Sökresultat

  • Främmande arter (28)
  • Ryggradslösa djur (28)
  • Arter med åtgärdsprogram (2)
  • Fiskar (3)
  • Fredade arter (1)
  • Fritidsfiske (2)
  • Visa fler
  • Marina däggdjur (1)
  • Miljöövervakning (1)
  • Publikation (5)
  • Yrkesfiske (2)

  • Sport- och fritidsfiske (1)
  • Arter (22)
  • Publikationer (5)

  • Art (21)
  • Faktasida (2)
  • Publikation (5)

  • Senaste månaden (2)
  • Senaste året (19)
  • Mer än ett år sedan (9)

  • Sortera på senast uppdaterad
  • Sortera på sidans namn
Faktasida: Signalkräfta – regler för fiske och hantering

Signalkräfta – regler för fiske och hantering

För att få fiska signalkräftor måste man vara yrkesfiskare med särskilt tillstånd, eller fiskerättsinnehavare med eget vatten. Det finns fiskerättsinnehavare som låter andra fiska i sitt vatten mot betalning. Även i Vättern får du fiska signalkräfta utan tillstånd under tre på varandra följande helger med start den sista fredagen i augusti.

Faktasida om arter: Signalkräfta

Signalkräfta

Den nordamerikanska signalkräftan har importerats och satts ut i ett 20-tal europeiska länder för att ersätta inhemska flodkräftor som drabbats av kräftpest. Men signalkräftor visade sig själva bära på kräftpestsvampen, därför ska de aldrig ska planteras ut i vatten där flodkräftan kan leva.

Faktasida om arter: Blåskrabba

Blåskrabba

Blåskrabbor kan uppträda i massförekomst. De finns som främmande art längs Atlantkusten och Nordsjökusten, och ett ökande antal blåskrabbor har hittats även på svenska västkusten.

Faktasida om arter: Stenkrabba

Stenkrabba

Stenkrabba är en allätare och har sitt ursprung från kallare och halvtempererade vattenområden längs Nordamerikas ostkust. Endast en observation är hittills känd från den europeiska kontinenten, i svenska delen av Kattegatt 2019.

Faktasida om arter: Amerikansk hummer

Amerikansk hummer

Ett antal amerikanska humrar har hittats i havet på svenska västkusten, och det behövs åtgärder för att hindra ytterligare spridning. Amerikansk hummer kan bli ett allvarligt hot för vår inhemska, europeiska hummer.

Faktasida om arter: Klängmedusa

Klängmedusa

Klängmedusan (även kallad klängmanet) har sitt ursprung i de norra och västra delarna av Stilla havet men har spridit sig till Atlanten och hittas numera i de flesta av Europas havsområden.

Faktasida om arter: Amerikansk kammanet

Amerikansk kammanet

Amerikansk kammanet upptäcktes i Sverige 2006. Den äter stora mängder djurplankton och fisklarver, och kan bli ett problem för fisket.

Faktasida om arter: Rovvattenloppa

Rovvattenloppa

Rovvattenloppan är ett djurplankton med förmåga att föröka sig snabbt och effektivt. Efter att den upptäcktes i Rigabukten 1992 är den nu en etablerad främmande art i större delen av Östersjön.

Faktasida om arter: Röd pungräka

Röd pungräka

I svenska vatten har vi ett trettiotal inhemska arter av pungräkor, och så finns den röda pungräkan. En främmande art som kommer från områden runt de Svarta och Kaspiska haven.

Faktasida om arter: Skeppsmask

Skeppsmask

Skeppsmask är egentligen ingen mask utan en borrande mussla. Den kallas för havets termit och har genom historien ödelagt både skepp, varv och hamnar. Till Västerhavet kom den under 1800-talet.