Markanspråk vid anslutning av havsbaserad vindkraft
Denna rapport analyserar och beskriver den infrastruktur och de markanspråk som uppstår vid elöverföring från havsbaserad vindkraft till det svenska elnätet.
Sammanfattning
Syftet är att ge ett konkret och användbart underlag för planering på nationell, regional och kommunal nivå, samt att underlätta dialogen mellan utvecklare av vindkraftspark, myndigheter och lokalsamhälle.
Rapporten utgår från tre fiktiva exempelparker (500 MW, 1,4 GW och 5 GW) för att illustrera hur behovet av landbaserad infrastruktur förändras med installerad effekt och teknikval. Analysen omfattar markanspråk från landtag, det vill säga där sjökabel övergår till landbaserad infrastruktur, till anslutningspunkt mot elnätet. Det inkluderar både det permanenta markanspråket för drift och underhåll samt sekundära behov som kontorslokaler, verkstäder och hamnkapacitet.
Metodiken bygger på litteraturstudier, branschstandarder, tekniska riktlinjer och erfarenheter från genomförda eller planerade projekt. Schablonvärden har tagits fram för markbehov för olika kabeltyper, stationsområden och ledningsgator. Scenarioanalysen visar på typiska skillnader och storleksordningar mellan olika tekniska lösningar och effektnivåer.
Resultaten visar att ledningsgatornas längd utgör den största delen av det permanenta markanspråket, särskilt vid val av luftledning där bredden kan uppgå till 90 meter. Valet mellan markkabel och luftledning påverkar både kostnad, genomförandetid och påverkan på lokalsamhället. Baserat på planerade projekt i Sverige har markkabel visat sig vara vanligare trots den högre kostnaden.
Resultaten visar också att placeringen av anslutningspunkt och landtag är avgörande för att begränsa ledningsgatans totala längd.
Svenska kraftnäts principbeslut om maximal effekt per fack (1,4 GW) och station (2 GW) baserat på det dimensionerade felet i det svenska elnätet styr utformningen av anslutningar, men undantag kan förekomma och framtida projekt kan komma att pröva dessa gränser.
Rapporten rekommenderar att använda de presenterade scenarier och schablonvärden som jämförelsegrund vid tidiga analyser, samt att komplettera med projektspecifika data för att identifiera avvikelser och särskilda behov. För vidare fördjupning hänvisas till kompletterande rapporter, myndigheter och relevanta lagrum.
