Från kanaler till levande vattendrag – Amungens biflöden väcks till liv igen

Amungen är känd för sin storvuxna öring, men gamla flottleder och vägspärrar hindrar fisken från att föröka sig. Nu har Länsstyrelsen börjat återställa Rockån – det enda av sjöns sju biflöden som fortfarande fungerar för lek.

Amungen är Dalarnas näst största sjö efter Siljan och är av riksintresse för fiske. I sjön finns rika bestånd av olika fiskarter men sjön är mest känd för sin storvuxna öring. Just öringens bestånd är dock begränsat, mycket till del av att sjöns biflöden både har varit mycket kraftigt flottledsrensade och till råga på allt förekommer både äldre flottledsdammar och besvärliga vägövergångar. Under 2021 tog därför Länsstyrelsen i både Dalarnas- och Gävleborgs län initiativet att inventera biflödenas påverkan i syfte att kunna formulera och prioritera åtgärder.

Ett av sju biflöden fungerar idag

- Så vitt vi vet idag finns det i huvudsak ett fungerade biflöde, Rockån, som används för lek, säger Stefan Ågren, miljöhandläggare vid Länsstyrelsen i Dalarnas län. Det finns en lustig historna från ån. För ett 20-tal år sedan beslutade en farbror sig för att installera en fälla i ån. Syftet ska ha varit att fånga leköring för avel. Farbrorn fångade ett 15-tal öringar och lade dem i en behållare bredvid ån. När han kom dit en morgon fick dock historien ett snöplig slut, någon hade stulit alla fiskar och farbrorn beslutade sig för att avsluta sitt arbete. Det sägs att medelvikten på fiskarna var 3,4 kilo.

Åtgärdsstart 2022

Efter att ha sammanställt karteringen prioriterades åtgärderna för att börja där det bedömdes att miljönyttan skulle vara som störst. Fokus lades därför initialt på Rockån. Den kunde delas upp i två huvudsakliga områden. I sitt övre lopp är den helt orörd och har enormt fina miljöer (Bild 1), men nedre loppet var kraftigt rensat (Bild 2). Där fanns dessutom en underdimensionerad (för smal) vägövergång som behövdes åtgärdas eftersom den skapade bekymmer för fiskvandring och ökade energin av vattnet nedströms trumman.

- Vi lade åren 2022 och 2023 på restaurering av ån och parallellt hade vi dialog med Stora Enso om vägövergången varvid Stora beslutade att byta ut den år 2023 till en större valvbåge. Dessutom blev Rättvik-Boda fiskevårdsförening engagerade och gjorde en större insats med att tillföra lekgrus efter åtgärderna ideellt. Ett utmärkt exempel på när flera aktörer samarbetar för samma mål, säger Stefan.

Resultaten då? Jodå, förekomsten av öring har stigit stadigt sedan åtgärderna och under 2025 fångades rekordmånga öringungar vid miljöövervakningen.

Fler biflöden

- År 2023 prioriterades åtgärderna till ett oerhört kanaliserat biflöde, Halgån, och hittills har vi åtgärdat ån i två deletapper. Här hade flottningen bland annat schaktat rakt genom terrängen och stängt av en ca 800 meter lång meanderbåge. Den har vi återställt nu och återfört ån i sitt gamla lopp. Det har medfört att vi har återaktiverat ca 5 ha myr- och våtmark vilket har betydande effekt på hydrologin, växt och djurliv. Som älgjägare vet jag ju att dessa områden är viktiga också för viltet, säger Stefan.

Även i Halgån finns en besvärlig vägövergång. Efter en lång dialog med vägföreningen och efter flertalet utredningar har föreningen beslutat att ersätta befintlig underdimensionerad trumma med en rejäl balkbro med en spännvidd om 12 meter. Detta kommer att ske senhösten 2026.

- Det är mycket glädjande att föreningen genomför detta och gör det i samarbete med oss. Eftersom vi gör det i samarbete kan vi slutföra restaurering av åsträckan upp- och nedströms vägövergången före bron anläggs, det kommer att leda till ett utmärkt resultat. Det är sällan detta går att kombinera och vi är glada för möjligheten här, säger Stefan.

Inte nog med det, under 2025 påbörjades åtgärder i ett annat biflöde, Oxnäsån. Även här fanns stora bekymmer med både rensningar och vandringshinder. Under 2025 åtgärdades en del av ån upp- och nedströms ännu en besvärlig vägövergång. Efter dialog med Stora Enso beslutade de att åtgärda även denna och detta genomfördes under försommaren 2026.

- Eftersom vi hade en bra dialog kunde vi först restaurera i ån och sedan kunde valvbågen anläggas. Återigen hade vi tur att kunna kombinera åtgärderna med goda resultat som följd. Det som var glädjande när jag var på plats under åtgärderna var att det kläckte enormt mycket dagsländor i den delen av ån som åtgärdades under 2025. Ån grävdes om totalt men ändå fanns där ett enormt rikt insektsliv, säger Stefan.

Lite längre ned i Oxnäsån finns en flottledsdamm som ägs av Rättviks kommun. Även här har länsstyrelsen en god dialog med kommunen.

- Vi har finansierat en utredning om avslut av vattenverksamhet och återställning på platsen och kommunen har fattat beslut om att gå vidare med det. Med lite tur och vilja så tror jag att Oxnäsån är fri för vandring någon gång under 2027. Det medför att hela å- och sjösystem uppströms tillgängliggörs med betydande arealer för fisksamhället, säger Stefan.

Samarbete är nyckeln

Arbetet i Amungens biflöden är ett bra exempel där flera aktörer samverkar och bidrar på sina olika sätt.

- Det händer dock inte av sig självt utan jag tror att nyckeln var att vi först inventerade och sedan prioriterade olika åtgärder och presenterade dem för alla – då väcktes intresset. Vilken dag som helst kommer vi att se kraftiga ökningar av öring i både Halgån och Oxnäsån, säger Stefan. Vi alla har gjort ett riktigt bra jobb hittills och det ska vi fortsätta med.

Fler nyheter