Nyhetsbrev små avlopp 18 oktober 2022

Hitta på sidan

Nyhetsbrev för små avlopp, nr 2 för oktober 2022

I detta nyhetsbrev hittar du bland annat inbjudan till 1-timmes-webbinarier på tema tillsyn och information om nya rapporter om små avlopp.

Luftare på hösten. Foto: Bodil Forsberg

Luftare på hösten. Foto: Bodil Forsberg

Webbinarier på tema Tillsyn av små avlopp

I september 2022 publicerade Havs- och vattenmyndigheten en uppdaterad vägledning om tillsyn av små avlopp. Vi erbjuder nu ett antal kostnadsfria webbinarier på fem olika teman som knyter an till den uppdaterade vägledningen. De teman som webbinarierna kommer att fokusera på är:

  1. Introduktion till vägledningen och handläggarens roll
  2. Förberedelser inför tillsyn (riskklassning med mera)
  3. Utredning och bedömning av avloppsanläggningar
  4. Grundvatten & Provtagning
  5. Tillsynsbeslut

För varje tema finns två datum att välja mellan. Det första webbinariet hålls den 14 november och sista anmälningsdatum för det är den 7 november.

Tema 2 ”Förberedelser inför tillsyn” är också en del i Havs- och vattenmyndighetens fokusområde Små avlopp som ingår i den nationella strategin för miljöbalkstillsyn.

Webbinarierna vänder sig till kommunernas handläggare och länsstyrelsernas tillsynsvägledare inom tillsynsområdet små avlopp. Länk till webbinariet skickas med e-post efter att anmälningstiden har gått ut.

Anmäl dig här.

Ny doktorsavhandling: Små avlopp - Funktion, hållbarhet och implementering

Brenda Vidal vid Luleå Tekniska Universitet disputerar den 21 oktober i ämnet små avloppssystem. Det övergripande syftet med doktorsavhandlingen är att öka kunskapen om små avloppssystem när det gäller reningseffektivitet, hållbarhet och implementering.

Avhandlingen redovisar bland annat resultatet från ett projekt där sexton fullskaliga markbäddar och minireningsverk undersöktes. Markbäddar med efterföljande alkaliska fosforfilter visade på god rening av organiskt material och hög fosforavskiljning (>92%). Sex av elva undersökta minireningsverk inklusive kemisk fällning eller alkaliska fosforfilter visade på >78% fosforreduktion. Kväveavskiljningen var generellt låg i minireningsverken, till viss del på grund av de låga medeltemperaturerna, och reningen verkade huvudsakligen ske genom sedimentation av partikulärt organiskt kväve. Viss denitrifikation observerades i anläggningar med vatten/slamrecirkulation.

Höga halter av indikatorbakterier analyserades i avloppsvattnet från de flesta anläggningarna och ofta överskreds EU:s badvattendirektivs gränser för utmärkt vattenkvalitet gällande intestinala enterokocker och Escherichia coli. De nivåer av läkemedel som uppmättes i avloppsvattnet från minireningsverken låg inom intervallet eller högre än tidigare rapporterade halter i avloppsvatten från konventionella avloppsreningsverk, vilket inkluderade antiinflammatoriska medel, β-blockerare, ACE-hämmare, antiepileptika och antidepressiva medel. Däremot var utsläppskoncentrationerna av ftalater lägre än de som tidigare rapporterats.

I avhandlingen finns även en scenarioanalys som jämför nio alternativ för enskilda avloppslösningar. Analysen indikerade att källsortering av gråvatten och svartvatten alternativt urinsortering var de mest hållbara alternativen när rening och recirkulering av näringsämnen prioriterades högt. En konventionell markbädd eller infiltrationsbädd var de mest hållbara alternativen när rening och återföring av näringsämnen var mindre prioriterade, och i kombination med kemisk fosforrening, när CO2-utsläpp, energianvändning och energiåtervinning var viktiga aspekter.

Två nya rapporter om källsorterande avloppssystem

Källsorterande avloppssystem gör att resurserna i olika avloppsflöden kan tas tillvara. Särskilt klosettvatten innehåller näringsämnen som är viktiga att föra tillbaka till jordbruket.

I Södertälje finns sedan 2012 en anläggning som behandlar klosettvatten från slutna tankar och där hygienisering sker genom våtkompostering och tillsats av urea. För att våtkomposteringen ska fungera effektivt är det viktigt att klosettvattnet är så koncentrerat som möjligt, så att energiinnehållet är högt. Av denna anledning bör vakuumtoalett eller annan extremt snålspolande toalett användas. Slutprodukten används som gödsel. I Charlotta Jernås examensarbete har anläggningen utvärderats.

Examensarbetet bestod av två delar. Den första var att utvärdera anläggningen gällande massflöden och gasutsläpp. Variationen i beräkningsunderlaget gjorde dock att det fanns stora osäkerheter och inga säkra slutsatser kunde dras. Den andra delen handlade om att undersöka möjligheterna att öka mängden substrat till anläggningen. Mängden substrat bedömdes kunna öka främst genom att säkerställa leverans från slutna tankar. Vattenhalten i substratet skulle kunna sänkas genom att samla in latrin som lagrats i slutna tankar hos kolonilottsföreningar.

