Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Små avlopp

Nyhetsbrev för små avlopp mars 2020

Denna gång skickar vi ut nyhetsbrevet om små avloppsanläggningar till alla kommuner för att uppmärksamma möjligheten att prenumerera på det. I nyhetsbrevet informerar vi bland annat om utbildningar, nya rättsfall, frågor och svar, rapporter.

Behöver avloppsvatten renas?

I media förs mer eller mindre ständigt en debatt om små avlopp och bland annat ifrågasätts att avloppsvatten behöver renas i avloppsanläggningar. För att kunna möta denna debatt vill vi hänvisa till några särskilt aktuella frågor och svar som finns på vår hemsida:

Retention

En annan fråga som dykt upp är hur HaV tar hänsyn till retentionen (fastläggning och upptag) av fosfor i sin tillsynsvägledning och i våra belastningsberäkningar. Svaret på frågan finns på sidan där vi samlar dokumentation från seminarier och temadagar. Titta gärna på Länsstyrelsens presentation av GIS-stödet och HaV:s presentation om belastningsberäkningarna från ”En dag om små avlopp” den 5 mars. Från samma dag finns även en presentation där Formas berättar om sitt arbete med en systematisk forskningssammanställning om retention och små avloppsanläggningar. Sammanställningen beräknas vara klara under våren 2021.

I den nya rapporten ”Näringsbelastningen på Östersjön och Västerhavet 2017” finns i appendix 2 en utförlig beskrivning av hur de nationella belastningsberäkningarna går till.

Där kan man bland annat läsa:

SMED-HYPE beskriver i nuläget sedimentation och fastläggning i mindre diken och ytvatten och simulerar inte direkt markretention. Detta stämmer dock bara delvis. En viss del av den fastläggning som i naturen sker i marken, inkluderas rent beräkningstekniskt i retentionen inom områdets mindre diken, vattendrag och sjöar men SMED har alltså inte inkluderat en schablonretention för kväve- och fosforförluster eller fördröjningar i mark.

I brist på mätningar efter utsläpp från små avloppsanläggningar fram till vattendragen sker ingen beräkning av markretention i modellen. I den mån utvärderingar mot uppmätta koncentrationer visar att markretention sker i verkligheten, med lägre koncentrationer i vattendragen som följd, antar modellen att förlusten ligger i diken och mindre vattendrag. Det är naturligtvis en kraftig förenkling, eftersom utsläpp i verkligheten antingen passerar diken eller markprofil. I den metodik SMED använder placeras alltså den retention som i verkligheten sker i marken i beräkningsboxen för mindre diken, åfåror, mindre sjöar samt i större sjöar och vattendrag. Retentionen beror på en kombination av bl.a. klimatförhållanden och belastning och varierar över tid till följd av skillnader i utsläpp mellan olika år samt skillnader i nederbörd och temperatur Från små avlopp når de belastande näringsämnena antingen direkt ett mindre vattendrag eller marken, och därifrån sker processer i mark, grundvatten, vattendrag och sjöar. Ca 50 % av de små avloppen är s.k. markbaserade anläggningar (infiltrationsanläggningar och markbäddar) från vilka avloppsvattnet infiltrerar genom en omättad zon i marken, ner till den mättade zonen, grundvattnet, och vidare till diken, vattendrag och sjöar. Belastningen på recipienterna från små markbaserade avlopp har stor lokal variation beroende på anläggningarnas placering och utformning.

Rapportförfattarna påpekar även att fosfor i marken frigörs på längre sikt:

Fosfor som byggs in i biomassa frigörs igen vid mineralisering om denna inte skördas och transporteras iväg. Inbindning av fosfor i mark beror på markkemiska processer där tillgången på syre är en viktig faktor. Även vilka fosforkoncentrationer som finns i grundvattnet och i vilken form fosfor förekommer är faktorer som har betydelse för inbindning. Marken kan till en del ses som ett utjämnande system. Även om en markbaserad avloppsanläggning upphör att användas, kommer delvis reversibla reaktioner bidra till att fosfor läcker till vattenmiljön.

