Havsplanering genom åren

Jan Schmidtbauer Crona, utredare på Havsplaneringsenheten berättar varför havsplanering är viktigt.

– Utgångspunkten är att hav, liksom land, behöver ekosystembaserad fysisk planering. Havet kan användas på en mängd olika sätt, men det måste göras klokt och framtidsinriktat. Konkret handlar det om att låta traditionella intressen, som fiske och sjöfart, samsas med nya verksamheter som till exempel vindkraft och sandutvinning. På allt detta kommer också totalförsvarets krav som måste tillgodoses. Havsplanering handlar om att avväga mellan intressen för att hitta den mest lämpliga och hållbara användningen av havet.

EU började diskutera havsplanering 2007. Hur drog arbetet med havsplanering igång på HaV?

– Havsplanering var en av de helt nya frågor som nybildade HaV 2011 fick ansvar för. Vi kände oss som havsplaneringspionjärer och hade många diskussioner om havsplaneringens roll och förhållande till annan förvaltning. De första åren handlade därför mycket om att samla kunskap och skapa tidig dialog om vad svensk havsplanering innebär. Vi försökte involvera alla som på något sätt påverkar eller är beroende av havet. Det handlar både om myndigheter med sektorsansvar, länsstyrelser och regioner med regional koll och kommuner med lokalt planeringsansvar. Universitet, bransch- och intresseorganisationer har också varit delaktiga i vårt arbete.

– 2014 kom EU:s ramdirektiv för havsplanering och det införlivades i Sverige genom en havsplaneringsförordning året därpå. Med dem som bas kunde vi jobba fram en färdplan för det fortsatta arbetet.

Hur har det varit för HaV att driva den statliga havsplaneringsprocessen?

– Nyckeln till framgång har varit att tidigt etablera ett brett planeringsteam med såväl fysiska planerare som konsekvensbedömnings- och miljöexperter. GIS-expertis för hantering av alla de kartunderlag som behövs har också varit väldigt viktigt för arbetet.

Vad har varit roligast i havsplaneringen?

– Roligast har varit att vara med från början och ta fram ett helt nytt planeringssystem för Sverige, och svara på frågor som: Hur detaljerad ska planeringen vara? Hur ska vi göra en läsbar plankarta? Vilka ska vara involverade? Hur når vi dem?

– Det har också varit roligt att arbeta med konsekvensbedömning, både miljöbedömning och hållbarhetsbedömning. En helhetlig konsekvensbedömning för planer på den här nivån har inte tidigare genomförts i Sverige så vitt jag vet.

Kan du nämna någon direkt nytta som havsplanerna skapar?

– Havsplaneringen tar ett helhetsgrepp över användningen av havet. Den ger statens bild av hur havet bör användas. Den som planerar att exempelvis uppföra en storskalig vindkraftpark till havs får hjälp av havsplanerna där lämpliga platser är beskrivna. Då minskar risken att man ägnar onödig tid åt att planera för något som till slut inte fungerar för att platsen är olämplig av en eller annan orsak. Det sparar resurser.

– Vi ser också mer och mer att havsplanering är en viktig del i den större havsförvaltningen. Som ett komplement till övrig havsmiljöförvaltning har vi till exempel i den här planeringsomgången identifierat områden där det krävs särskild hänsyn till höga naturvärden, områden som idag inte omfattas av områdesskydd.

Hur ser samarbetet ut med våra grannländer?

– Under hela resan har vi jobbat tillsammans med Tyskland, Danmark, Finland, Åland, Ryssland, Norge, Polen och de baltiska staterna. På det stora hela har samarbetet flutit bra. Flera av länderna, till exempel Estland och Lettland, ligger långt framme när det gäller havsplanering.

– Samarbetet har skett på både formell och informell nivå. Formellt till exempel inom Helcom, Helsingforskonventionen, som är en överenskommelse mellan Östersjöns strandstater om att värna miljön i Östersjön. Vi jobbar också inom EU:s expertgrupp för havsplanering och tillsammans med IOC Unesco. På det informella planet bidrog Sverige till att sätta agendan genom att tidigt bjuda in alla grannländer till ett informationsmöte på Gotland. Det inspirerade grannländerna till att göra på samma sätt. Vi har därför haft en god gränsöverskridande kommunikation mellan havsplaneringsansvariga myndigheter.

Var i processen är vi nu?

– Regeringskansliet förbereder regeringens beslut om havsplanerna. På HaV arbetar vi med att ta fram ett ramverk för att följa upp havsplanerna. Själva uppföljningen startar om något år. Hur ser miljöpåverkan ut? Hur utvecklas de olika sektorerna? Det hör till det som vi behöver veta för den fortsatta planeringen.

– Havsplanering är en cyklisk process. Minst vart åttonde år ska nya planer tas fram, så arbetet tar inte slut.

Har havsplaneringsarbetet fått några spinoff-effekter?

– Ja, ett exempel är ett egenutvecklat bedömningsverktyg som vi döpt till Symphony. Väldigt kort kan man säga att det beräknar hur belastningar från mänskliga aktiviteter till havs påverkar naturvärden på olika platser i Sveriges hav. Symphony bidrar till miljöbedömningen och har varit till stor nytta i havsplaneringen.

Någon annan koppling?

– Vi har nyligen börjat jobba med ett EU-projekt som spänner över både Nordsjön och Östersjön. Det är första gången vi arbetar med ett projekt som är så geografiskt omfattande och med så många länder engagerade. Det ska bli väldigt spännande att se vad det leder till!

– Havsplanerna ska vägleda myndigheter, kommuner och domstolar när de ska besluta, planera eller tillståndspröva verksamheter, berättar Jan Schmidtbauer Crona, utredare på Havsplaneringsenheten på HaV och en av dem som jobbat med havsplaneringen.