Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Arter med åtgärdsprogram Fiskar Fredade arter

Havsnejonöga (Petromyzon marinus)

Havsnejonöga är en urtidsfisk som vandrar mellan sött och salt vatten. Som vuxen lever den parasitiskt på andra fiskar i havet, och dör efter sin enda lek. Arten är fredad och ska omedelbart släppas tillbaka om den fångas.

Havsnejonöga. Illustration.

Havsnejonöga. Illustration: Wilhelm von Wright.

Nejonögon tillhör djurklassen rundmunnar. De är uråldriga och primitiva fiskar och beskrivs som levande fossil. Namnet kommer av att de från sidan ser ut att ha nio ögon, vilka är de sju gälöppningarna, själva ögat och en näsöppning

Om arten

Havsnejonöga har två faser i sin livscykel. Som larv ("linål") ligger den nedgrävd på botten i ett vattendrag. Där livnär den sig genom att filtrera vattnet på små organismer och partiklar.

Efter sex till åtta år som larv sker en metamorfos. Då bildas den karaktäristiska munnen med vassa tänder och en rund sugskiva, och havsnejonögat vandrar nedströms mot havet. Där suger den sig fast på efterhand allt större fiskar som torsk och lax, och äter av deras blod och vävnader.

Havsnejonögat blir som vuxen upp till 120 centimeter lång. Efter ett till två år i havet slutar den äta och återvänder till strömmande älvar och floder för att leka. Havsnejonöga leker parvis och dör efter leken.

Platshållare för en karta. Illustration.

Utbredning och status

Havsnejonöga förekommer längs västkusten samt i södra Östersjön längs Skånes och Blekinges kuster. Arten är sällsynt i övriga Östersjön. Regelbunden lek sker så vitt vi vet endast längs västkusten.

Större delen av det svenska beståndet finns i halländska vattendrag, och den är känd från totalt 18 svenska vattendrag efter 1990. Antalet könsmogna individer är mycket svårbedömt men överstiger inte 2 500 totalt i landet.

Havsnejonöga klassas som Nära hotad (NT) i Artdatabankens nationella rödlista 2.

Arten är listad i bilaga 2 till art- och habitatdirektivet, och det åligger Sverige att säkerställa att bestånden uppnår gynnsam bevarandestatus. I samband med EU-inträdet förhandlade Sverige däremot bort kravet på att peka ut särskilda skyddsområden, så kallade Natura 2000-områden, för samtliga nejonögonarter.

Hotbild

Det finns en rad faktorer som missgynnat arten såsom utbyggnaden av vattenkraften och den vattenreglering som detta medfört. Olika typer av vandringshinder har gjort att arten stängts ut från stora områden.

Lokalt har utgrävning och kanalisering av vattendrag inverkat negativt på reproduktion och larvernas uppväxt. Den långa larvperioden innebär att åtskilliga generationer nejonögon kan slås ut samtidigt om dåliga förhållanden uppträder på uppväxtområdena.

Åtgärder

Det behövs mer kunskap om artens utbredning och status, samt kartläggning av reproduktionsplatser och larvernas uppväxtområden.

För att förstärka populationen bör en åtgärdsplan upprättas för varje vattendrag av betydelse. Det som bör ses över i planeringen är biotopförbättringar, bland annat fiskvägar, återintroduktion och skyddsområden. Dessutom bör arten beaktas i domstolsprövningar av vattenverksamhet.

Havsnejonöga är fredad enligt svensk fiskerilagstiftning. Det innebär att det är förbjudet att fiska efter och landa arten.

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Arter med åtgärdsprogram Fiskar Fredade arter

Publicerad: 2014-02-12
Uppdaterad: 2017-04-13

Sidansvarig: Webbredaktionen