Aktuellt • 21 augusti 2025
Läget är allvarligt för Sveriges biologiska mångfald i vatten
Sveriges hav, sjöar och vattendrag är överlag mycket påverkade av mänskliga aktiviteter och därför har många arter och livsmiljötyper inte gynnsam bevarandestatus – det vill säga deras tillstånd är inte gott. Det visar Sveriges rapportering enligt artikel 17 i art- och habitatdirektivet, som nu lämnas in till EU.
Tumlare är en av arterna som visar på dålig bevarandestatus. Foto: Erik Christiansen CC BY-sa 3.0.
Tillståndet för arter och livsmiljötyper i svenska vatten har sedan förra rapporteringen antingen varit oförändrat eller tyvärr försämrats, men för en del arter glädjande även förbättrats. För att vända negativa trender behöver vi förbättra vår kunskap om var livsmiljötyper finns och deras tillstånd samt ta höjd för nya hot och genomföra effektiva åtgärder.
Status i havet
Bevarandestatusen bedöms som otillräcklig eller dålig för samtliga marina livsmiljötyper, främst på grund av exploatering i kustområden, utsläpp av organiskt material och näringsämnen, miljöfarliga ämnen och överfiske.
I Västerhavet har även trålning en negativ påverkan på livsmiljötyper på djupare vatten.
En art i havet som har fortsatt dålig bevarandestatus är tumlare. Situationen för östersjöpopulationen har länge varit kritisk och idag finns uppskattningsvis 50-500 individer kvar. I Västerhavet har antalet tumlarna i bälthavspopulationen minskat signifikant under perioden 2005 till 2022, främst på grund av fiskets bifångst av tumlare.
Status i sjöar och vattendrag
Samtliga livsmiljötyper i vatten nedanför fjällkedjan har otillräcklig eller till och med dålig bevarandestatus. Det beror på mänsklig påverkan som markanvändning, utsläpp och klimatförändringar, vilket leder till bland annat försurning, övergödning, förbruning eller förorening med miljöstörande ämnen. Även dämning, dikning och sänkning av sjöar har stor negativ effekt.
Arter som har det tufft i våra sjöar och vattendrag är flodnejonöga, lax och stensimpa som alla bedöms ha otillräcklig bevarandestatus i samtliga regioner. Sämst är situationen för bland annat havsnejonöga och asp.
Ljusglimtar
- Gråsäl i Östersjön har de senaste decennierna ökat i antal och bedöms ha fortsatt gynnsam bevarandestatus.
- Knubbsäl i Västerhavet visar stabilt antal och bedöms ha fortsatt gynnsam bevarandestatus. Knubbsäl i södra Östersjön har ökat i antal men bedöms fortfarande som dålig bevarandestatus för kalmarsundspopulationen.
- Vikare i Bottniska viken har ökat i antal och bedöms nu som otillräcklig bevarandestatus, från dålig i tidigare bedömning 2019.
- För siklöja har det skett en tydlig förbättring i samtliga regioner sedan förra rapporteringen.
- När det gäller livsmiljötyper visar fjällbäckar ett gott tillstånd.
Rapportering av status för arter och livsmiljötyper (naturvardsverket.se)
Sveriges rapportering enligt artikel 17 i art- och habitatdirektivet till EU görs vart sjätte år och visar hur tillståndet ser ut för 89 livsmiljötyper och 174 arter i Sverige. Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för rapportering av 17 akvatiska livsmiljötyper och 18 arter. Europeiska miljöbyrån (EEA) sammanställer sedan läget inom hela unionen. Rapporteringen innehåller en bedömning av om arter och livsmiljötyper kommer att finnas kvar på lång sikt; det vill säga om de har gynnsam bevarandestatus. Det är den mest omfattande sammanställningen av läget för den biologiska mångfalden inom EU.
Fler nyheter
-
Aktuellt • 2025-07-28
Den 7 augusti 2025 träder förbud för 26 nya arter till EU:s förteckning över invasiva främmande arter i kraft. Av dessa är tio vattenlevande arter. Sammanlagt blir därmed totalt 114 invasiva främmande arter förbjudna i EU.
-
Aktuellt • 2025-07-01
Under 2025 kan kommuner och ideella föreningar söka stöd hos Havs- och vattenmyndigheten för att skrota övergivna fritidsbåtar och tvåtaktsmotorer med förgasare.
-
Aktuellt • 2025-06-30
OSPAR (den regionala konventionen om att skydda miljön i Nordostatlanten) har tagit två viktiga beslut för en bättre havsmiljö: förbud mot utsläpp från rökgasrening på fartyg (skrubbers) och förbud mot oskyddad frigolit i bojar och pontoner.
