Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Fiskar Fredade arter Arter med åtgärdsprogram

Mal (Silurus glanis)

Malen är en av världens största sötvattensfiskar som under goda förhållanden kan väga flera hundra kilo. I Sverige är den nu en hotad art som endast finns i ett fåtal vattensystem. Arten är fredad och ska omedelbart släppas tillbaka om den fångas.

Mal. Illustration.

Malen kan väga flera hundra kilo. Illustration: Wilhelm von Wright.

Om arten

Malar föredrar lugna och varma vatten. De lever i floder, vattendrag och sjöar där de söker upp olika miljöer. Den skyddande strandzonen är viktig för unga individer, medan större malar rör sig både ut i fria vattenmassan och har ståndplatser bakom stockar och stenblock.

Det är en sötvattensart, men den klarar även bräckt vatten med en salthalt upp till 15 promille. Malar är också anpassade till att tåla syrefattiga förhållanden.

Fortplantning

Malen växer optimalt när vattentemperaturen är mellan 25 och 28 grader, och leker först när vattnet blir 22 grader varmt. Det innebär att fortplantningen inte lyckas varje år i det svenska klimatet.

Efter leken vaktar hannen äggen och de nykläckta ynglen. Dessa utvecklas snabb och efter knappt tre veckor ser de ut som mycket små (centimeterstora) malar. Efter 8 till 12 år är de könsmogna.

Föda och storlek

Under vår och sommar kan malar förflytta sig flera kilometer i jakt på föda som utgörs av fisk, grodor, fåglar och kräftor. När vattnet blir kyligare under hösten blir vuxna malar allt mer stationära och de övervintrar i ett dvalliknande tillstånd på någon lugn plats.

Malar i svenska vatten växer långsamt. En 45 år gammal mal hade en totallängd av 157 centimeter. Det är en längd som på kontinenten uppnås efter 12 till 14 år. Den största mal som uppmätts i Sverige var 3,6 meter lång, vägde 180 kilo och fångades i sjön Båven år 1870.

Utbredning och status

Malens naturliga utbredning i Sverige har minskat sedan mitten av 1800-talet. Idag finns naturliga bestånd av mal i tre av de ursprungliga vattensystemen:

  1. Nyköpingsån
  2. Emån
  3. Helge å

Utöver dessa förekomster finns introducerade bestånd i nedre delen av Helge å samt i Försjön (Kalmar län). Rapporter om tillfälliga fångster av illegalt utsatta malar finns från flera håll.

Malen är fredad från riktat fiske i Sverige och klassas som Sårbar (VU) i Artdatabankens nationella rödlista. Den omfattas även av Bernkonventionen (bilaga III) som skyddar europeiska vilda djur och växter och deras miljöer.

Malpopulationer. Illustration, karta.

Sjöar och åar med malpopulationer.

Hotbild

Historiskt har utbyggnad av vattenkraft, vattendragskanalisering och föroreningar haft stor påverkan på bestånden. Vattenkraftverk och pågående vattenståndsregleringar utgör ett hot mot malens framtid genom att det begränsar antalet lekplatser och minskar artens spridningsmöjligheter.

Även avvattning från jordbrukslandskapet, rensning av strandnära vegetation samt framtida risker för muddring är att anse som aktuella hot. De små bestånden är också känsliga för störningar såsom fiske med nät och krokredskap.

Åtgärder

Ökad kunskap och intresse för arten är en viktig del i bevarandearbetet, liksom målgruppsinriktad utbildning för att reducera illegalt fiske och flytt och utsättning av mal.

Inventeringar bör genomföras för att få kunskap om populationernas storlek och status, även kartläggningar av var viktiga miljöer finns och om de saknas. Karteringen kan utgöra ett underlag för att visa var restaureringsinsatser bör utföras.

Åtgärdsprogram

Det saknas grundläggande information om malens ekologi och beteende som kan vara av stor betydelse för artens bevarande. Därför behövs forskning som svarar på frågor om exempelvis svenska malars krav för lek och lyckad yngelproduktion, vandringsmönster och spridningsbenägenhet.

Övriga aktuella åtgärder berör skötsel, restaurering och nyskapande av livsmiljöer, fria vandringsvägar och mer naturliga vattenregimer, konstruktion av leknästen och återetablering genom att flytta malar från områden med starka förekomster.

Den standardiserade övervakningen av mal bör fortsätta och genomföras minst vartannat år. Vid provfisket bör insamling av fenprover för DNA-analys ske. Önskvärt är även att malarna märks individuellt.

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Fiskar Fredade arter Arter med åtgärdsprogram

Publicerad: 2014-02-12
Uppdaterad: 2017-11-27

Sidansvarig: Webbredaktionen