Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Arter med åtgärdsprogram Fiskar Fredade arter

Havsnejonöga (Petromyzon marinus)

Havsnejonöga är en urtidsfisk som vandrar mellan sött och salt vatten. Som vuxen lever den parasitiskt på andra fiskar i havet, och dör efter att ha lekt. Arten är fredad och ska omedelbart släppas tillbaka om den fångas.

Havsnejonöga. Illustration.

Havsnejonöga. Illustration: Wilhelm von Wright.

Nejonögon tillhör djurklassen rundmunnar. De är uråldriga och primitiva fiskararter och beskrivs som levande fossil. Namnet kommer av att de från sidan ser ut att ha nio ögon, vilka är de sju gälöppningarna, själva ögat och en näsöppning

Om arten

Havsnejonöga har två faser i sin livscykel. Som larv ("linål") ligger den nedgrävd på botten i ett vattendrag. Där livnär den sig genom att filtrera vattnet på små organismer och partiklar.

Efter fem till åtta år som larv sker en metamorfos. Då bildas den karaktäristiska munnen med vassa tänder och en rund sugskiva, och havsnejonögat vandrar nedströms mot havet. Där suger den sig fast på efterhand allt större fiskar som torsk och lax, och äter av deras blod och vävnader.

Havsnejonögat blir som vuxen upp till 120 centimeter lång. Efter ett till tre år i havet slutar den äta och återvänder till strömmande älvar och floder för att leka. Havsnejonöga leker parvis och dör efter leken.

Platshållare för en karta. Illustration.

Utbredning och status

Havsnejonöga förekommer längs västkusten samt sällsynt i södra Östersjön längs Skånes och Blekinges kuster. Arten förekommer tillfällig i övriga Östersjön. Regelbunden lek sker så vitt vi vet endast längs västkusten.

Större delen av det svenska beståndet finns i Halland och vid inventeringar 2015 och 2016 hittades arten i 20 vattendrag enbart i Halland. Populationsnedgången har dock varit dramatiskt och under 2019 års inventering observerades lekmogna individer endast i 2 vattendrag i Halland samt 2 vattendrag i Västra Götaland, Ett fåtal lekgropar sågs i ytterligare ett vattendrag. Med stor sannolikhet översteg inte lekbeståndet i Sverige 100 individer under 2018 och 2019.

Havsnejonöga klassas som Nära hotad (NT) i Artdatabankens nationella rödlista men förväntas klassas som Starkt hotad (EN) i den nya nationella rödlistan som publiceras under 2020.

Hotbild

Det finns en rad faktorer som missgynnat arten. Utbyggnad och reglering av vattendrag har gjort att arten stängts ut från stora områden av sitt naturliga utbredningsområde samtidigt som det påverkar miljöerna för reproduktion och larvernas uppväxt negativt. Den långa larvperioden på upp till åtta år innebär att åtskilliga generationer nejonögon kan slås ut samtidigt om dåliga förhållanden uppträder på uppväxtområdena.

Även brist på stor bytesfisk förmodas ha en betydande påverkan på tillväxt och överlevnad. Särskilt gäller det under den senare delen av tillväxtperioden då avsaknad av stor fisk kan tvinga havsnejonögat att växla till nya byten så ofta att energibalansen kan bli negativ.

Åtgärder

Tänkbara åtgärder beskrivs utförligt i åtgärdsprogrammet för arten. Där listas återskapande av fria vandringsvägar till åarnas lek- och uppväxtområden, biotopvård i syfte att återskapa och förbättra lek- och uppväxtområde sam skydd av viktiga livsmiljöer men även behov av åtgärder som syftar till starkare fiskbestånd i havet med en storleks- och åldersstruktur som upprätthåller ekosystemens funktioner. Även återintroduktion på platser där arten försvunnit kan bli aktuellt med hänsyn till artens dramatiska populationsnedgång.

För att öka kunskapen om havsnejonögats miljökrav föreslås information och kunskapshöjande åtgärder riktat till myndigheter, fiskare, markägare och privatpersoner.

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Arter med åtgärdsprogram Fiskar Fredade arter