Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Fiskar

Nors (Osmerus eperlanus)

Norsen är en vanligtvis decimeterlång, silverglänsande, tunnfjällig och halvt genomskinlig fisk med fettfena, stort huvud, stora ögon, stor mun och kraftigt underbett – en predator anpassad till pelagisk jakt.

Illustration: Wilhelm von Wright. Fri att använda.

Den har som nyfångad en karaktäristisk doft av gurka vilket produceras av samma kemiska ämne som finns i gurka. Varför är okänt.

För många framstår doften som odräglig, och Carl von Linné menade att norsleken fick Uppsala att stinka. Linnés vetenskapliga benämning betyder sålunda "den illaluktande med pärlglans".

Namn

Engelskt namn: European smelt

Svenska namnet nors kommer sannolikt av nor och betyder den smala. I Vänern och Vättern benämns storvuxen nors slom respektive norskung.

Utbredning

Den europeiska norsen förekommer längs kusten från norra Spanien till norra Östersjön samt i Vita Havet i en anadrom kustform som reproducerar sig i sötvatten och tillväxer i saltvatten. Dessutom lever norsbestånd instängda i sjöar nedanför den högsta marina gränsen som glacialrelikt i flera nordliga länder sedan senaste inlandsisens tidiga avsmältning och snabba landhöjningar.

De svenska reliktbestånden finns framförallt i Mellansverige i de områden där tidigare stadier av Östersjön dränerades västerut. Den har dessutom planterats in i Storsjön och i några sydsvenska sjöar för att rädda hotade rödingbestånd.  

Biologi

Norsen är pelagisk och simmar i stim i kallare vattenlager nedanför språngskiktet, med de större individerna djupast och de yngsta grundast. Sjölevande nors blir könsmogen vid 1–2 års ålder (10–13 centimeter), kustnors vid 3–4 års ålder (15–18 centimeter).

Leken sker i samband med islossningen på våren, då könsmogna norsar i såväl Östersjön som de stora insjöarna söker sig upp i tillopp. I vissa sjöar sker leken längs långgrunda grusstränder eller i bäckmynningar.

Hanen får under lektiden vårtliknande utskott på huvudet, kroppen och fenorna. Många norsar dör efter leken. Mängden rom per hona uppgår till 40 000 till 50 000 ägg. Rommen omges av klibbig hinna som spricker och förankrar ägget vid bottnen, innan de senare släpper och driver med strömmen nedströms. Äggen kläcks efter 3–5 veckor.

Tillväxten är till en början långsam då födan domineras av olika små djurplankton. Sedan kan kan vissa indivder skifta över till fiskdiet, oftast kannibalism, via allt större bottendjur och växa sig större. En nors antas kunna bli 10–15 år gammal. 

Ekonomiskt värde

Få fiskarter har en så avgörande nyckelroll i näringsvävarna i våra stora sjöar som norsen. Utan nors skulle vi inte ha kvar storrödingen i Vättern, eller insjölaxen i Vänern, eller det ekologiskt uthålliga fisket efter gös i Hjälmaren.

Norsen var förr fattigmansmat, men utgör numera i många länder en populär matfisk, och i Sverige har den lokalt betydelse som matfisk, speciellt i Vänern och Mälarens tillopp i samband med leken, då den fångas med traditionella håvbåtar.

Norsen är landskapsfisk för Värmland.

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Fiskar

Publicerad: 2014-02-12
Uppdaterad: 2017-03-17

Sidansvarig: Webbredaktionen