Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Ryggradslösa djur Fredade arter Arter med åtgärdsprogram

Flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera)

Flodpärlmusslor växer mycket långsamt och har höga krav på miljön de lever i. Ett stort problem är att de har svårt att fortplanta sig, så åtgärder behövs för att säkra livskraftiga bestånd av flodpärlmusslor i Sverige. Arten är fredad i svenska vatten.

Det vetenskapliga namnet betyder pärlbärare, och musslan kan bilda pärlor om det kommer in ett sandkorn eller en parasit innanför skalet. Därför har det historiskt bedrivits ett fiske på flodpärlmusslor, trots att en värdefull pärla endast finns i var tio tusende mussla. Arten är numera fredad och fisket är sedan 1994 förbjudet då musslan är rödlistad som Starkt hotad.

Litet kluster av flodpärlmusslor.

Foto: Boldie/CC BY-SA 2.5-2.0-1.0

Om arten

Flodpärlmusslan är en av de åtta sötvattenlevande stormusslorna som förekommer i våra vatten. Den blir upp till 16 centimeter lång. Skalet är kraftigt, mörkt och njurformat. Unga musslor är ljusbruna. Den lever nedgrävd till två tredjedelar på bottnar i strömmande vatten, från små bäckar till stora älvar. Den har höga krav på sin miljö. Vattnet ska vara klart, syrerikt, näringsfattigt och med stabila pH-värden.

Flodpärlmusslor växer långsamt och kan bli mycket gamla. Det äldsta kända exemplaret är från Görjeån i Jokkmokks kommun och åldersbestämdes till 256 år.

För att flodpärmusslan ska kunna fortplanta sig behövs ett reproducerande bestånd av lax eller öring. Detta eftersom musslan har ett utvecklingsstadium där de som millimetersmå larver hakar sig fast som parasiter på fiskarnas gälar. Endast en av hundra tusen larver beräknas klara den manövern.

Efter 9 till 11 månader har larven utvecklats till en liten mussla som släpper taget om fisken, faller till botten och gräver ned sig. Efter 8 år har musslan växt och blivit en centimeter stor, när den är 15 till 20 år gammal är den könsmogen.

Utbredning och status

I Sverige finns flodpärlmussla från Skåne i söder till Torne lappmark i norr. Den saknas i områden med kalkrik bergrund (stora delar av Skåne, Västergötland, Östergötland, Södermanland och Uppland samt Öland och Gotland) samt i stora delar av Småland.

Uppskattningsvis finns arten i cirka 400 vattendrag i landet. De enskilda populationernas storlek kan variera från enstaka individer till flera miljoner.

Flodpärlmusslan är sedan 1994 fridlyst i hela Sverige, och klassas som Starkt hotad (EN) i Artdatabankens nationella rödlista 2015. Den är även listad i EU:s Art- och habitatdirektiv, och är upptagen på IUCN:s globala rödlista där den klassas som Hotad (EN).

Hotbild

Flodpärlmusslan har försvunnit från drygt en tredjedel av de vattendrag där den fanns i början av 1900-talet. Föryngring sker endast i ungefär en tredjedel av de vattendrag där den fortfarande finns kvar, dock med stora regionala skillnader. I delar av Norrland och sydöstra Götaland finns ännu livskraftiga populationer av flodpärlmussla.

Vattenkraftsutbyggnad, regleringar och föroreningar har reducerat populationerna kraftigt i södra och mellersta Sverige under de senaste hundra åren. Enskilda bestånd kan överleva i många årtionden utan fungerande fortplantning, men efterhand kommer även mycket talrika bestånd att försvinna.

Åtgärder

Målet på lång sikt är att flodpärlmusslan ska finnas kvar i livskraftiga populationer i hela Sverige där de naturgivna förutsättningarna erbjuder det.

För att uppnå det behövs ökad hänsyn till arten vid markanvändning och planering med hjälp av information och ökad kunskap, långsiktigt skydd för populationer som bedöms ha högt skyddsvärde, restaurering i vissa vattendrag med flodpärlmussla och i vattendrag där åtgärder bedöms ge förutsättningar för framtida rekrytering samt inventering och övervakning av kända bestånd.

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Ryggradslösa djur Fredade arter Arter med åtgärdsprogram

Publicerad: 2016-06-27
Uppdaterad: 2017-09-13

Sidansvarig: Webbredaktionen