Nyhetsbrev om små avlopp oktober 2019

I oktobers nyhetsbrev berättar vi om vår nya vägledning för prövning som nu finns på vår webb. Länsstyrelserna kommer i höst att ha informationsträffar i sina län kring denna.

Ny vägledning för prövning

Nu är den nya vägledningen för prövning här som ersätter Små avloppsanläggningar - handbok till allmänna råd från 2008 . Den är HaV:s utvecklade vägledning med utgångspunkt från de rekommendationer som finns i Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten (HVMFS 2016:17) och de bestämmelser i förordningen om miljöfarlig verksamhet (1998:899) och miljöbalk (1998:808) som rör små avloppsanläggningar. Den innebär alltså inga nya regler.

Den nya vägledningen bygger på den tidigare, men har kompletterats med ny kunskap och den rättspraxis som vuxit fram genom domar från Mark- och miljööverdomstolen (MÖD). En vägledningen är till skillnad från lagar, förordningar och föreskrifter inte juridiskt bindande, utan just vägledande. Syftet med vägledningen är att ge stöd till handläggarna på de kommunala miljöförvaltningarna i arbetet med prövning av små avloppsanläggningar, men också till länsstyrelserna i deras roll som regional tillsynsvägledande myndighet. Även de som söker tillstånd till en liten avloppsanläggning och de som ansvarar för projekteringen eller entreprenaden av anläggningen kan ha nytta av vägledningen.

Länsstyrelserna kommer tillsammans med HaV under höst/vinter 2019 och vår 2020 att anordna träffar för att sprida vägledningen till de kommunala prövningsmyndigheterna, se tabell nedan. Länsstyrelserna kommer att skicka ut inbjudan till sina kommuner.

V 41 - 9 oktober
Länsstyrelse: Kalmar och Gotland, Plats: Oskarshamn
frida.froberg@lansstyrelsen.se

V 41 - 10 oktober
Länsstyrelse: Skåne, Blekinge och Kronoberg, Plats: Hässleholm
trine.gadmar@lansstyrelsen.se

V 42 - 17 oktober
Länsstyrelse: Västernorrland och Jämtland, Plats: Härnösand
therese.edin@lansstyrelsen.se
erika.holgersson@lansstyrelsen.se

V 45 - 7 november
Länsstyrelse: Dalarna, Västmanland, Gävleborg och Uppsala, Plats:Västerås
jenny.sjoberg@lansstyrelsen.se

V 46 - 12 november
Länsstyrelse: Värmland och Örebro, Plats: Kristinehamn
eddie.persson@karlstad.se

v 48 - 27 november
Länsstyrelse: Västerbotten och Norrbotten, Plats: Umeå
elin.sandqvist@lansstyrelsen.se
sara.sundqvist@lansstyrelsen.se

V 49 - 3 december
Länsstyrelse: Östergötland, Jönköping och Södermanland, Plats: Nässjö
camilla.fogenstad.sigefjord@lansstyrelsen.se

V 4
Länsstyrelse Västra Götaland och Halland, Plats: Göteborg
martin.holm@lansstyrelsen.se

V 6
Länsstyrelse: Stockholm, Plats: Stockholm
berfin.kassibrahim@lansstyrelsen.se

Avgränsning

Vägledningen avser prövning av avloppsanläggningar som tar emot hushållsspillvatten, dimensionerade för 1-200 personekvivalenter. Små avloppsanläggningar som är avsedda att rena vatten från verksamheter och där innehållet skiljer sig från hushållsspillvatten, till exempelt spillvatten från slakteri, bageri eller biltvätt omfattas inte av allmänna råd om små avloppsanläggningar (HVMFS 2016:17) eller denna vägledning.

Utgångspunkten är att vägledningen ska vara tillämpbar för alla avloppsanläggningar som är dimensionerade för att behandla hushållsspillvatten för högst 200 pe. Anläggningar som är avsedda för fler än ett eller ett fåtal hushåll kan dock kräva ett utökat beslutsunderlag. Även de skyddsåtgärder som behöver vidtas kan vara mer omfattande än för en mindre anläggning. Exempel på detta är till exempel utredning av grundvattennivåer, skyddsavstånd till dricksvattentäkter och behovet av kontroll när anläggningen är i drift.

Vägledningen är inte avsedd att ge detaljerade riktlinjer om utformning av små avloppsanläggningar. Sedan Naturvårdsverkets allmänna råd om små avloppsanläggningar kom 2006, har vägledningen betonat anläggningarnas funktion istället för teknisk utformning till skillnad från tidigare allmänt råd från 1987. Grunderna för detta är att man i motiven till miljöbalken tydligt tog ställning för att myndigheter ska kunna formulera krav i form av funktionskrav. Med detta avses att kraven formuleras i termer av vad som ska uppnås, inte exakt hur detta ska ske.

Teknisk kunskap, som kan fungera som referenslitteratur, om markbaserade anläggningar finns bland annat i:

Genom att registrera dig på SIS sida, kan du som är verksam i Sverige få tillgång till de tekniska rapporterna utan kostnad.

De frågor och svar om små avlopp som finns på HaV:s webbplats kompletterar vägledningen. När det gäller vägledning i tillsynsfrågor om små avlopp hänvisas till Havs- och vattenmyndighetens rapport 2015:1 om Effektiv tillsyn av små avloppsanläggningar.