Rapportens slutsats om belastningsberäkningarna för små avloppsanläggningar är:

Inför nästa rapportering till Helcom Periodical kommer SMED att kunna ta del av bl.a. resultaten från Formas systematiska översikt av markretentionens betydelse för fosforläckaget. Med mer tillförlitliga studier kan SMED utvärdera möjligheterna att förbättra metodiken avseende markretention, vilket kan leda till att källfördelningen av fosforläckage på havet förändras. Till dess att studier finns tillgängliga och har utvärderats bibehålls samma metodik som används tidigare. Osäkerheterna i belastningsberäkningarna för små avlopp beror dock bara till en del på osäkerheter i reningseffektivitet och markretention utan också i hur stor belastning de olika anläggningarna egentligen har och inom detta område tror SMED det är lättare att förbättra underlaget via nya studier som kommer föreslås innan nästa rapportering.

Nytt verktyg för bedömning av högsta grundvattennivå i GIS-stödet

Det nya verktyget i GIS-stödet beräknar högsta grundvattennivå (dimensionerande magasinsnivå för markbaserade avlopp) i enlighet med metoden som finns i Vägledning för prövning om små avlopp. Som indata till beräkningen anger du en position, ett datum och en observerad grundvattennivå. Den dimensionerande magasinsnivån anges som ett mått i meter mätt från markytan. Beräkningen baseras på data som hämtas i realtid från SGU:s öppna data för grundvattenobservationer. Verktyget ersätter steg fyra i den manuella beräkning i metoden för bestämning av dimensionerande grundvattennivå som finns i Vägledning för prövning av små avloppsanläggningar.

Skärmklipp.

Ikonen med tre droppar tar dig till beräkningsverktyget.

Beräkningsverktyget hittar du på länsstyrelsens sida för GIS-stöd för planering och tillsyn av små avloppsanläggningar under ikonen med tre droppar i listen uppe till höger, se bild.

I storymappen som hör till GIS-stödet finns, under rubriken teori, grundvattenberäkning, mer information om metod, variation och bedömning för beräkningen.

Dokumentation från handläggarträffar och dag om små avlopp på HaV

Nu finnas mycket ny dokumentation på vår sida Dokumentation från seminarier och temadagar, både presentationer från våra nio handläggarträffar med länsstyrelser och kommuner runt om i Sverige och från den dag om små avlopp som anordnades på HaV den 5 mars. Presentationerna finns att ta del av både som pdf:er och inspelat material. Från handläggarträffarna har vi dock inte hunnit att spela in alla presentationer än men vi kommer att komplettera med fler allt eftersom.

Webbutbildning i GIS-stöd för små avlopp – april

Den 16 april 13.00-15.00 anordnar Länsstyrelsen en webbutbildning i GIS-stödet för planering och tillsyn av små avlopp.

GIS-stödet består av kartor som beskriver risk för påverkan från belastning från fosfor, kväve och hälsoskydd från ett tillkommande enskilt avlopp och ett verktyg för att bedöma högsta grundvattennivån. För alla tre kartorna fosfor, kväve, hälsoskydd finns ett antal bakomliggande kartskikt som kan användas för att tolka utfallet av den sammanvägda riskbedömningen.

Målgruppen är handläggare på kommun som jobbar med tillsyn av små avlopp och handläggare på Länsstyrelsen som jobbar med tillsynsvägledning av små avlopp.

Utbildningens upplägg är:

  • Introduktion
    - Varför ska du använda stödet?
    - Vad finns i stödet?
    - Hur är stödet uppbyggt?
  • Exempel: fosfor, kväve och hälsoskydd
  • Verktyg för att bedöma högsta grundvattennivån
  • Tid för frågor

Webbutbildningen erbjuds vid fler tillfällen i år. Förutom detta datum genomförs utbildningen även:

  • 13 maj, klockan 10.00–12.00
  • 8 september, klockan 13.00–15.00
  • 16 oktober, klockan 10.00–12.00

Här kan du läsa mer och anmäla dig, sista anmälningsdag är 8 april 2020.

Ny rapport på hemsidan, Små avloppssystem – hur hållbara är de?

