Arbetet med plan för att restaurera vår natur fortsätter

Arbetet med att ta fram en nationell plan för naturrestaurering berör många – medborgare, organisationer, näringsliv och myndigheter i Sverige. Därför tas förslaget till plan fram i dialog där erfarenhet, kunskap och perspektiv från många olika aktörer är en grund för arbetet.

Underlag klart

Höstens dialoger är en fortsättning på delaktighetsarbetet som startade i våras. Nu har Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och de övriga myndigheterna – Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen och Boverket – tagit fram ett underlag som beskriver vad målen i naturrestaureringsförordningen innebär för Sverige och möjliga åtgärder för att nå dem. Syftet med höstens dialoger är att berörda aktörer bidrar med sina erfarenheter, kunskaper och perspektiv för att ta fram förslag till nationell restaureringsplan.

Miljökonsekvensbedömning

Parallellt med arbetet att ta fram förslag på restaureringsplan görs en bedömning av dess konsekvenser för miljön – en så kallad miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Allmänheten och aktörer som inte deltog direkt i dialogmöten har kunnat lämna synpunkter på åtgärdsförslagen och på miljökonsekvensbeskrivningen via en webbenkät på Naturvårdsverkets webbplats.

Vattenrelaterade dialoger i november

Dialogerna är uppdelade utifrån olika ekosystem. Den 14 november håller HaV dialogmöte om limniska ekosystem och den 18 november är det dags för marina ekosystem.

– Restaurering i vattenmiljöer kan exempelvis innebära att den naturliga dynamiken återställs i vattendrag och sjöar genom att vi tar bort vandringshinder för fisk och återskapar livsmiljöer och svämplan. I marina miljöer är passiv restaurering viktig, det vill säga att vi skyddar kusten och havet från negativ påverkan genom att exempelvis inrätta skyddade områden, men även aktiva förbättrande restaureringsåtgärder som att plantera ålgräs samt återställa mussel- och ostronbankar är aktuella. Vilka åtgärder som kommer att finnas med i det slutliga planförslaget till regeringen återstår att se, säger Veronica Berntson, utredare och delprojektledare på Havs- och vattenmyndigeheten.