Maneter

Var finns öronmanet?

Öronmaneten håller till på olika djup i vattnet, men oftast i de övre vattenskikten i Västerhavet och södra delarna av Östersjön.

Så känner du igen öronmanet

Öronmaneten är platt, rund och lätt genomskinlig i svagt blå eller rosa ton. Namnet kommer av att de fyra blekrosa förökningsorganen ser ut som cirklar eller öron ovanifrån.

Risker

Längs randen på klockan sitter korta tentakler, som är försedda med svagt bedövande nässelceller. Nässelcellerna är så svaga att de inte bränner en människa, men på tunn hud går det att känna av dem. Öronmaneter kan lokalt uppträda i så stor mängd att de blockerar industriers vattenintag eller fyller fiskeredskap.

Var finns brännmanet?

Den röda brännmaneten förekommer fritt simmande från vattenytan och neråt, och både nära kusten och ute till havs. Vid västkusten finns de oftast i de övre vattenskikten. I Östersjön kan man hitta dem på större djup, där vattnet är saltare än vid ytan. Den blå brännmaneten finns längs Sveriges västkust .

Så känner du igen brännmanet

Den röda brännmaneten kan vara gul, orange eller rödaktig. Från hela klockans undersida sitter många och långa trådar vilka bränns kraftigt. Den blir vanligen inte mer än 50–60 centimeter i diameter.

Den blå brännmaneten kan högst 20 centimeter i diameter i svenska vatten. Den har kortare tentakler än den och bränns inte lika mycket.

Risker

Brännmanet bränns med sina nässelceller när du kommer i kontakt med dem. Kontakt med en brännmanet orsakar smärta, sveda och rodnad. Klockans ovansida bränns inte.

Var finns klängmedusa?

Klängmedusan finns sparsamt längs nästan hela Västkusten från Bohuslän ned till södra Kattegatt. Första svenska fynden i Sverige var 1923 och 1930 i Gullmarsfjorden. Under senare tid har arten synts i Bohuslän nästan årligen sedan 2000. I juli-augusti 2018 och 2025 var den lokalt talrik vid ålgräsängar i vikar på insidan av Orust och Tjörn, sannolikt på grund av att somrarna dessa år var varma vilket gynnar klängmedusan.

Så känner du igen klängmedusa

De är genomskinliga, endast två till tre centimeter stora och kan därför vara svåra att upptäcka. Djuren har en manetliknande kropp, en så kallad medusa, och ”klänger” sig fast på det mesta den hittar, allt från alger till andra djur. Arten har ett röd-, gulbrunt kors tvärs över klockan.

Risker

Klängmedusan har nässelceller precis som brännmaneten. På kanten av medusan sitter upp till 80 tentakler med nässelgift på. Att komma i kontakt med dessa tentakler kan vara mycket smärtsamt och orsaka starka hudirritationer. Hur stora smärtorna och irritationerna blir verkar variera från person till person och hur starkt nässelgiftet är verkar variera mellan populationer.

Rapportera

Om du råkar träffa på en klängmedusa, rapportera ditt fynd på www.rappen.nu.

Här kan du läsa mer om klängmedusa

Var finns kinesisk sötvattensmanet?

Kinesisk sötvattensmanet är den enda sötvattensmaneten vi har i Sverige. Man har hittat kinesisk sötvattensmanet i ett 20-tal sjöar i Sverige, främst i de centrala och östra delarna av Göta- och Svealand. 2020 stötte man även på arten i Göteborgstrakten.

Så känner du igen kinesisk sötvattensmanet

Främst förekommer de som små polyper, cirka 1 millimeter stora, som sitter fast på olika typer av ytor. Men riktigt varma somrar övergår de till ett mer iögonfallande stadie, medusor. Medusorna ser ut som små öronmaneter och blir mellan 5 och 25 millimeter stora.

Risker

Dessa maneter bränns inte men de kan uppfattas som störande vid badplatsen eftersom vi är så ovana att se maneter i sötvatten. När de förekommer som frisimmande maneter så äter de djurplankton men det är osäkert än om de har någon större påverkan på naturen.