I rapporten ”Små avloppssystem – hur hållbara är de?” beskriver Luleå universitet sitt projekt där man tittat på små avloppssystem i relation till hållbarhetskriterier och olika scenarier. I studien har tekniker för små avlopp jämförts med hänsyn till miljömässiga, sociala och ekonomiska kriterier. Avsikten var att i första hand ge en generell överblick över ett antal vanliga små avloppslösningar och deras hållbarhet enligt flera indikatorer. Rapportförfattarnas förhoppning är också att resultaten kan vägleda fastighetsägare och myndigheter om vilka typer av reningstekniker som är mest hållbara när små avlopp ska byggas eller förnyas.

Nytt om betingsberäkningar och åtgärdsbehov från Vattenmyndigheterna

Vi är nu mitt i vattenförvaltningens cykel 3 och Vattenmyndigheterna har meddelat att det finns några skillnader mot förra cykeln som är bra att känna till:

Den största skillnaden ligger i vilka vattenförekomster som har åtgärdsbehov. I den förra cykeln ansåg man att det fanns behov av åtgärd även om bara en indikator påvisade övergödningspåverkan. I den här cykeln gör man istället en sammanvägd riskbedömning mellan olika indikatorer för övergödning. Det är ett något mer konservativt antagande som gör att färre vattenförekomster får ett åtgärdsbehov.
Man har delat upp belastningen mellan antropogena källor och bakgrundskällor och räknar, till skillnad från förra cykeln, endast betinget på de antropogena källorna.
Vattenmyndigheterna har också strävat efter att vara mer konsekventa i hur stora beting som kan läggas. Som en grundprincip har man inte satt större beting än att den kvarvarande antropogena belastningen tillåts vara lika stor som bakgrundsbelastningen. Men i vissa fall, där man har säkra bedömningar, har man ändå tillåtit att lägga större beting.
Man har tagit hänsyn till om internbelastning föreligger och endast lagt beting på de externa källorna.

Betinget som läggs på en vattenförekomst (uppgifter under fliken Förbättringsbehov i VISS) hämtas bland annat till GIS-stödet för prövning och tillsyn av små avlopp som underlag vid bedömning av risk. I dagsläget ligger inte de nya betingen inne under cykel 3 ännu, förhoppningsvis kommer det att vara klart under mars eller första halvan av april.

Frågor?

Kontakta viss-support@lansstyrelsen.se om det gäller betingsberäkning, uppgifter i VISS etc.

Kontakta smaavlopp@lansstyrelsen.se om det gäller GIS-stödet.

Nytt om desinfektion av avloppsvatten

I EU utreder man för närvarande hur vi i Europa framöver ska riskbedöma användning av klor som desinfektionsmedel för bland annat avloppsvatten. Denna användning kommer sannolikt falla under ”PT 2”, se https://echa.europa.eu/sv/regulations/biocidal-products-regulation/product-types.

För att få sälja eller använda en biocid i Sverige krävs att den är granskad och godkänd av Kemikalieinspektionen. En biocid godkänns bara om den är godtagbar ur hälso- och miljösynpunkt. Godkända bekämpningsmedel/biocider får en behörighetsklass som visar vem som får använda produkten och även villkor för produktens användning och hantering.

Användningen av klorbaserade desinfektionsmedel för desinfektion av avloppsvatten kommer alltså sannolikt att bli tillståndsprövat under biocidförordningen (”BPR” = EG 258/2012, https://www.kemi.se/bekampningsmedel).

Andra produkter som är "avsedda att förstöra, hindra, oskadliggöra, förhindra verkningarna av eller på annat sätt utöva kontroll över skadliga organismer på annat sätt än genom fysisk eller mekanisk inverkan" räknas också som biocider. Alla desinfektionsmedel av denna typ oavsett verksamt ämne räknas som biocidprodukter, men under en övergångsperiod är de flesta desinfektionsmedel undantagna från krav på godkännande enligt äldre svensk lagstiftning. Denna övergångsperiod gäller så länge de verksamma ämnena i produkterna fortfarande genomgår utvärdering i EU:s arbetsprogram och man inte tagit beslut om godkännande av det verksamma ämnet. Väteperoxid, som är ett annat ämne som används för desinfektion av avloppsvatten, godkändes som verksamt ämne 2017, varför kravet på godkännande av biocidprodukter med väteperoxid som verksamt ämne gäller sedan dess.

För mer information kontakta Kemikalieinspektionen.

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Små avlopp