Makrofyter i permanenta vatten
Undervattensväxter spelar en viktig roll i sjöarnas ekosystem. De kan stabilisera sjöbotten och förhindra att vattnet blir grumligt. Dessutom utgör de en viktig livsmiljö för djur och fisk. Men tidigare sjösänkningar och vattenreglering har lett till att många undervattensväxter är hotade. För att få ökad kunskap om makrofyter har ett program tagits fram med förslag på konkreta åtgärder och studier om 15 växter.
Uddslinke, fertil. Bandnate undervattensbild. Uddslinke på Lutherräfsa. Foto: Maria Carlsson
Bland de 15 undervattensväxterna i programmet finns fem natearter och tio kransalger i permanenta vatten. De växer under ganska olika förhållanden.
De fem natearterna växer i måttligt näringsrika vatten, men har lite olika krav på vattenkvaliteten. Styvnate kräver klart vatten med relativt lite näring, medan spets- och knölnate kan växa i näringsrikt vatten.
Spretsträfse, trådsträfse och stjärnslinke växer i kalkrika sjöar. Spretsträfse och stjärnslinke växer ofta tillsammans och kan bilda täta
mattor av kransalger tillsammans med andra mer vanliga arter. Grov-, udd-, späd-, höst och dvärgslinke växer alla i mjuka vatten. Barklöst sträfse är tidigare känd från inlandssjöar, som Vänern. Idag är den dock endast känd från nordligaste Bottenviken. Fjällrufse växer endast vid låga temperaturer och finns därför bara i fjällsjöar.
Vi vet ganska lite om dessa undervattensväxters, främst kransalgernas, ekologi.
Utbredning och status
Bland de 15 hotade undervattensväxterna har fem arter (udd-, späd- och dvärgslinke, fjällrufse samt uddnate) rödlistats som Nära hotade (NT). Sex arter (barklöst sträfse, spretsträfse, stjärn-, grovslinke, band- och knölnate) klassas som Sårbara (VU) och tre (höstslinke, spets- och styvnate) är Starkt hotade (EN). Trådsträfse är känd från en sjö i Sverige och är klassad som Akut hotad (CR).
Utbredningen av de 15 arterna skiftar mycket från art till art. Vissa arter är endast kända från ett eller ett fåtal län, medan andra arter finns i så gott som hela Sverige. Exempelvis växer fjällrufse endast i fjällsjöar, medan uddnate kan hittas i större delen av Sverige, från Skåne till Norrbotten.
Hotbild
Främsta hotet mot de 15 undervattensväxterna är övergödning, torrläggning och sänkning av vattennivåer, reglering av vattenståndet, erosion, försurning samt brunifiering av vattnet. Det sistnämnda innebär att vattnet brunfärgas, vilket främst drabbar sjöar i barrdominerade skogsområden.
Åtgärder
En av förutsättningarna för att arterna ska få en högre bevarandestatus är att se till att de sprids till fler sjöar. Utsättning i nyanlagda småvatten eller på historiska lokaler har redan gjorts i Sverige med de aktuella nate-arterna. Men det saknas kunskap om hur man bäst sätter ut de aktuella kransalgerna. Därför är det lämpligt att först genomföra småskaliga studier innan kransalgsarterna sätts ut i större skala. Ett viktigt verktyg är den kommande nationella utsättningsstrategin som ska vägleda i om det är lämpligt att sätta ut en art i ett specifikt vatten.
Det är relativt okänt hur konkurrenskraftiga de sällsynta arterna i programmet är i jämförelse med vanligare vattenväxter. Det finns indikationer på att vissa av dem gynnas när andra vattenväxter klipps och i programmet föreslås därför en sådan studie.
Vissa av arterna antas vara förbisedda vid tidigare inventeringar. Därför föreslås riktade inventeringar för fyra av arterna fjällrufse, barklöst sträfse, dvärg- och grovslinke.
