna genomförs både av länsstyrelserna själva och genom att de fördelar bidrag till kommuner, organisationer och ideella sammanslutningar.
Så här har HaV fördelat pengarna i år
Dessa bidrag har HaV nu fördelat till länsstyrelserna
LOVA-bidrag
Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA-bidrag) ökar i år till 245 miljoner kronor. Kommuner och ideella sammanslutningar kan söka bidrag hos länsstyrelsen för att finansiera lokala vattenvårdsprojekt. LOVA-bidraget kan finansiera många olika typer av åtgärder, exempelvis mot övergödning, förlorade fiskeredskap och restaurering. Länsstyrelserna själva kan också använda detta bidrag för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö.
Läs mer om LOVA-bidrag
Kalkning
169 miljoner kronor fördelas till kalkning för att motverka effekten av försurning av sjöar och vattendrag. Länsstyrelserna fördelar medlen till framförallt kommuner som genomför kalkningen.
Läs mer om kalkning
Restaurering
69 miljoner kronor fördelas till restaurering i sjöar, vattendrag och hav. Stödet är en del av regeringens treåriga satsning på akvatisk restaurering. Länsstyrelserna kan använda bidrag själva eller täcka myndigheters, kommuners och organisationers kostnader för att planera, genomföra och följa upp åtgärder.
Läs mer om restaurering
Fiskevård
24,5 miljoner kronor fördelas till fiskevårdsbidrag. Medlen används framför allt till olika fiskevårdsprojekt och fisketillsyn samt länsstyrelsernas arbete med ekosystembaserad fiskförvaltning.
Läs mer om fiskevård
Värdefulla havs- och vattenmiljöer
71,5 miljoner kronor fördelas till länsstyrelsernas arbete med att skydda värdefulla akvatiska miljöer. Stödet är en del av regeringens treåriga satsning på akvatiskt områdesskydd och har ett särskilt fokus på att förbättra miljön i Östersjön. Medlen används framförallt till att planera och inrätta skyddade områden.
Läs mer om områdesskydd
Hotade arter
14,1 miljoner kronor fördelas som basfinansiering för länsstyrelsernas arbete med åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper. Medlen används till nödvändiga åtgärder och nationell koordinering utifrån de enskilda programmen för att uppnå och bibehålla en gynnsam bevarandestatus, till exempel skapa nya livsmiljöer och stärka populationer.
Läs mer om hotade arter
Invasiva arter
26 miljoner kronor fördelas till länsstyrelsernas arbete mot invasiva främmande arter i havs- och vattenmiljöer. Invasiva främmande arter hotar inhemska arter och ekosystem och därmed biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Bidraget finansierar bekämpning av invasiva främmande arter samt arbetet med att förebygga introduktion och spridning, bland annat genom kommunikationsinsatser för att öka kunskapen om invasiva främmande arter.
Läs mer om invasiva främmande arter
Kalkning – ett exempel på åtgärd
I Hallands län har man kalkat mot försurning sedan 1978. Länet tillhör de områden i Sverige vars sjöar och vattendrag drabbats mest av försurning. Utsläpp från förbränning av kol och olja har lett till försurat regn som i sin tur orsakat försurningen. Men även det moderna skogsbruket bidrar.
Länsstyrelsen i Hallands län samordnar kalkningen i länet och fördelar ut kalkningsbidraget från HaV till sex kommuner som genomför kalkningen. Den sker från helikopter för kalkning av våtmarker, med båt för kalkning direkt i sjöar och med doserare för kalkning direkt i vattendrag (se bild nedan). De senaste åren har det i Hallands län kalkats omkring 7 500 ton årligen, vilket berör drygt 100 sjöar och 84 vattendragsträckor. I år är bidraget 13,6 miljoner kronor. Även kommunerna bidrar ekonomiskt till kalkningen i de områden som inte har 100 procent bidrag.

Kalkdoserare som kalkar direkt i vattendraget. Foto: Kajsa Wellbro
– Två tredjedelar av vildlaxen som växer upp i Halland kommer från kalkade vattendrag, berättar kalksamordnaren Kajsa Wellbro på Länsstyrelsen i Hallands län. Öring, flodpärlmussla och mört är andra arter som också är beroende av den vattenkvalitet som återställs genom kalkningen i länet.
