Sök

Fakta Latinskt namn: Sciurus niger Svenskt namn: östlig rävekorre Organism: däggdjur Livsmiljö: Landlevande Förekommer i Sverige: Nej Potentiellt invasiv: Ja Risk för att vara invasiv i Sverige (riskklass): 4 - hög risk Ansvarig myndighet:

Vad kan du göra för att hindra spridningen av främmande arter i våra hav, sjöar och vattendrag?

Det är svårt att förutse vad som händer när en främmande art etablerar sig i en ny miljö. Men det finns ofta kända risker från andra områden som kan likna svenska förhållanden. Om en främmande art på något sätt skadar den biologiska mångfalden, människors hälsa eller ekonomi så klassas den som invasiv.

Här finns stöd i arbetet med att förebygga och begränsa spridningen av invasiva främmande arter.

Arbetet med invasiva främmande arter sker på både internationell och nationell nivå och styrs ytterst av EU- förordningen.

HaV har rätten att besluta om regler för fisket i havet, i Vänern och för samtliga vattendrag med lax. Vi lämnar också underlag till regeringen om förhandlingar inom den gemensamma fiskeripolitiken i EU. Här kan du se den årliga förvaltningens olika steg.

Fakta Latinskt namn: Ruditapes philippinarum Andra namn: japansk venusmussla, tapesmussla Organism: musslor Livsmiljö: Marin Potentiellt invasiv: Ja Första fynd i Europa: Irland, 1973 Risk för att vara invasiv i Sverige (riskklass): 2 - låg risk

Fakta Latinskt namn: Acipenser gueldenstaedtii Svenskt namn: rysk stör Organism: fiskar Livsmiljö: Brackvatten Ursprung: Pontokaspiska området Första fynd i Sverige: 1966 Risk för att vara invasiv i Sverige (riskklass): 0 - ej tillämpbar/ ej

Fiske regleras i marina skyddade områden för att skydda känslig natur och nå bevarandemålen för området. Marina skyddade områden är havsområden som har ett lagligt skydd. Det kan exempelvis vara marina naturreservat, Natura 2000-områden eller marina nationalparker.

Fiskereglering i marina skyddade områden i Bottniska viken.