Läs den första rapporten här.

Den andra rapporten undersöker två källseparerande scenarier – separation av svartvatten respektive urinseparation – och jämför dem med konventionella avloppssystem. Analysen inkluderar beräkning av regional näringsämnesbalans i tre regioner i norra Finland och Sverige och berör såväl större som mindre avloppssystem. Resultatet visade att med källseparering är det möjligt att uppnå en ökning av återvinning av fosfor (41–81%) och kväve (689–864%) jämfört med konventionella system.

Beroende på vilken region i studien det handlar kan upp till 65% av fosforn och 60% av kvävet i handelsgödseln teoretiskt sett ersättas med näringsämnen från avlopp. Dessutom kan klimatpåverkan och övergödning minska med källseparerande system, till priset av en viss ökning av försurning. Implementeringen av källseparerande system kräver dock i hög grad ett systemskifte inom avloppsreningssektorn och ett paradigmskifte mot en cirkulär samhällsekonomi.

Läs den andra rapporten här.


Fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet

SGU ansvarar för miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet och har nyligen publicerat en rapport som ingår som en del i den fördjupade utvärdering inom miljömålsarbetet som genomförs vart fjärde år. Syftet är att ge regeringen och myndigheter underlag till prioriteringar i arbetet med att uppnå miljömålen.

I rapporten utvärderas det arbete som gjorts med miljökvalitetsmålet sedan den senaste fördjupade utvärderingen 2019. I rapporten bedöms också om beslutade styrmedel och de åtgärder som genomförts är tillräckliga för att uppnå miljökvalitetsmålet till målåret 2030. Rapporten avslutas med ett antal förslag som SGU bedömer är angelägna att genomföra för att öka takten i arbetet med att uppnå Grundvatten av god kvalitet. SGU skriver bland annat:

”Kunskapen om mänskliga föroreningar i grundvattnet ökar successivt. Det är dock mycket svårt att bedöma vilka ämnen som kan orsaka störst problem för grundvattnet i framtiden. Inom EU pågår samverkan för att ange vilka ämnen som bör uppmärksammas. Utökad övervakning, screeningundersökningar och åtgärder vid förorenade markområden bedömer SGU bidra till att kunskapen om föroreningssituationen i grundvattnet i landet förbättras betydligt till 2030.

Andra insatser som kan bidra positivt är utökat vattenskydd, en effektiv vattenförvaltning samt att analysmetoder för att upptäcka nya föroreningar nu utvecklas snabbt. I åtgärdsarbetet behöver hanteringen av växtskyddsmedel och gödsel bli säkrare, samt enskilda avlopp förbättras. Utökad tillsyn av påverkanskällor för grundvatten krävs, exempelvis hur skyddsföreskrifter inom vattenskyddsområden efterföljs. Då nedbrytningen av föroreningar generellt sett sker långsamt i mark och grundvatten så kan det ta mycket lång tid innan miljökvaliteten är uppnådd även om föroreningssituationen är känd och åtgärder utförts.”

Läs mer på SGU:s webbsida.

Snabbare handläggning i Kungsbacka tack vare ny applikation

Genom en applikation i kommunens webbkarta går nu handläggningen av små avlopp snabbare i Kungsbacka. Stödet som tagits fram underlättar arbetet för miljöinspektörerna att säkrare och snabbare ta fram uppgifter om till exempel hälsoskyddsrisker, jordarter och näringsbelastning från små avlopp. Uppgifterna hämtas från 60 databaser och ökar effektiviteten vid handläggningen samtidigt som kommunikationen med kommuninvånarna underlättas.

Läs mer på Kungsbacka kommuns webbsida.

Prenumerera på nyhetsbrevet

Har du fått nyhetsbrevet vidarebefordrat till dig? Då kan du anmäla dig till nyhetsbrevet här. På samma plats kan du avregistrera dig.

Fler nyheter

  1. Nyhetsbrev små avlopp 2022-10-04

    I detta nyhetsbrev hittar du bland annat reviderad vägledning för tillsyn, uppdaterad vägledning om prövning, ny SVU rapport samt information och länk till SKR:s tillsynsdagar.

  2. Nyhetsbrev små avlopp 2022-07-04

    I detta nyhetsbrev hittar du bland annat senaste nytt från riksdag och regering, en ny dom från mark- och miljööverdomstolen, information om nya avloppsprojekt, information om en ny funktion i GIS-stödet för tillsyn och prövning av små avlopp och tips om var man kan läsa om grundvatten och små avlopp. Vi passar på att önska en skön sommar !

  3. Nyhetsbrev små avlopp 2022-03-04

    I detta nyhetsbrev hittar du bland annat länkar till fyra nya projektrapporter, en dom från Mark- och miljööverdomstolen, information om den nationella strategin för miljöbalkstillsyn och en efterlysning av hugade intervjupersoner till ett nytt projekt om utsläppskontroll av markbaserade anläggningar över 50 pe.

Publicerad: 2022-10-18
Sidansvarig: Webbredaktion