Sökresultat

  • Ryggradslösa djur (59)
  • Arter med åtgärdsprogram (8)
  • Fiskar (17)
  • Fiskevård (3)
  • Fredade arter (3)
  • Fritidsfiske (12)
  • Visa fler
  • Främmande arter (28)
  • Kattegatt (1)
  • Marina däggdjur (2)
  • Miljöövervakning (5)
  • Publikation (17)
  • Rapport (3)
  • Regler (6)
  • Skagerrak (1)
  • Skyddade områden (1)
  • Yrkesfiske (9)
  • Åtgärdsprogram (1)
  • Östersjön (1)

  • Yrkesfiske (1)
  • Sport- och fritidsfiske (5)
  • Arter (36)
  • Publikationer (17)

  • Art (30)
  • Faktasida (13)
  • Publikation (16)

  • Senaste dagen (1)
  • Senaste veckan (4)
  • Senaste månaden (6)
  • Senaste året (47)
  • Mer än ett år sedan (12)

  • Sortera på relevans
  • Sortera på sidans namn
Faktasida om arter: Flodkräfta

Flodkräfta

Den svenska flodkräftan har minskat dramatiskt i takt med att signalkräftan har ökat. Flodkräftan är rödlistad som akut hotad och det behövs åtgärder för att säkra livsmiljöer åt de flodkräftor som finns kvar.

Publikation: f-Fakta 2003:15 Kräftfiskevård — Hot, möjligheter och bestämmelser

f-Fakta 2003:15 Kräftfiskevård — Hot, möjligheter och bestämmelser

I Sverige finns två arter av sötvattenskräftor, den ursprungliga flodkräftan (Astacus astacus) samt den introducerade nordamerikanska signalkräftan (Pacifastacus leniusculus). Av de mer än 500 arter av sötvattenskräftor som finns i världen förekommer bara fem arter naturligt i Europa. Årligen importeras ca 3 000 ton kräftor till Sverige.

Faktasida om arter: Signalkräfta

Signalkräfta

Den nordamerikanska signalkräftan har importerats och satts ut i ett 20-tal europeiska länder för att ersätta inhemska flodkräftor som drabbats av kräftpest. Men signalkräftor visade sig själva bära på kräftpestsvampen, därför ska de aldrig ska planteras ut i vatten där flodkräftan kan leva.

Faktasida: Signalkräfta – regler för fiske och hantering

Signalkräfta – regler för fiske och hantering

För att få fiska signalkräftor måste man vara yrkesfiskare med särskilt tillstånd, eller fiskerättsinnehavare med eget vatten. Det finns fiskerättsinnehavare som låter andra fiska i sitt vatten mot betalning. Även i Vättern får du fiska signalkräfta utan tillstånd under tre på varandra följande helger med start den sista fredagen i augusti.

Faktasida: Rappen – rapportering av vattenorganismer

Rappen – rapportering av vattenorganismer

Hjälp oss att rapportera marina däggdjur, fiskar, ryggradslösa djur som kräftdjur och musslor. Just du kan göra skillnad!

Faktasida om arter: Stenkrabba

Stenkrabba

Stenkrabba är en allätare och har sitt ursprung från kallare och halvtempererade vattenområden längs Nordamerikas ostkust. Endast en observation är hittills känd från den europeiska kontinenten, i svenska delen av Kattegatt 2019.

Faktasida om arter: Röd pungräka

Röd pungräka

I svenska vatten har vi ett trettiotal inhemska arter av pungräkor, och så finns den röda pungräkan. En främmande art som kommer från områden runt de Svarta och Kaspiska haven.

Faktasida: Krabba - Minimimått, fredningstid och fångstbegränsningar

Krabba - Minimimått, fredningstid och fångstbegränsningar

Redskap, minimimått och fiskemetoder för fiske efter krabba.

Faktasida om arter: Flodpärlmussla

Flodpärlmussla

Flodpärlmusslor växer mycket långsamt och har höga krav på miljön de lever i. Ett stort problem är att de har svårt att fortplanta sig, så åtgärder behövs för att säkra livskraftiga bestånd av flodpärlmusslor i Sverige. Arten är fredad i svenska vatten.

Faktasida om arter: Luddsjöpung

Luddsjöpung

Sjöpungar är manteldjur med en intressant evolutionär historia. Vi har ett 20-tal inhemska arter av sjöpungar. Frågan är om luddsjöpung hör till dem.