Aktuellt • 20 oktober 2025
Arbetet med plan för att restaurera vår natur fortsätter
Under hösten fortsätter dialoger för att ta fram förslag till plan för svensk naturrestaurering. Havs- och vattenmyndigheten har bjudit in aktörer att tycka till om, förbättra och utveckla de åtgärder som skulle kunna ingå i Sveriges första nationella naturrestaureringsplan. Även allmänheten välkomnas att lämna synpunkter via en webbenkät.
Återställning av bottnar i flottningsleder kan vara ett sätt att restaurera vattendrag. Foto: Monica Forsell.
Arbetet med att ta fram en nationell plan för naturrestaurering berör många – medborgare, organisationer, näringsliv och myndigheter i Sverige. Därför tas förslaget till plan fram i dialog där erfarenhet, kunskap och perspektiv från många olika aktörer är en grund för arbetet.
Underlag klart
Höstens dialoger är en fortsättning på delaktighetsarbetet som startade i våras. Nu har Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och de övriga myndigheterna – Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen och Boverket – tagit fram ett underlag som beskriver vad målen i naturrestaureringsförordningen innebär för Sverige och möjliga åtgärder för att nå dem. Syftet med höstens dialoger är att berörda aktörer bidrar med sina erfarenheter, kunskaper och perspektiv för att ta fram förslag till nationell restaureringsplan.
Miljökonsekvensbedömning
Parallellt med arbetet att ta fram förslag på restaureringsplan görs en bedömning av dess konsekvenser för miljön – en så kallad miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Allmänheten och aktörer som inte deltar direkt i dialogmöten kan lämna synpunkter på åtgärdsförslagen och på miljökonsekvensbeskrivningen via en webbenkät på Naturvårdsverkets webbplats.
Vattenrelaterade dialoger i november
Dialogerna är uppdelade utifrån olika ekosystem. Den 14 november håller HaV dialogmöte om limniska ekosystem och den 18 november är det dags för marina ekosystem.
– Restaurering i vattenmiljöer kan exempelvis innebära att den naturliga dynamiken återställs i vattendrag och sjöar genom att vi tar bort vandringshinder för fisk och återskapar livsmiljöer och svämplan. I marina miljöer är passiv restaurering viktig, det vill säga att vi skyddar kusten och havet från negativ påverkan genom att exempelvis inrätta skyddade områden, men även aktiva förbättrande restaureringsåtgärder som att plantera ålgräs samt återställa mussel- och ostronbankar är aktuella. Vilka åtgärder som kommer att finnas med i det slutliga planförslaget till regeringen återstår att se, säger Veronica Berntson, utredare och delprojektledare på Havs- och vattenmyndigeheten.
Om naturrestaureringsplanen
Läget för den biologiska mångfalden är allvarligt och Europas natur är på kraftig tillbakagång. Nationella restaureringsplaner för samtliga EU-länder ska bidra till att vända den nedåtgående trenden.
Sveriges naturrestaureringsplan ska beskriva vilka åtgärder som behöver genomföras för att vi ska nå målen i EU:s naturrestaureringsförordning. Det övergripande målet med förordningen är en natur som återhämtar sig, blir tålig för förändringar och rik på biologisk mångfald.
Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och Boverket har fått i uppdrag av regeringen att ta fram ett förslag på restaureringsplan för Sverige.
Förslag till plan ska lämnas till regeringen senast den 27 februari 2026. I september samma år ska Sverige överlämna sin plan till EU-kommissionen. Medlemsländernas planer träder i kraft i september 2027.
Fler nyheter
-
Aktuellt • 2025-11-28
För att Sverige ska ha en trygg och hållbar dricksvattenförsörjning behöver flera myndigheter samarbeta. Därför är samordningen av dricksvattenfrågor så viktig. Samordningsgruppen lämnar varje år en rapport. I den beskriver de vad som behövs för att nå målet, vad som redan har gjorts och vilka åtgärder de föreslår framåt.
-
Aktuellt • 2025-11-27
De så kallade inflyttningsområdena är områden innanför trålgränsen där visst trålfiske får bedrivas enligt särskilda regler och villkor.
-
Aktuellt • 2025-11-19
Världstoalettdagen, som firas den 19 november varje år, handlar om att inspirera till handling för att hantera den globala sanitetskrisen och nå de 3,4 miljarder människor som fortfarande lever utan tillgång till säker sanitet. Dagen etablerades av World Toilet Organization år 2001 och blev en officiell FN högtidsdag 2013.
