Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Växter Arter med åtgärdsprogram

Skaftslamkrypa (Elatine hexandra)

Skaftslamkrypa är en vattenväxt som beskrivits i Sverige sedan 1839, men som lokalt dött ut på grund av försämrad vattenkvalitet. Den är nu en art som indikerar värdefulla sötvattensmiljöer.

Skaftslamkrypa är en av våra minsta vattenväxter. Under sommaren växer den på grunda och tidvis blottlagda stränder i sjöar och vattendrag med klart och relativt näringsfattigt vatten. De flesta plantor dör efter frösättningen på hösten.

Stjälken på skaftslamkrypa är vanligen kortare än tio centimeter, de centimeterstora blommorna sitter i bladvecken.

Skaftslamkrypa.

Foto: David Göransson

Under vatten är blommorna självbefruktande och slutna, medan övervattenformen av skaftslamkrypa har öppna blommor som korspollineras.

Skaftslamkrypa förekommer även som vilande frö i så kallade fröbanker. De minskar risken för lokala utdöenden.

Platshållare för en karta. Illustration.

Utbredning och status

Skaftslamkrypa är sedan 1980 påträffad i ett 50-tal sjöar och vattendrag, huvudsakligen i avrinningsområden som mynnar i Västerhavet, i Värmlands, Västra Götalands, Jönköpings, Hallands och Kronobergs län.

Den klassas som starkt hotad (EN) i den svenska rödlistan (ArtDatabanken 2015). Det baseras på att ytan där den förekommer är starkt begränsad, och att både populationsstorleken och antalet lokaler antas minska fortlöpande.

Skaftslamkrypans växtplatser ingår i två utpekade sjötyper i EU:s habitatdirektiv: näringsfattiga slättsjöar och ävjestrandsjöar.

Hotbild

Det främsta hotet mot skaftslamkrypa är försämrad vattenkvalitet. Försurning, eutrofiering och brunifiering orsakad av höga humushalter är tre faktorer som påverkar skaftslamkrypa negativt.

Andra allvarliga hot är strandnära markexploatering, som en konsekvens av ändringar i strandskyddslagen, och olika former av vattenregleringar.

Åtgärdsprogram

Åtgärdsprogram skaftslamkrypa, omslag till rapport.

Åtgärder

Åtgärdsprogrammet föreslår åtgärder vars syfte är att motverka försämringar av vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag, och att naturvårdens intressen i högre omfattning beaktas vid omprövning av vattenregleringar. Även utökat skydd och behov av utplantering bör utredas.

Det behövs mer kunskap om skaftslamkrypans utbredning, både som planta och fröbank, och hur den påverkas av vattenregleringar. Kännedom om arten hos markägare och andra berörda behöver också bli bättre.

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Växter Arter med åtgärdsprogram

Publicerad: 2016-06-27
Uppdaterad: 2017-04-13

Sidansvarig: Webbredaktionen