10 år med förändringar inom fisket

Stopp för ålfiske. Överlåtbara fiskerättigheter. Förbud mot utkast. Mycket har hänt inom fiskförvaltningen under HaV:s första tio år som myndighet.

Bild på havet och ett nät med levande fiskar

I tidslinjen nedan kommenterar Inger Dahlgren, chef för HaV:s fiskeregleringsenhet, och Patrik Persson, chef för HaV:s fisketillståndsenhet, några av de viktigaste förändringarna.

Porträttfoton.

Inger Dahlgren, chef för HaV:s fiskeregleringsenhet, och Patrik Persson, chef för HaV:s fisketillståndsenhet.

– Bakgrunden var att ålbeståndet hade minskat dramatiskt och allt fiske förbjöds. Ett begränsat yrkesmässigt fiske i både havet och sötvattnen är undantagna och får bedrivas av den som har ett särskilt tillstånd. Tillstånden omprövas årligen. Inga nya fisketillstånd har sedan dess beviljats. 2009 fattade EU beslut om en ny förordning om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål. 2012 förbjöds allt ålfiske på Västkusten, säger Inger Dahlgren.

– Det här var ett effektivt sätt att låta ålen som växt upp på kusten att få fri vandringsväg mot Sargassohavet. Situationen för ålen är fortfarande kritisk, men en viss ljusning för den hotade arten har vi faktiskt kunnat se de senaste åren med fler ålyngel som vandrat in mot Europas kuster, glädjande nog.

– Lagändringen innebar att fiskelicenserna inte längre var personliga då även bolag och andra juridiska personer kunde få fiskelicens. Det här var en anpassning till EUs regelverk. En effekt blev att det också blev större möjligheter att bedriva fiske som en sidoverksamhet, säger Patrik Persson.

–En stor nyhet här var att det blev förbud mot utkast, det vill säga att kasta tillbaka fångad fisk i havet. Arbetet med att införa landningsskyldighet startade 2015 och hela förändringen var införd 2019, säger Inger Dahlgren.

– Förändringen hade gott stöd hos yrkesfiskarna som var trötta på att kasta tillbaka fin fisk i havet. Det här var ett bra beslut som också har stimulerat utveckling av nya, selektiva fiskeredskap. En nackdel är att det har varit svårt att kontrollera efterlevnaden.

– Här fick vi uppdraget att, efter samråd med Statens Jordbruksverk, ta fram förslag på hur förvaltningen av lax och öring i svenska vatten borde utvecklas och utformas. Pågående arbete i länen skulle särskilt beaktas. Samråd skulle ske med relevanta aktörer och organisationer och möjligheterna för ett utvecklat fritidsfiske och fisketurismverksamhet samt förutsättningarna för det traditionella fisket i Torne älv skulle också beaktas, säger Inger Dahlgren.

– Vi föreslog att förvaltningen av lax och öring ska vara ekosystembaserad och beståndsspecifik vilket bland annat innebär att fisket på varje enskilt laxbestånd bör ske nära mynningen i havet eller i älven eftersom fisket då kan anpassas till varje bestånds storlek och behov av skydd.

– Vi har också satsat mycket på att återställa miljön i älvarna efter många decenniers flottledsrensningar, restaurera lekbottnar och se till att lax och öring kan passera vandringshinder. Det känns bra att kunna konstatera att vildlaxbestånden generellt sett har utvecklats positivt under den senaste tioårsperioden även om det finns många undantag. Några laxbestånd är hotade och i behov av starka skyddsåtgärder, som Gullspångslaxen i Vänern.

– Det var en stor reform som betydde att fiskemöjligheterna i det demersala fisket, fisket närmast bottnen, blev överlåtbara. Det handlar bland annat om arter som torsk, räka och havskräfta. Reformen innebar att yrkesfiskarna kunde planera sitt arbete bättre genom att överlåta sina fiskemöjligheter under året. Förändringen förde också med sig att bifångster kunde täckas genom överlåtelser av fisk från andra fiskare, säger Patrik Persson.

– Det här var året då vi fattade beslut om att skydda Bratten. Det är det största marina skyddade området i Skagerrak. I området finns bland annat branta, djupa hårdbottnar med hornkoraller och många andra sällsynta arter. Bratten är samtidigt ett viktigt fiskeområde, främst för svenska och danska yrkesfiskare. I området finns flera känsliga miljöer som skyddats helt från yrkesfiske, säger Inger Dahlgren.

– Fiskerättigheterna inom det pelagiska fisket, alltså fiske i de fria vattenmassorna, för arter som sill, makrill och skarpsill förlängdes till att gälla i ytterligare tio år. Den här förändringen har bidragit till att mer än halvera antalet fiskefartyg. Samtidigt har de som är kvar kunnat förbättra sin lönsamhet, säger Patrik Persson.

Publicerad: 2021-06-18
Sidansvarig: Webbredaktion