Sök

Avsikten är att registrera effekter av långsiktiga förändringar i Bottniska vikens och Egentliga Östersjöns miljö på embryon av två arter av vitmärla.

Undersökningstypen används för att fastställa utbredningen av syrefria och påverkade bottnar i recipienter, för övervakning av biologisk mångfald, samt för att göra uppskattningar av ett områdes produktionsförhållanden.

Syftet med denna undersökningstyp är att upptäcka både långsiktiga och kortsiktiga förändringar i samhällen av större bottenlevande djur på mjuka havsbottnar.

Efter att ha varit kraftigt påverkade ökar nu sälpopulationerna i Östersjön igen. Dock finns det halter av både klassiska miljögifter och sådana som uppmärksammats på senare tid som är så pass höga att det finns anledning att fortsatt följa upp möjliga effekter.

Syftet med denna undersökningstyp är att med hjälp av ekolodningar längs förutbestämda linjer beräkna mängden fisk i den fria vattenmassan i havsfjärdar och sjöar.

Undersökningstypen används för att beskriva ekofysiologisk respons på närsaltstillgänglighet och tillväxthastighet av växtplankton i havet samt årscykler av växtplanktonproduktionen.

Kräftor är känsliga för vattenkemiska och hydrologiska störningar. Förändringar av en kräftpopulations täthet och storleksstruktur kan därför ge information om effekter av olika miljöstörningar eller annan påverkan.

Genom att fisk ofta återfinns överst i sjöarnas födoväv ger fiskfaunan en integrerad bild av den akvatiska miljön.

Provfiske i kustområden görs för att beskriva fisksamhället i det undersökta området avseende artsammansättning och relativ förekomst av arter. För enskilda arter följs beståndsstrukturen i form av storleks- och åldersfördelning i fångsten

Provfiske i kustområden görs för att beskriva fisksamhället i det undersökta området avseende artsammansättning och relativ förekomst av arter. För enskilda arter följs beståndsstrukturen i form av storleks- och åldersfördelning i fångsten