Aktuellt • 26 juni 2025
Tio nya vattenlevande invasiva främmande arter på EU:s förteckning
För att skydda biologisk mångfald kommer ytterligare tio vattenlevande invasiva främmande arter bli förbjudna att bland annat importera, sälja, överlåta eller sprida i naturen inom EU. Få av de vattenlevande arterna förekommer i svensk natur, men flera finns i våra grannländer och kan finnas i handel, trädgårdar och hem.
På midsommarafton, den 20 juni röstade EU:s medlemsländer med kvalificerad majoritet igenom ett förslag om att lägga ytterligare 26 arter, varav tio vattenlevande, till EU:s förteckning över invasiva främmande arter. Det blir då totalt 114 arter som blir förbjudna i EU när förbudet för de nya arterna träder i kraft någon gång i sommar. Syftet med förteckningen är att peka ut vilka invasiva främmande arter som medlemsstaterna behöver prioritera och hindra att de kommer ut i naturen inom EU. Senaste uppdatering gjordes 2022 och då med 22 arter.
- De nya arterna på förteckningen är gemensamma för hela EU och några är särskilt relevanta för Sverige, några har påträffats och flera är så kallade dörrknackare och riskerar komma hit, säger Lina Tomasson, nationell samordnare för invasiva främmande arter på Havs- och vattenmyndigheten.
Arter att se upp med
Bland de nya vattenlevande arterna på EU-förteckningen bedömer Havs- och vattenmyndigheten att dessa två arter är mycket relevanta för Sverige:
Sydfyrling (Crassula helmsii)
Sydfyrling är en art som Sverige redan jobbat offensivt mot. 2016 hittades den i Skåne och 2023 i Halland, båda populationerna har utrotats och övervakning pågår fortfarande i Halland. Både i Storbritannien och Nederländerna är arten väl spridd och den är mycket svår att utrota om den väl får etablera sig. Den är mycket anpassningsbar och kan bilda täta mattor i många typer av blöta miljöer. Där kan den konkurrera ut inhemska växter men igenväxningen av mindre vatten och våtmarker kan också vara negativt för många djurarter till exempel groddjur.
Väderål (Misgurnus anguillicaudatus)
Väderålen förekommer ibland i akvariehandeln och påträffas ibland i trädgårdsdammar men har än så länge inte hittats i svensk natur. Den bör därför ses som en så kallad dörrknackarart. Väderålen har flera egenskaper som karaktäriserar en invasiv art; Den kan föröka sig snabbt och är mycket anpassningsbar till olika miljöfaktorer, den kan till och med överleva på land i upp till tre månader så länge den håller sig fuktig.
Båda arterna har Havs- och vattenmyndigheten föreslagit till en nationell förteckning som ännu inte är beslutad.
Nya vattenlevande arter på EU-förteckningen
Vetenskapligt namn | Svenskt (engelsk) namn | Typ av organism | Förekomst i Sverige | Risk-klass |
|---|---|---|---|---|
Asterias amurensis | Saknar svenskt namn (Northern pacific seastar ) | Sjöstjärna | Dörrknackare | Låg (LO) |
Cherax destructor | Saknar svenskt namn (Common yabby) | Kräftdjur | - | Ej klassad |
Cipangopaludina chinensis | Saknar svenskt namn (Chinese mystery snail) | Snäcka | Dörrknackare | Hög (HI) |
Crassula helmsii | Sydfyrling (Austrailian swamp stonecrop) | Kärlväxt | Påträffad, dörrknackare | Hög (HI) |
Faxonius immunis/ Orconectes immunis | Saknas svenskt namn (Calico crayfish) | Kräftdjur | Dörrknackare | Mycket hög (SE) |
Marisa cornuarietis | Saknar svenskt namn (Ramshorn apple snail) | Snäcka | - | Ej klassad |
Misgurnus anguillicaudatus | Väderål (Oriental weatherfish) | Fisk | Dörrknackare | Hög risk (HI) |
Misgurnus bipartitus | Saknar svenskt namn (Northen oriental weatherfish) | Fisk | Dörrknackare | Hög risk (HI) |
Mulinia lateralis | Saknar svenskt namn (Dwarf surf clam) | Mussla | Dörrknackare | Ej klassad |
Nanozostera japonica/ Zostera japonica | Japanskt ålgräs (Japanese eelgrass) | Kärlväxt | Dörrknackare | Mycket hög (SE) |
Mer information
- 26 nya växter och djur på EU:s förteckning över invasiva främmande arter (naturvardsverket.se)
- Vattenlevande invasiva främmande arter som redan finns på EU:s förteckning Klicka i EU-arter i filtreringen till höger.
Fler nyheter
-
Aktuellt • 2026-07-08
Amungen är känd för sin storvuxna öring, men gamla flottleder och barriärer hindrar fisken från att föröka sig. Nu har Länsstyrelsen börjat återställa Rockån – det enda av sjöns sju biflöden som fortfarande fungerar för lek.
-
Aktuellt • 2026-07-02
Gamla båtar som lämnas i naturen bidrar till problemet med plastföroreningar och andra farliga ämnen som skadar organismer i känsliga havs- och vattenmiljöer. Havs- och vattenmyndigheten bidrar även i år med medel till skrotning.
-
Aktuellt • 2026-07-01
Genom bred samverkan lokalt och regionalt satsar Havs- och vattenmyndigheten på effektivare åtgärder mot övergödning i Östersjön.