I Brotorpsån i Laholms kommun började man 1988 kalka med hjälp av en kalkdoserare. Innan dess var ån kraftigt påverkad av försurning. Bestånden av både lax och havsöring är ursprungliga i ån och bestånden har ett högt skyddsvärde. Länsstyrelsen gör regelbundet uppföljning av kalkningens effekter både uppströms och nedströms kalkdoseraren.
– Uppströms där det inte kalkas finns ingen lax eller öring i vattendraget. Lax och öring finns enbart i den nedre delen av vattendraget som kalkas, och bestånden har utvecklats positivt sedan kalkningen började. Det visar hur viktig kalkningen är för att skapa förutsättningar för dessa arter i vattendraget, berättar Kajsa.
Utsläpp och nedfall av försurande ämnen har kraftigt minskat sedan 1970-talets topp, och har varit på låga nivåer sedan 1990-talet. Viss återhämtning har därför skett i de försurande vattnen vilket medfört att behovet av kalkning minskat. Kalkningen i länet effektiviseras kontinuerligt till aktuell försurningssituation. Men återhämtningen har stannat upp berättar Kajsa:
– Vi har minskat kalkmängden till hälften de senaste 20 åren, men vi kommer behöva kalka i många år framöver då nästa fas av återhämtningen från den kvarvarande försurningen förväntas ta lång tid.
Läs mer om kalkningen i Hallands län.
Annan betydelsefull finansiering från HaV till åtgärder
Ett annat verktyg för åtgärdsarbetet för en bättre havs- och vattenmiljö är HaV:s medfinansiering av projekt inom EU:s miljöprogram LIFE. De länsstyrelser som är med i olika pågående projekt har får sammanlagt 33 miljoner kronor av HaV för årets arbete. Projekten har framförallt inriktning på restaurering av vattenmiljöer. HaV medfinansierar även vissa Interregprojekt.
Vill du söka bidrag till åtgärder?
Åtgärdsbidragen som HaV fördelar är viktiga för en bättre havs- och vattenmiljö. Men stöd och bidrag från andra finansiärer är också betydelsefulla. Vi har därför samlat bidrag från olika myndigheter och organisationer för att hjälpa lokala aktörer att hitta finansiering till sitt åtgärdsarbete.
Exempel på andra stora statliga bidrag som gynnar en bättre havs- och vattenmiljö är LONA-bidrag och jordbrukarstöd via strategisk plan. Även dessa delas ut via länsstyrelserna. Kontakta din länsstyrelse om du vill söka bidrag till åtgärder för att finansiera dina projektidéer.
Lär dig mer om åtgärdsarbetet i Grip on Life
Se en film om åtgärdsarbetet inom LIFE-projektet Grip on Life som nu håller på att avslutas. I filmen får man se några delar av allt som gjorts i projektet och några postitiva effekter som har spridits – att förbättra miljön och förutsättningarna för djur och växter som lever i vattendrag och våtmarker i skogslandskapet.
Ringar på vattnet – sista filmen från Grip on Life (skogsstyrelsen.se).
Lär dig mer om havsnejonöga
Havsnejonöga är Sveriges mest hotade fisk. Tillståndet för arten ger en indikation på läget i våra hav och vattendrag. På uppdrag av länsstyrelserna i Skåne, Västra Götaland och Halland har naturfotograf Johan Hammar tagit fram en film som på ett enkelt sätt informerar om arten och den lever i våra vatten.
Filmen är fri att använda, visa, och sprida i syfte att informera och sprida kunskap om havsnejonöga.
Ladda ner hela filmen om havsnejonöga
Fler nyheter
-
Aktuellt • 2026-02-16
En uppdaterad handlingsplan ska snabba på skyddet av Sveriges marina miljöer. Målet är att stärka den biologiska mångfalden och bygga mer motståndskraftiga ekosystem.
-
Aktuellt • 2026-02-03
Nu lanserar Svenska Båtunionen och IVL Svenska Miljöinstitutet, med stöd av Havs- och vattenmyndigheten, ett nytt digitalt verktyg som ska underlätta miljöarbetet i landets fritidsbåtshamnar.
-
Aktuellt • 2026-01-10
Från och med den 10 januari börjar flera nya EU-regler om fiskerikontroll att gälla. Reglerna är en del av EU:s reviderade fiskerikontrollsystem och syftar till att öka regelefterlevnaden, förbättra spårbarheten och säkerställa att fiskebestånden nyttjas på ett hållbart sätt.