Aktuellt • 30 oktober 2025
Fiskemöjligheter för Östersjön 2026 klara
EU:s fiskeministrar har beslutat nästa års fiskemöjligheter för Östersjön. Arterna som omfattas är torsk, sill/strömming, skarpsill, lax och rödspätta. Överenskommelsen beslutades genom kvalificerad majoritet. Sverige stod inte bakom överenskommelsen.
Sill på fiskeauktion, foto: Natalie Greppi/Havs- och vattenmyndigheten
Den 28 oktober nådde EU:s fiskeministrar en politisk överenskommelse om kvoter för fisket i Östersjön under 2026. Fiskemöjligheterna höjs jämfört med 2025 för sillbeståndet i centrala Östersjön till 96 463 ton, medan fiskemöjligheterna för sill i Bottniska viken sänks till 39 108 ton. Kvoten för Bottniska viken avser en delårskvot från årsskiftet till oktober 2026. Fiskemöjligheterna för sillen i centrala Östersjön beslutades under den lägsta nivån i den vetenskapliga rådgivningen. Fiskemöjligheterna för skarpsill höjs till 201 975 ton.
Förbud mot fiske
De pelagiska bestånden av sill och skarpsill skyddas även genom lekfredningar där visst fiske förbjuds. För centrala och Bottniska sillbestånden förbjuds fiske med flyttrål i vatten grundare än 20m under tremånadsperioder med olika startperiod för olika delområden. För att skydda lekande skarpsill gäller fortsatt ett förbud mot fiske med aktiva redskap efter pelagiska arter i vatten utanför territorialhavets gräns under perioden 1 maj - 31 juli.
Bifångster
Fiskemöjligheterna för både västlig och östlig torsk lämnas oförändrade (266 ton resp. 430 ton) och avser endast oundviklig torskfångst vid fiske efter andra arter, så kallad bifångstkvot. Torskbestånden skyddas även genom oförändrade stängningar under lekperioden för torsk. Fritidsfiske efter torsk är också förbjudet för båda torskbestånden, men oavsiktliga torskfångster vid fritidsfiske efter andra arter får behållas i delområde 27–32. Även bifångstkvoten för västlig sill lämnas oförändrad på 788 ton och där tillåts fortsatt småskaligt yrkesfiske efter sill med passiva redskap.
Laxfiske
Fiskemöjligheterna för lax i Östersjön (utom Finska viken) begränsas ytterligare jämfört med 2025 och sänks till 25 537 individer. Den vetenskapliga rådgivningen bedömer att yrkesfiske kan bedrivas i Ålands hav och hela Bottniska viken (delområden 29N-31). För Sveriges del innebär det en nationell kvot motsvarande 7 152 individer. Fritidsfisket av lax regleras som tidigare genom en begränsning på en odlad fettfeneklippt lax per person och dag och därefter ska fisket avslutas.
Fiskemöjligheter för Östersjön
Beslutade fiskemöjligheter för Östersjön för 2026 (i ton och procent jämfört med 2025).
- Torsk, östra Östersjön: 430 ton, 0 % (bifångstkvot)
- Torsk, västra Östersjön: 266 ton, 0 % (bifångstkvot)
- Lax, centrala Östersjön: 25 537 individer, -27 % (SD 29N-31)
- Lax, Finska viken: 10 232 individer, +1 %
- Skarpsill: 201 975 ton, +45 %
- Sill, västra Östersjön: 788 ton, 0 %
- Sill, centrala Östersjön: 96 463 ton, +15 %
- Sill, Rigabukten: 34 367 ton, -17 %
- Sill, Bottniska viken: 39 108 ton (kvoten gäller 1 januari – 31 oktober)
- Rödspätta: 10 973 ton, -3 %
Läs mer
Fler nyheter
-
Aktuellt • 2025-11-19
Världstoalettdagen, som firas den 19 november varje år, handlar om att inspirera till handling för att hantera den globala sanitetskrisen och nå de 3,4 miljarder människor som fortfarande lever utan tillgång till säker sanitet. Dagen etablerades av World Toilet Organization år 2001 och blev en officiell FN högtidsdag 2013.
-
Aktuellt • 2025-11-17
Bristen på maskinförare som kan arbeta i vattenmiljöer är stor, men nu ska det bli ändring. På initiativ av Havs- och vattenmyndigheten och Länsstyrelsen i Dalarna startar en ny gymnasieutbildning i Älvdalen hösten 2026, med fokus på naturvård och restaurering av våtmarker och vattendrag.
-
Aktuellt • 2025-10-27
Kustmiljöerna är viktiga för att vi ska kunna bada, fiska och bibehålla en levande kust och skärgård. Den svenska kusten, med en av världens största skärgårdar, är en viktig anledning varför människor runt om i världen vill besöka Sverige. Trots detta innebär det stora antalet nya hamnar, pirar och muddringar exempel på hur vi allt snabbare takt påverkar våra värdefulla kustmiljöer negativt. Nu presenterar Havs- och vattenmyndigheten, HaV en ny kartläggning som ger en bild av hur omfattande den fysisk påverkan har blivit.
