Öring
Öringen (Salmo trutta) föds i rinnande vattendrag där de vuxna öringarna placerat sina ägg i gropar under lekperioden på hösten. Arten finns i hela Sverige och lever både i hav, insjöar och vattendrag.
Utbredning
Öring finns över hela landet, från kusten till fjället, och hittas även i kustvatten från Haparanda till Strömstad.
Lek
Öring leker på hösten i rinnande vatten, från små bäckar till de stora älvarnas strandzon. Den befruktade rommen läggs i lekgropar på väl strömsatta sträckor av vattendrag och täcks över av grus och sten. Påföljande vår kläcks rommen.
Vandringar
En del öringbestånd stannar i hemmavattendraget för att växa sig stora. För de bestånd som vandrar tar det ett till fem år innan de unga öringarna är stora nog (10–25 centimeter) för att vandra till havet eller en insjö.
De stannar i ett halvt till tre år i havet eller sjön innan de vandrar tillbaka för lek. Småvuxna havsöringsbestånd brukar vandra som mest 20 mil, medan långvandrare från de sydligare åarna vandrar betydligt längre.
Ålder och storlek
Öringen blir könsmogen vid 2–7 år. Havsöringen är vanligen minst 60 centimeter vid sin första lek i Östersjöns vattendrag och 35–50 centimeter på Västkusten.
Den maximala ålder som uppmätts hos en öring är 18 år, men en mer ordinär maximal ålder rör sig runt 7–10 år. En stor havs- eller insjööring kan nå en vikt på 15 kilo.
Levnadssätt
Alla öringar föds i rinnande vatten och medan vissa tillbringar hela sitt liv i vattendraget vandrar andra iväg till sjöar eller hav för att växa sig stora.
De som vandrar iväg kallas smolt under utvandringen och riskerar att ätas av rovdjur som större fiskar, fåglar eller däggdjur, eller fångas i fiske på vägen. Lyckas de växa sig stora och återvända för lek har de en fördel av att vara stora och dominanta. De lyckas därför ofta bäst med fortplantningen och på så sätt bevaras egenskapen att vandra långt.
Beroende på om de stannar kvar i hemmavattendraget eller vandrar i väg kallas öringarna ofta för bäcköring, insjööring eller havsöring men alla är samma art.
Ungarna håller revir och äter då främst insekter och annat som driver med vattenströmmen. I havet övergår öringen till en fiskdiet som främst består av sill/strömming och skarpsill.
Den storvuxna insjööringen lever främst av siklöja, spigg och nors, medan småvuxna bestånd i mindre sjöar och i vattendrag lever av insekter och olika bottendjur. Om öringen inte blir fiskätande når den sällan över 45 centimeter per ett kilo.
Underlag för förvaltning
Havs- och vattenmyndigheten beställer varje år uppdaterade underlag om fisk- och skaldjursbestånden i hav och sötvatten (resurs- och miljööversikt). Underlaget tas fram av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och presenteras från och med 2023 i digital form på www.fiskbarometern.se.
Fiske efter öring
Öring är en av Sveriges populäraste fiskarter och fångas framförallt i fritidsfisket. För att skydda arten och få ett uthålligt fiske finns det olika bestämmelser. Här kan du läsa mer om minimimått, maximimått, fredningstid och fångstbegränsningar för öringfiske.
Mer information om fiskeregler hittar du på sidan Fiskeregler för fritidsfiske
Rapportera in sjuka fiskar
Rapportera in sjuka och skadade fiskar via SVA:s rapporteringsportal.