Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Publikation Rapport Östersjön

Sik i Östersjön

Rapporten "Sik i Östersjön – en kunskapssammanställning" innehåller en kortfattad översikt över beståndets ekologi, status och utbredning. I sammanställningen ges förslag på metoder och ansatser, som ett led i arbetet med att förbättra beståndets status och utöka kunskapen om siken i Östersjön.

Omslag för publikation

Sammanfattning

Sik är en laxfisk som förekommer längs kusterna i Bottniska viken, Ålands hav och Egentliga Östersjön, men kan även påträffas i anslutning till sötvatten längs västkusten. I Östersjön delas siken in efter lekbeteende i de två formerna älvlekande sik (även kallad vandringssik) och havslekande sik (även kallad havssik). De skiljer sig åt med avseende på födoval, tillväxthastighet, lekbeteenden och morfologiska egenskaper. Genetiskt är dock skillnaden större mellan olika populationer än mellan olika former.

Sik har traditionellt varit viktig både för yrkes- och fritidsfisket och fångas främst med bottensatta fällor och nät. Yrkesfiskets landningar av sik har mer än halverats i Östersjön sedan mitten av 1990-talet och är nu runt 100 ton årligen. Tydligast är denna minskning i Bottniska viken där merparten av sikfisket bedrivs. Skattningar av fritidsfiskets fångster är osäkra, men uppgifterna tyder på att omfattningen är betydande, motsvarande hälften upp till två gånger så stora som yrkesfiskets.

Det finns ingen riktad regelbunden övervakning av sik i Östersjön och sik fångas enbart sparsamt i den reguljära kustfiskövervakningen. De data som finns från yrkesfisket och nätprovfisken visar att fångst per ansträngning har minskat i Bottniska viken sedan 1990-talet.

De senaste åren är dock utvecklingen positiv i Bottenviken.
Orsakerna till sikens tillbakagång är inte klarlagda men högt fisketryck, vattenkraftsutbyggnad, ökande vattentemperatur, minskande isutbredning, förändrat ekosystem, ökande säl- och skarvbestånd, eutrofiering och lågt pH kan ha bidragit till den negativa utvecklingen.
Lekfredning och fiskefritt område i Södra Bottenhavet har visat sig ge goda effekter på sikbeståndet. I Finland sker stora utsättningar som är effektiva för att upprätthålla ett fiske.

I denna sammanställning har vi identifierat följande kunskapsuppbyggande åtgärder för sik i Östersjön:

  • Långsiktig, standardiserad övervakning av beståndens utveckling
  • Undersökning av påverkan av predation från säl och skarv
  • Undersökning av påverkan av fiske
  • Utveckling av metoder för identifiering och kartläggning av ekotypernas förekomst
  • Kartläggning av viktiga lek- och uppväxtmiljöer
  • Analys av effekter av utsättningar av yngel och juvenil sik
Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Publikation Rapport Östersjön