Sökresultat

  • Marina däggdjur (17)
  • Arter med åtgärdsprogram (2)
  • Avtal (1)
  • Fiskar (4)
  • Fredade arter (3)
  • Främmande arter (2)
  • Visa fler
  • Internationellt arbete (2)
  • Kattegatt (2)
  • Publikation (6)
  • Rapport (1)
  • Regeringsuppdrag (1)
  • Ryggradslösa djur (2)
  • Skagerrak (2)
  • Yrkesfiske (4)
  • Östersjön (2)

  • Yrkesfiske (1)
  • Arter (7)
  • Konventioner (3)
  • Publikationer (6)

  • Art (3)
  • Faktasida (7)
  • Publikation (6)
  • Vanlig fråga (1)

  • Senaste veckan (1)
  • Senaste månaden (5)
  • Senaste året (9)
  • Mer än ett år sedan (8)

  • Sortera på relevans
  • Sortera på senast uppdaterad
Dokument: Artkoder

Artkoder

Artkoder för rapportering av fångst i fiskeloggbok, sötvattensjournal, omlastningsdeklaration och landningsdeklaration.

Faktasida: Ascobans - bevarande av småvalar i Östersjön och Nordsjön

Ascobans - bevarande av småvalar i Östersjön och Nordsjön

Ascobans verkar för förhindrande av bifångster, mot försämringar av småvalars livsmiljöer och för ökad kunskap om och förståelsen för dessa djur.

Faktasida: Bonnkonventionen - skydd för flyttande djur

Bonnkonventionen - skydd för flyttande djur

Bonnkonventionen är en global miljökonvention för skydd av flyttande vilda djurarter, deras livsmiljöer och flyttvägar. Konventionen har arbetats fram inom FN-systemet.

Publikation: FINFO 2003:9 Sälskador i ålfisket längs den svenska västkusten

FINFO 2003:9 Sälskador i ålfisket längs den svenska västkusten

Ål är en mycket viktig resurs för det svenska kustfisket. Fisket med ålryssjor introducerades i början på 1900 talet och är det fiske längst västkusten som drabbats hårdast av sälskador. Skadefrekvensen varierar mycket från år till år i flera områden längs kusten. De senaste åren har dock skadefrekvensen ökat i de områden där det bedrivs mest fiske. 1999-2000 blev det obligatoriskt att anmäla skador till loggboken för att kunna erhålla sälskadeersättning vilket i sin tur kan ha påverkat rapporteringen nämnvärt.

Publikation: FINFO 2004:8 Bifångst av säl, tumlare och fåglar i det svenska yrkesfisket

FINFO 2004:8 Bifångst av säl, tumlare och fåglar i det svenska yrkesfisket

En telefonintervju utfördes år 2002 om bifångster av sälar, tumlare och fåglar i det svenska yrkesfisket. Undersökningen omfattade 220 slumpvis utvalda yrkesfiskare, som tillsammans stod för 16,6 procent av den svenska yrkesfiskeflottan som varit aktiva och registrerat fångster i loggbokssystemet under 2001.

Vanlig fråga: Frågor och svar om säl

Frågor och svar om säl

Här hittar du svar på vanliga frågor om våra sälarter – var de finns, hur de mår samt hur sälar och fiske påverkar varandra. Dessutom kan du läsa om hur vi på Havs- och vattenmyndigheten arbetar med sälförvaltning.

Faktasida om arter: Gråsäl

Gråsäl

Gråsälen är den största av Sveriges tre sälarter. Den är också den vanligaste, och finns framför allt i Östersjön. Sedan mitten av 1980-talet har beståndet hämtat sig efter skador orsakade av tidigare miljögifter.

Faktasida: Marina däggdjur

Marina däggdjur

Det finns ungefär 4 500 arter av däggdjur i världen. En liten andel av dem är marina däggdjur som har anpassats till ett liv i vatten. Det är framför allt valar och sälar. I svenska vatten finns fyra arter av marina däggdjur som hör till vår marina fauna.

Publikation: Nationell förvaltningsplan för gråsäl i Östersjön

Nationell förvaltningsplan för gråsäl i Östersjön

Förvaltningen av gråsäl i Östersjön är en gemensam angelägenhet för samtliga nio östersjöstater och EU. De övergripande målen med gråsälspopulationen är att den ska ha gynnsam bevarandestatus och dess påverkan på människans intressen ska vara neutral eller positiv.

Publikation: Nationell förvaltningsplan för knubbsäl i Kattegatt och Skagerrak

Nationell förvaltningsplan för knubbsäl i Kattegatt och Skagerrak

Den här rapporten är en förvaltningsplan för knubbsäl i Skagerrak och Kattegatt, en gemensam angelägenhet för de länder som gränsar till dessa hav.