Gör prövningsmyndighetens ansvarsområde tydligare

Ett syfte med vägledningen är därför att tydliggöra vad som är miljöförvaltningens ansvarsområde och var gränserna till andra instansers och den sökandens ansvarsområde går. Prövningen av en liten avloppsanläggning är komplex då den omfattar flera ämnesområden som till exempel juridik, teknik och naturvetenskap.

Ibland behöver miljöförvaltningen också beakta frågor som sträcker sig utanför själva prövningen av om avloppsanläggningen når upp till reningskraven på platsen. Det kan till exempel handla om att pröva möjligheten till eget omhändertagande av avfall eller bedöma om skyddade områden kan komma att påverkas. Komplexiteten i prövningen kan göra det svårt för handläggaren att veta var gränsen för det egna ansvarsområdet går.

Möjlighet till ökad samsyn och rättssäkerhet

En avsikt med vägledningen är att öka förutsättningarna för att handlägga ärenden rättssäkert och korrekt. Därför är det viktigt att miljöförvaltningen ger den sökande, som ofta är en privatperson, stöd och information om vad prövningen och tillståndet avser för att undvika missuppfattningar om var ansvaret för olika frågor ligger. Vägledningen syftar också till att handläggaren ska veta vilka steg som ingår i processen att handlägga tillstånd-/anmälningsärenden.

Genom att lyfta fram rättspraxis blir vägledningen konkret. Med en ökad tydlighet och konkreta råd blir handläggningen snabbare och effektivare. En annan avsikt är att öka samsynen vid prövningen både mellan handläggare inom kommunen och mellan kommuner.

Med korrekt handläggning ökar också möjligheten att avloppsanläggningen blir rätt utformad, lokaliserad och anlagd utifrån förutsättningarna på platsen och därmed fungerar som avsett. Härigenom ökar möjligheten att nå såväl miljökvalitetsmålen för Sveriges vatten som andra mål för miljö och folkhälsa.

Bättre metod för att bedöma grundvattennivå och en ny modell för skydd av dricksvatten

Markbaserade avloppsanläggningar måste alltid utformas med hänsyn till höga grundvattennivåer. Den dimensionerande nivån ska väljas så att kravet om en meters omättad zon uppfylls under större delen av året. För att underlätta projektering av små avlopp avsedda för ett eller några hushåll har SGU tagit fram en ny metod för att fastställa dimensionerande grundvattennivå. Metoden bygger på att den sökande, eller den som den sökande anlitar, först genomför grundvattenobservationer i fält och sedan gör en korrektion baserat på den allmänna grundvattensituationen. I förekommande fall kan man behöva göra ytterligare en korrektion för den lokala förhöjningen som kan uppstå vid infiltration av avloppsvatten .

För ett bättre skydd av dricksvattentäkter föreslår SGU en ny beslutsmodell i tre steg. Beslutsmodellen är avsedd för infiltrerande avloppstekniker och bör endast användas för att beräkna skyddsavstånd för dricksvattentäkter som försörjer ett eller ett fåtal hushåll. Större vattenuttag kräver mer noggranna undersökningar.

Omfattande men inte uttömmande

Vägledningen är omfattande och behandlar många frågor som kan uppkomma i samband med prövning av små avloppsanläggningar. Långt ifrån alla frågor som beskrivs i vägledningen är relevanta i varje ärende, och ytterligare en del frågor blir sannolikt relevanta först när anläggningen uppnår en viss storlek och därmed är dimensionerad för fler än ett eller några få hushåll.

Har miljöförvaltningen tillgång till ett digitalt kartsystem med uppdaterade Gis-skikt över skyddade områden, fornlämningar etcetera kan handläggaren tidigt i ärendet sortera bort de flesta av de frågor som är irrelevanta för den aktuella lokaliseringen och därigenom minska omfånget på handläggningen.

Annat som kan påverka effektiviteten i handläggningen är till exempel förekomsten av:

  • interna handläggningsrutiner
  • dokumentmallar
  • informationsmaterial till entreprenörer och fastighetsägare
  • e-tjänster
  • samverkan med andra myndigheter och med branschorganisationer.

Rutiner utarbetade gemensamt med de remissinstanser som kan beröras av prövningen (till exempel kommunens avfallsansvariga och länsstyrelsen) kan bidra till att behovet av remisser minskar och att handläggningen därmed går snabbare och smidigare.

Det är viktigt att betona att vägledningen inte ska betraktas som en uttömmande handledning när det gäller myndighetsutövning och tillståndsprövning av små avlopp. Det finns många frågor som kan uppkomma i samband med en tillståndsprövning som inte berörs i vägledningen. Dels för att frågorna kan vara nya eller att det saknas rättspraxis, dels för att alla frågor inte kan täckas in då de ofta behöver bedömas i sitt sammanhang i varje enskilt ärende. Fokus i vägledningen är i första hand att ge ett mer allmänt hållet perspektiv på vad som kan vara viktigt att väga in i bedömningen, inte att ge exakta svar som gäller i alla ärenden oavsett förutsättningar.

Vägledningen hittar du här.

Publicerad: 2019-10-02
Sidansvarig: Webbredaktion