Rapportera

Om du råkar träffa på en kinesisk sötvattensmanet, rapportera ditt fynd på www.rappen.nu.

Här kan du läsa mer om kinesisk sötvattensmanet

Var finns amerikansk kammanet?

Amerikansk kammanet påträffades i Sverige första gången 2006 och finns främst på västkusten. Man har också gjort några fynd längs sydkusten upp till Karlshamn. Den uppträder endast på sensommaren och hösten.

Så känner du igen amerikansk kammanet

Den amerikanska kammaneten påminner till formen vagt om en valnöt och blir som mest 10 till 12 centimeter långa och 2,5 centimeter breda.

Risker

Amerikanska kammaneter har inga nässelceller och bränns därför inte – skönt att veta. Men den kan föröka sig och växa mycket snabbt när det är gott om föda. Därför kan den finnas i rikliga mängder där du badar. I andra länder har vissa fiskbestånd utarmats genom att maneten äter upp de djurplankton som även fiskar äter. Detta kan rubba näringsväven och i löngden bidra till övergödning.

Rapportera

Om du råkar träffa på en amerikansk kammanet, rapportera ditt fynd på www.rappen.nu.

Här kan du läsa mer om amerikansk kammanet

Var finns lysmanet?

Lysmaneten rapporterades för första gången hösten 1969 och även i november 2024 svenska vatten. Den är ingen invasiv främmande art eftersom den troligen har förts hit av vattenströmmar och inte med hjälp av oss människor. Det finns inget som tyder på att den kan föröka sig i Sverige i dagsläget men ett varmare klimat skulle gynna artens spridning.

Så känner du igen lysmanet

Lysmaneten är en relativt liten manet och manetens ”klocka” blir upp till 12 centimeter i diameter. Manetens färg kan variera men är ofta rödaktig, rosa eller violett och den är täckt med små prickar. De producerar ljus som är synligt i mörker för det mänskliga ögat.

Risker

Lysmaneten har nässelceller både på tentaklerna och på klockan som kan brännas ganska ordentligt. I varmare områden där de vissa år blir många så kan badstränder behöva stängas av och fiskenät kan bli obrubara då de sätts igen av maneter.

Rapportera

Om du råkar träffa på en lysmanet, rapportera ditt fynd i Artportalen eller berätta för din länsstyrelse.

Var finns kompassmanet?

Kompassmaneten hör hemma i Atlanten och Medelhavet. Den är ganska ovanlig i svenska vatten men det händer att den dyker upp på västkusten med varma vattenströmmar från Atlanten. Det finns inget som tyder på att den kan föröka sig i Sverige i dagsläget.

Så känner du igen kompassmanet

Kompassmaneten är gulvit till vit med v-formade bruna detaljer i ett dekorativt mönster på ovansidan. Klockan kan bli upp till 30 centmeter i diameter och den har långa krusiga munarmar på undersidan. Tentaklerna är tjockare än hos de vanliga brännmaneterna.

Risker

Kompassmaneten har nässelceller precis som brännmaneten som kan brännas ganska ordentligt.

Rapportera

Om du råkar träffa på en kompassmanet, rapportera ditt fynd på www.rappen.nu

Här kan du läsa mer om kompassmanet (artfakta.se)

Var finns lungmanet?

Lungmanet förekommer normalt under hösten i ett fåtal exemplar i svenska vatten. Artens totala utbredningsområde sträcker sig från Nordostatlanten via Medelhavet till Svarta havet.

Så känner du igen lungmanet

Lungmaneten har en stor och kraftig broskartad kropp. Jämfört med våra övriga maneter ger den ett kompakt intryck. Diametern är vanligen cirka 50 centimeter, men kan bli så stor som 90 centimeter. Klockan är ofta blek och går mot blått, turkost eller vitt. Dess kanter är tydligt mörkblå.

Risker

Lungmaneten har brännande nässelceller, men dessa är i regel väldigt svaga och inte farliga för oss människor. Vad som istället utmärker denna manet är att den kan bli betydligt mycket större än våra inhemska maneter.

Här kan du läsa mer om lungmanet (artfakta.se)