Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Hornsimpa, fyrhornig (Triglopsis quadricornis)

Hornsimpan är en ovanlig och djuplevande simpart som kännetecknas av fyra knölar på det stora huvudets ovansida, små pärllika benutskott längs sidorna och gällockens långa taggutskott – den svenska faunans i särklass mest taggiga fiskart.

Hornsimpa. Illustration.

Illustration: Wilhelm von Wright. Fri att använda.

Visste du att...

Namnet simpa är ett gammalt nordiskt ord med osäker betydelse. Horn kommer av de fyra hornen (knölarna) på huvudet.

På engelska kallas den för Fourhorn sculpin.

Hornsimpan är landskapsfisk för Dalsland.

Knölarna på huvudet är dock mer eller mindre reducerade på många insjöbestånd, som dessutom är betydligt mer småvuxna, numerärt svaga och i många sjöar högst anonyma.

Många av de relikta hornsimpbestånden gavs tidigt lokala underartsnamn och bedömdes vara utrotningshotade. Med det betydligt större beståndet i Östersjön bedömdes dock hornsimpan som art vara tryggad, och rödlistningen slopades 2005.

Utbredningsområde

Hornsimpan finns i brackvattenzonen utmed arktiska kuster och öar, samt som glacialrelikt i djupa och kalla sjöar i norra Asien, Nordamerika och Europa inklusive de stora amerikanska sjöarna och Östersjön.

I Sverige finns relikta bestånd registrerade i drygt 20 djupa sjöar, samtliga under den högsta marina gränsen, dock är det osäkert om alla fortfarande är livskraftiga.

Storlek

Hornsimpan kan i Östersjön bli upp till 35 cm lång men blir i insjöarna oftast bara decimeterlånga. I södra Vättern fanns dock på djupa bottnar hornsimpor som mätte upp till 24 cm på mitten av 1970-talet.

Lek

I samband med leken under november – februari söker sig hornsimpan upp till grundare bottnar där rommen befruktas i en grop under förhållanden som länge betraktades som inre befruktning. Hannen vaktar och vårdar därefter rommen under de tre månader det tar för den att kläckas.

Ynglen har en kort pelagiskt period. Därefter söker de sig ned till de stora djupen. Tillväxten är ytterst långsam och hornsimpor kan bli mycket gamla. Födan består framförallt av olika relikta kräftdjur, men även andra hornsimpor, nors och fiskrom konsumeras.

Ekonomiskt värde 

Medan de svaga insjöbestånden i Sverige saknar kommersiell betydelse anses Östersjöns hornsimpor utgöra goda matfiskar, och speciellt deras rom anses vara en läckerhet som till och med överträffar så kallad rysk kaviar.

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Publicerad: 2014-02-12
Granskad: 2017-11-06

Sidansvarig: Webbredaktionen