Asp

Hitta på sidan

Asp (Aspius aspius) är en karpfisk som är ovanlig i svenska sjöar och vattendrag. Fiskevårdande åtgärder har stabiliserat beståndet av asp under de senaste åren, och åtgärdsprogrammet har som målsättning att säkra den långsiktiga överlevnaden.

Historiskt har asp varit en eftertraktad matfisk och den ingick tillsammans med andra storväxta karpfiskar som brax och sutare i den svenska folkhushållningen. I mitten på 1900-talet minskade intresset för dessa arter som mat och därmed avtog även fisket.

Asp. Illustration.

Asp. Illustration: Wilhelm von Wright

Om arten

Asp är den största av våra svenska karpfiskar. Det är en kraftig fisk med en stor mun och ett distinkt underbett. Den kan väga upp till 15 kilo, men i Sverige blir den vanligen mellan 60 och 75 centimeter lång och väger 2 till 5 kilo.

Asp är en vandrande fiskart som tillbringar hela livet i sötvatten. Vid sällsynta tillfällen kan enstaka individer även leta sig ut i Östersjöns brackvatten för att söka föda.

När det inte är lektid finns den framför allt i större sjöar, åar och älvar där den livnär sig på andra fiskarter som nors, löja och mört. Under leken vandrar den till leklokaler i grunda och strömmande vatten. Asp verkar återvända till samma plats för att leka, men kan också snabbt hitta nya lokaler om det skulle behövas.

Små aspar lever i stim under de första åren. När de blir äldre lever de solitärt och det tar förhållandevis lång tid för asp att bli könsmogen. Studier av lekande asp visade att merparten var tio år eller äldre. Det är en fiskart som kan bli förhållandevis gammal, mellan 20 och 25 år.

Utbredning och status

Utbredningen av asp är främst begränsad till Vänern, Hjälmaren och Mälaren med tillrinnande vatten, till Göta älv samt Motala ströms vattensystem. Små bestånd finns i Emån och Dalälven samt i sjön Garnsviken där arten är utsatt.

Huvuddelen av beståndet finns i Vänern, Mälaren och Hjälmaren.

Asp listas som Nära hotad (NT) i den svenska rödlistan (Artdatabanken 2015), och den omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv. Det innebär att Sverige har skyldigheter att bevara arten och dess livsmiljö.

Hotbild

De främsta hoten mot aspen är mänskliga ingrepp i artens livsmiljö. Utbyggnad av vattenkraft, dammar, omfattande kanalisering och rensning förstör lek- och uppväxtområden, stänger vandringsvägar och har bidragit till att bestånd isolerats.

Åtgärder

Viktiga åtgärder för att förstärka bestånden är anläggning av fiskvägar och utrivning av vandringshinder, anpassad reglering vid kraftverk och restaurering av lek- och uppväxtmiljöer.

Åtgärdsprogram

Åtgärdsprogram för asp omfattas av Havs- och vattenmyndighetens Åtgärdsprogram för hotade arter.

Fiskeförbud efter asp råder från och med den 1 april till och med den 31 maj i alla Vänerns, Mälarens och Hjälmarens tillrinnande vattendrag. För att ytterligare skydda lekvandrande fisk kan restriktionen behöva utökas. Information om bland annat reglering av fiske bör bli bättre till yrkesfiskare, sportfiskare och fiskevattenägare, liksom var aspen leker och hur arten bäst hanteras vid bifångst.

För att bättre förstå beståndens status behövs kompletterande inventeringar, och det behövs även mer kunskap om ynglens uppväxtmiljöer.

Publicerad: 2013-11-26
Sidansvarig: Webbredaktion