Arkiv - Aktuellt • 14 juni 2021
Fyra snabba om aktuella invasiva arter
Hallå där Erland Lettevall, utredare på miljöövervakningsenheten, det är mycket om invasiva främmande arter i media just nu, både i rikspress som DN och i lokalpress, BLT. Aktuella arter är stillahavsostronet och svartmunnad smörbult. Berätta, hur kom de hit?
Invasiva stillahavsostron i Trälsundet utanför Strömstad. Foto: Åsa Strand.
Stillahavsostronet kommer, som namnet antyder, ursprungligen från Stilla havet. Det växer snabbt och är nu det ostron som odlas mest i världen. Till Europa kom det 1966, för att odlas på franska atlantkusten. Därifrån har det tagit sig till Sverige, antingen på naturlig väg med vattenströmmar, eller som fripassagerare i barlastvatten eller på båtskrov. Första svenska fyndet från en invasion var 2007 på flera platser mellan Strömstad och Hallands Väderö. Nu är ostronet väl etablerat i norra Bohuslän och omöjligt att utrota.
Svartmunnad smörbult har sitt ursprung i området runt Kaspiska havet och Svarta havet och har kommit hit som rom eller yngel i barlastvatten. Arten påträffades första gången 2008 utanför Karlskrona.
På vilket sätt är de här arterna invasiva?
- Stillahavsostron är tåliga och växer snabbt och kan därför konkurrera om plats och föda med inhemska arter. De påverkar badstränder, förändrar havsbotten och minskar vattenflödet i grunda vikar. De kan också bli värdar åt virus och sprida sjukdom och parasiter. Svartmunnad smörbult äter både maskar, kräftdjur och småfisk och konkurrerar om födan med andra arter, inte minst inhemska rovfiskar. Den har också ett aggressivt beteende som skrämmer bort andra fiskar där den etablerat sig.
.jpg)
Svartmunnad smörbult. Foto: Anders Salesjö
Hur allvarligt är läget?
- I den riskbedömning som SLU Artdatabanken genomfört finns en skala mellan ett och fem, där fem är allvarligast. Stillahavsostronet är en klar femma. Jag vill understryka att arten inte är tillåten att odla i Sverige och de flesta miljömyndigheter i Europa ser arten som ett betydande problem. Svartmunnad smörbult också en femma, så båda arter är allvarliga hot mot biologisk mångfald och ekosystem.
Vad gör Havs- och vattenmyndigheten åt dessa arter?
- Vi måste lära oss mer och förstå arterna bättre för att veta hur vi kan minska dess negativa påverkan på den biologiska mångfalden och vårt ekosystem. Därför finansierar HaV tillsammans med Formas, Trafikverket och Naturvårdsverket under fyra år flera forskningsprojekt som kommer att ge oss mer kunskap hur vi ska hantera dessa arter och hur vi kan leva med dem. Projekten undersöker även olika bekämpningsmetoder som minimerar effekterna på biologisk mångfald och relaterade ekosystemtjänster, människors hälsa och ekonomin. Men åtgärderna måste också vara proportionella i förhållande till miljöpåverkan och baseras på en kostnads-nyttoanalys.
Fler nyheter
-
Aktuellt • 2024-12-13
Tio forskningsprojekt får dela på cirka 40 miljoner kronor för att öka kunskapen inom området ekosystembaserad akvatisk förvaltning.
-
Aktuellt • 2024-12-12
Mer fiske av gråsej och marulk. Mindre av torsk och kummel, och oförändrad nivå för havskräfta. Nu har EU:s fiskeministrar kommit överens om kvoterna för Västerhavet under 2025.
-
Aktuellt • 2024-12-04
Sveriges dricksvatten har god kvalitet. Men för att ytterligare säkra tillgång och leverans av rent vatten behövs resurser och uppdrag avseende analyser, samlad dricksvattendata och förmåga att hantera miljögifter. Det skriver 15 myndigheter, däribland Havs- och vattenmyndigheten, och organisationer i en rapport till regeringen.
